I en post-pandemisk värld kommer vi att se ett ökat behov av psykisk hälsa och psykosocialt stöd (MHPSS) bland barn och ungdomar. Får detta tillräcklig uppmärksamhet när det gäller humanitärt arbete?
– Definitivt inte. MHPSS behöver
prioriteras i det globala samarbetet. Det är uppenbart att psykisk hälsa är centralt när det gäller att genomföra många av målen, inte bara SDG 3 – God hälsa och välbefinnande. Tidigare har psykisk hälsa ibland betraktats som en del av det tematiska området icke-smittsamma sjukdomar, men nu ses det äntligen som ett område i sig, vilket är bra.
Genom ett fördjupat samarbete kan det svenska MHPSS-nätverket bidra
till att både bekämpa stigmat kring psykisk ohälsa och sjukdom och att på internationell nivå sprida kunskap om hur man förebygger psykisk ohälsa genom tidiga insatser för psykosocialt stöd.
– Ungefär var fjärde person kommer att uppleva psykisk ohälsa någon gång under sitt liv. När psykisk ohälsa
förknippas med stigma lämnas människor oftare ensamma med sin sjukdom istället för att få det stöd de behöver. Symptom på psykisk ohälsa tar sig ofta uttryck innan en person når vuxen ålder, så ju tidigare en person får stöd och intervention, desto större är sannolikheten för många fler friska år framöver.
Vad kan ett svenskt MHPSS-nätverk bidra med i ett globalt sammanhang?
Anna-Theresia är övertygad om att det behövs mer sektorsövergripande samarbete. Under kriser, naturkatastrofer
och pandemier fokuserar vi ofta på de mest akuta praktiska och politiska frågorna. Det är viktigt, men samtidigt riskerar vi betalar vi ett högt pris om vi inte omedelbart se till den psykiska ohälsa som kriser för med sig.
– Tidigt ingripande och psykosocialt stöd är kostnadseffektivt när det gäller psykisk hälsa. I slutändan handlar det också om att skydda utsatta grupper, och att öka samhällens möjligheter för att hämta sig från krissituationer.
FRAMTIDA
UTMANINGAR
Det finns, trots de stora framsteg och förbättringar som gjorts inom området psykisk hälsa och psykosocialt stöd de senaste åren, ett fortsatt behov av utveckling.
En stor utmaning är att tydliggöra och förstärka kopplingen mellan psykisk hälsa och psykosocialt stöd. Utmaningen finns återspeglad i ett flertal av texterna i denna publikation. Svårigheten ligger i att få ihop de interventioner som fokuserar på psykosocialt stöd, till exempel i form av förebyggande projekt eller insatser som främjar individers eller gruppers motståndskraft, med de insatser som fokuserar på biologiska eller psykoterapeutiska aspekter av psykisk ohälsa, inte sällan med fokus på PTSD. Historiskt har det funnits en konflikt mellan dessa två perspektiv. Trots att båda sidor har lagt ned stridsyxan och bekräftat att båda typerna av arbete är viktigt för att skapa god psykisk hälsa återstår arbetet för att fullt ut kombinera perspektiven.
Vidare krävs det fortsatt betydligt bättre utvärderingar av de MHPSS-insatser som görs, framförallt inom området psykosocialt stöd. Dessa utvärderingar måste hålla hög vetenskaplig kvalitet för att det ska gå att dra slutsatser kring vilka effekter insatserna har och varför. För att tydliggöra vilka förändringsåtgärder som avses med en insats och hur de kan förbättra för insatsens mottagare bör det till exempel beskrivas tydligare vilka grundläggande antaganden som görs.42 Genom ökad tydlighet skapas en större möjlighet att mäta vad man avser förändra. Det blir viktigare och viktigare, eftersom finansiärer numera ställer höga krav på mätbara resultat. Trots att MHPSS-området över tid successivt blivit mer integrerat,
koordinerat och systematiskt, kvarstår alltså behovet av vidare utveckling av området.
WAR CHILD SVERIGE HAR TAGIT FRAM FÖLJANDE ÅTGÄRDSLISTA:
Det behövs helt uppenbart mer resurser för att möta det ökande behovet av insatser inom MHPSS-området. Dessutom - vi är övertygade om att förbättrad samordning
och förstärkt kollektiv kapacitet är en samhällsvinst, särskilt på längre sikt.
Vi ser behov av bättre koordinering och förstärkt dialog. Det finns mycket kompetens och starkt engagemang i Sverige för MHPSS-agendan. Men för att den
fulla potentialen ska tas tillvara behövs en bättre och mer systematisk samordning mellan de olika aktörerna. Det är viktigt inte minst avseende bättre samordning
mellan dem som fokuserar mer på MH-aspekten och de som arbetar med PSS-delen. Detta gäller både för det preventiva som det kurativa arbetet.
Ett prioriterat område är att belysa vikten av att agera tidigt (early action), särskilt med fokus på unga människor. Att vänta tills dess att läget är mer akut för de drabbade är både mänskligt oförsvarligt och kostsamt ur ett samhällsperspektiv.
Vi behöver skapa mer kunskap och den behöver föras ut till fler. Vidare behövs mer strukturerat samarbete och samordning mellan akademi och de som arbetar globalt
med dessa frågor.
För att komma vidare i utvecklingen av den globala MHPSS-agendan behövs nytänkande, nya samarbeten och innovativa lösningar som skapar
nya bryggor till nya samhällssektorer.
En form av genväg för att stärka Sveriges roll och samtidigt stödja utvecklingen av det globala engaganget för MHPSS är att söka samarbeten med likasinnade länder och aktörer. En särskilt spännande väg är sannolikt att söka ökat nordiskt samarbete.