ryskan kom att
användas inom
det offentliga livet.
Bland åtgärder för att säkerställa en hög standard och en positiv utveckling av estniskan märks insamlandet av textkor- pusar, såväl inom allmänspråket som inom olika fackspråk, samt även tal- språkskorpusar. Specifika institutioner, som Estniska språkinstitutet, Moders- målssällskapets språkkommitté, Tartu universitet och Lärarhögskolan i Tallinn (som de facto fungerar som Tallinns uni- versitet), får ansvaret för språklig rådgiv- ning, framställande av ordböcker och handböcker samt underlag för arbetet med estniska EU-texter. Fackspråket, i synnerhet det omfattande termarbetet, ska huvudsakligen skötas av ETER, Est- lands motsvarighet till
TNC, som ska samordna arbetet i olika fackområ- dens termgrupper, högsko- lor, m.fl. instanser. ETER ska också stödja och kvali- tetssäkra tolkning, över- sättning och kompetensut- veckling inom Estlands EU-arbete. Även namn- vården behandlas i detalj, såväl beträffande åtgärder som ansvarsfördelning.
Juridiskt bindande åtgärder föreskrivs för estniskans användande i offentliga do- kument, kvalitetssäkring av språkanvänd- ningen inom förvaltningen, användandet av estniskspråkig programvara, framför allt inom skolväsendet, och reglering av användandet av främmande språk inom näringslivet. (Dock utan de påföljder som Balladur-regeringen införde i Frankrike 1994.) Såväl en rad regeringsdepartement som lokala instanser åläggs att genomföra dessa åtgärder, medan bl.a. Språkinspek- tionen ansvarar för kontroll och utvärde- ring. Därtill ska en särskild institution
skapas för kvalitetssäkring av språket i tidningar och tidskrifter.
För att främja estniska språkets an- vändning inom olika områden nämns även estniskspråkig presentation av forsk- ningsrön, alternativt sammanfattningar på estniska; fortsatt stöd till kulturtid- skrifter och till estniskspråkig kultur och underhållning, inklusive teater, film, vo- kalmusik, översättning av litteratur, film- textning.
Nationell identitet
Ett avsnitt i handlingsprogrammet ägnas betydelsen av intresse och engagemang för estniska språket. Högst på listan står det nationella projektet ”Estnisk identitet 2005– 2009”, och bland punkter- na märks en databas be- stående av estniskspråkiga texter, filmer etc. inom olika medier; stödåtgärder till estniskspråkiga webb- sidor; behandling av språkfrågor i medierna. (Som ett inslag i strävan- det att skapa intresse för estniskan kan nämnas ut- bildningsdepartementets och integra- tionsmyndighetens uppsatstävling vintern 2004–2005 på temat ”Hur jag lärde mig estniska”.) Här ingår naturligtvis också åtgärder inom skolväsendet, framför allt stöd till minoritetsskolor, med utgångs- punkt i Europarådets definitioner av språkliga kompetensnivåer. För närvaran- de går ca en fjärdedel av samtliga elever i ryskspråkiga skolor. Det genomgående syftet är att alla elever, såväl inom yrkes- förberedande skolor som gymnasier, ska kunna delta fullt ut i det estniska samhäl- let.
Åtgärder före-
skrivs för estnisk-
ans användande
i offentliga
dokument.
Beträffande den högre utbildningen betonas framför allt behovet av estnisk terminologi, både i ordlistor och lärome- del, som ett led i utvecklingen av estnis- kan till ett komplett språk inom alla om- råden. Möjligheten att komplettera ut- ländska examina (ett konkret problem i små nationer) med estniska språkkunska- per framhålls också som viktig.
Forskningen inom det estniska språket knyts till de ovannämnda kraven på kvalitetskontroll av skriftspråket och språkundervisningen inom skolväsendet, samt uppbyggandet av textkorpusar. Den detaljerade listan på olika forskningsom- råden omfattar såväl talspråkliga som skriftspråkliga områden:
ordböcker och grammati- kor, sociolingvistiska pro- jekt och dialekter samt språkhistoriska studier med olika inriktning finns på listan över åtaganden för olika instanser. Befint- liga språkarkiv och data- baser ska uppdateras, kompletteras och göras användarvänliga och till- gängliga även via Internet. I ett separat avsnitt be- skrivs planerade språktek-
nologiska åtgärder: utveckling av befintli- ga resurser som tal- och skriftspråks- korpusar, parallellkorpusar, tesaurusdata- baser, analysprogram för olika språkliga nivåer, men även framtagande av nyare re- surser som talspråkssyntes, maskinöver- sättning och -tolkning, resuméprogram, interaktiva språkinlärningsprogram m.m. Det kan påpekas att Estland har en hög nivå av datoranvändande, bl.a. är reger- ingens arbete helt datoriserat.
Olika varianter av estniska behandlas:
användandet av dialekter ska stödjas på alla nivåer av undervisningsväsendet, lik- som i lokal offentlig användning. Ut- landsester ska ges möjlighet att få under- visning på estniska i sina hemländer och få regelbunden information på och om estniska språket. Språkbruket hos ut- landsesterna ska bli föremål för forskning. Olika slag av teckenspråk och andra kommunikativa hjälpmedel ska stödjas genom undervisning och utarbetandet av nya läromedel samt genom att minst 10 % av de estniska tv-programmen tolkas till teckenspråk och minst 10 % av de estnis- ka tv-programmen textas.
Slutligen anges riktlinjer och mål för undervisning och kompe- tensnivåer i främmande språk, med utgångspunkt i Europarådets projekt ”Den europeiska språkportfoli- on”. Målen preciseras för olika skolstadier, och vik- ten av lärarutbildning, lik- som tolk- och översättar- utbildning betonas ge- nomgående och premieras genom tilldelning av ytter- ligare medel för nya läro- medel och undervisnings- metoder.
Vikten av kontrastiva studier mellan estniska och andra språk betonas, liksom utarbetandet av tvåspråkiga läroböcker samt främjandet av internationellt samar- bete och möjligheten till fördjupade stu- dier i estniska utomlands.
Finansiering
Den digra listan av mer eller mindre obli- gatoriska åtgärder innebär naturligtvis an- senliga kostnader. Finansiering föreligger redan för språkundervisningen, både