Anläggningskostnader 1. Investeringskalkyl

Investeringskostnaden omfattar samtliga kostnader för projektet, vilka består av

projektadministration, projektering, mark- och fastighetslösen, anläggningsarbeten, miljöåtgärder samt en post för generella osäkerheter.

Kostnaderna har beräknats för en tänkbar väglinje inom respektive utredningskorridor. Nedan redogörs översiktligt för några kostnadsdrivande poster förknippade med respektive alternativ.

Alternativ 1 – Korridor Åsberget nord

• Ombyggnad av befintlig E4 till 2+1-väg söder om Åsberget, sträcka ca 1 km

• Ny 2+1-väg genom trafikplats syd fram till tunnel, sträcka ca 0,4 km

• Trafikplats syd med koppling till lokalgator Själevadsgatan/Åsvägen med två cirkulationsplatser

• Vägbro för passage av Själevadsgatan

• Ny sträckning av lokalgator, sträcka ca 0,6 km

• 1,1 km bergtunnel med två separata tunnelrör med två körfält i vardera röret

• Trafikplats nord med koppling till Björnavägen och befintlig E4

• Vägbro för E4 norr om Åsberget, ca 400 m

• Ombyggnad av befintlig E4 till 2+1-väg, sträcka ca 0,5 km

• Ombyggnad av Vikingabron

• Inlösen av bostadsfastigheter söder om Åsberget

• Inlösen/ersättning av 130 kV ställverk och 130/10 kV transformator med tillhörande byggnad och ledningar vid norra tunnelpåslaget

• Inlösen/ersättning av bilförsäljning

• Inlösen/ersättning av byggnad på sjukhusområdet

• Inlösen/ersättning för biltvättanläggning Alternativ 2 – Korridor Åsberget syd under Botniabanan

• Ombyggnad av befintlig E4 till 2+1-väg söder om Åsberget, sträcka ca 1 km

67

• Ny 2+1-väg genom trafikplats syd fram till tunnel, sträcka ca 0,4 km

• Trafikplats syd med koppling till lokalgator Själevadsgatan/Åsvägen med två cirkulationsplatser

• Vägbro för passage av Själevadsgatan

• Ny sträckning av lokalgator, sträcka ca 0,6 km

• 1,5 km bergtunnel med två separata tunnelrör med två körfält i vartdera röret

• 0,2 km betongtunnel och 0,2 km betongtråg vid norra tunnelpåslaget

• Pumpstation i tunnel

• Trafikplats nord med koppling till Björnavägen och befintlig E4

• Ombyggnad av befintlig E4 till 2+1-väg, sträcka ca 0,7 km

• Ombyggnad av Vikingabron

• Inlösen av bostadsfastigheter söder om Åsberget

• Inlösen/ersättning för biltvättanläggning

Resultat av kalkylen

Investeringskostnaden för alternativ 1 har beräknats till 1,8 miljarder kr, med ett osäkerhetsintervall på ca 17%. Kalkylen innehåller osäkerheter, varav de största är kostnad för tunneldrivning, rådande marknadsläge vid genomförandet och mark- och fastighetslösen.

Investeringskostnaden för alternativ 2 har beräknats till 1,7 miljarder kr, med ett osäkerhetsintervall på 22%. De största osäkerheterna är kostnad för tunneldrivning, rådande marknadsläge och oväntade händelser i byggskedet.

6.4.2. Kostnader för drift och underhåll

En ny väganläggning innebär ökade kostnader för drift och underhåll. En tunnel är betydligt dyrare i drift och underhåll än en väg, med drifts- och underhållskostnader för installationer, styrsystem och övervakningssystem etc.

Alternativ 1 medför en kortare tunnel än alternativ 2. Detta tillsammans med att alternativ 2 med sin profil kräver en pumpstation medför att skillnaden i driftskostnad mellan alternativen kan bli betydande.

Ändrat väghållningsansvar

Vid genomförande av ny E4 genom Åsberget kommer nuvarande E4 genom centrala Örnsköldsvik att byggas om till en mera stadsanpassad gata, med sänkt hastighet och övergå från statligt till kommunalt förvaltningsansvar.

6.4.3. Byggnadstekniska konsekvenser

Alternativ 1 – korridor Åsberget nord, där vägen (i södergående riktning) går med bro över

tunnelmynningen för Botniabanan och in i Åsberget vid landstingets byggnad Skeppet och ställverket, löper i ett område med förväntad sämre bergkvalitet. Det innebär att förstärkningsinsatsen bedöms kunna bli mer omfattande och behovet av injektering (tätning) större än för alternativ 2.

68

Tunnelsträckningen för detta alternativ ger inte upphov till dålig bergtäckning, långa förskärningar eller kritiska passager. Sträckningen bedöms som bergtekniskt okomplicerad med reservation för att endast översiktliga geologiska kunskaper finns om berggrunden i nuläget.

Alternativ 2 korridor Åsberget syd under Botniabanan, där planerad vägtunnel passerar under Botniabanans tunnel, medför två relativt höga och ca 200 m långa förskärningar i berg och jord samt ungefär lika mycket till i jord. Jordtäcket är relativt mäktigt och omfattande spontningsarbeten

kommer att krävas. Sprängning i den öppna schakten kan upplevas som mer störande för omgivningen än sprängning i tunnel.

Passage under bostadshusen på Älgenområdet (punkthusen) innebär att de sprängningsinducerade vibrationerna måste minimeras samt kontroll av byggnader under byggskedet.

Hydrogeologi

Med avseende på den mängden grundvatten som måste ledas bort från tunneln (inläckage) går alternativ 2, korridor Åsberget syd under Botniabanan genom mindre uppsprucket berg än alternativ 1, korridor Åsberget nord. I alternativ 2 torde det därför uppstå mindre inläckage av grundvatten till tunneln. Däremot kan en lång förskärning i jord vara aktuellt vid norra påslaget vid val av alternativ 2.

Moränen i detta område är känslig och kan påverkas av eventuella grundvattensänkningar under schaktarbetet. Extra hänsyn tas därför till byggnaderna i närheten av schakten vid val av det alternativet.

Bortledningen av inläckande grundvatten från tunneln resulterar i en sänkning av grundvattenytan närmast tunneln. Objekten inom området för tunnelbyggnation som kan påverkas negativt av grundvattensänkningar består av dricksvatten- och energibrunnar. Utifrån tidigare erfarenheter med Botniabanan bedöms påverkan kring mitten och norra delen av tunnelsträckningen med största sannolikhet blir minimal. Även vid södra påslaget blir påverkan liten. Berget är dock inhomogent och vissa sprickor som idag inte dräneras av befintlig järnvägstunnel kan komma att få en avsänkt nivå om de vid sprängning för den planerade tunneln får kontakt med den nya tunneln. Det innebär i sin tur att avsänkningar i brunnarna nära tunneln kan ske om de ligger i kontakt med påverkade sprickor. Frågan om tillstånd för vattenverksamhet samt den troliga påverkan på vattenförhållandena utreds vidare i samband med upprättande av vägplan och när frågor om utformning och teknik närmare bestäms.

Hänsyn till skyddsobjekten i området tas och brunnarna övervakas.

Geoteknik

Alternativ 1 korridor Åsberget nord, där vägen (i södergående riktning) går med bro över

tunnelmynningen för Botniabanan och in i Åsberget vid landstingets byggnad Skeppet och ställverket, löper i område med 0-10 m mäktiga lager av friktionsjord på berg. Friktionsjorden består av sand och grusig sand som underlagras av morän. Moränen är av typen siltmorän.

Med en snävare vägradie för att undvika rivning av ställverket vid tunnelmynningen, påverkas inte de tekniska egenskaperna för tunneln. Däremot kommer man sannolikt behöva utföra schakter så nära ställverket att stödkonstruktion krävs vid byggskede för att förhindra skadliga markrörelser för ställverket. På grund av moränens mäktighet kommer konventionell spontdrivning med tätspont vara svår att utföra. Sannolikt krävs antingen förborrning för tätspont eller rörspont med utfackning. Om schakten ska vara vattentät erfordras sannolikt tätning med injektering både bakom och under spontfot i kontakt med berg.

Sträckningen bedöms generellt som geotekniskt okomplicerad med reservation för att täta stödkonstruktioner kan bli svåra att utföra med konventionell tätspont.

69 Alternativ 2 korridor Åsberget syd under Botniabanan medför långa förskärningar i berg och jord.

Jordtäcket är relativt mäktigt och omfattande spontningsarbeten kommer att krävas. Schakt intill punkthusen kommer kräva omfattande kontroller och verifiering av husens grundläggning.

Boendemiljön kommer sannolikt kraftigt försämras under byggskede.

Då schakten sannolikt kommer innebära omfattande grundvattensänkningar och vidare påverka punkthusens grundläggning måste spont utföras tät. Drivning av konventionell tätspont ner till berg bedöms som svår. Sannolikt krävs det omfattande förborrning alternativt helt gå över på borrad rörspont och injektering för att få en tät konstruktion. Beroende på avstånd från schakt till punkthusen samt djup till berg kan det bli trångt att använda sig av bakåtförankrad spont med borrade stag i jord/berg.

70