Statiska körningar som baseras på jämförelser mellan medelvärden kan testas med hjälp av ett ANOVA -test. Det innebär att vi undersöker om två eller flera delpopulationer har samma medelvärden eller om det finns en signifikant skillnad. Då kan vi ställa upp två hypoteser:
H0: Medelvärdena är lika
H1: Det finns en skillnad i populationsmedelvärdena
Ett ANOVA -test visar ett F-värde som erhålles genom att dividera mellankvadratsumman för linearitetsavvikelsen med medelkvadratsumman inom grupper. Detta jämförs med tabellvärdet för motsvarande antal frihetsgrader (df=k-1) och p-värdet på 0,05.
Vi har använt oss av ANOVA -test för att analysera om de skillnader som finns mellan olika delpopulationerna är statistisk säkerställda.
Referensram
4 R
EFERENSRAM
Syftet med detta kapitel är att placera uppsatsen i ett sammanhang med teser. Dessa skall ge läsaren bakgrundskunskap inför den fortsatta läsningen av vår uppsats.
4.1 Agentteorin
Relationer i affärslivet styrs med hjälp av olika slags kontrakt. När de gemensamma spelreglerna är klargjorda för de inblandade parterna kan transaktionskostnaderna minskas, vilket leder till större samhällsekonomisk nytta (Riahi-Belkaoui, 2000). Enligt Jensen & Mecklings agentteori innebär ett kontrakt att den anlitande parten (principal) förväntar sig att den andra parten (agent) utför en tjänst åt honom. Principalen delegerar makt i form av beslutsfattande till agenten. Ett exempel på en sådan relation är när företagets ägare anställer en verkställande direktör (VD) för att sköta den dagliga driften. Ägaren är, i det fallet, principalen och VD:n är agenten. (Godfrey, 1997)
Agentteorin förutsätter att de båda parterna är rationella nyttomaximerare. Det innebär att både principalen och agenten vill maximera sin nytta av företaget. Ägaren förväntar sig en hög avkastning genom ett bra resultat och VD:n belöning i form av lön och status. Problemet som uppstår är att agentens agerande inte alltid är i principalens optimala intresse. VD:n vill möjligen ha en tjänstebil, ett representationskonto eller ett stort kontor. Det bekostas av ägaren och minskar därmed resultatet i företaget. Det uppstår målinkongruens vilket ger upphov till att principalen känner ett behov av att kontrollera agentens arbete för att säkerställa att hans agerande inte avviker från det som är bäst för företaget. Kontroll genom till exempel ett resultatbaserat belöningssystem, extern granskning, budgetrestriktioner eller arbetsregler medför ökade kostnader för principalen. (Godfrey, 1997) Principalens möjligheter att kontrollera agenten begränsas av att agenten har mer information än principalen. I ett företag med flera hundra aktieägare är det omöjligt att tillgodose samtliga ägare med aktuell information vid beslutsfattandet. VD:n har tillsammans med ledningsgruppen all nödvändig information vilket ger dem ett informationsövertag över ägarna. Agentens informationsövertag öppnar möjligheten till att utnyttja det faktum att hans agerande inte kan observeras av principalen. Ett ”moral hazard” –problem innebär att VD:n
Referensram
vidtar åtgärder som gynnar VD:n själv men inte är för företagets bästa på lång sikt. En annan följd av informationsasymmetrin är en så kallad ”adverse selection” som leder till att ägarna inte kan avgöra om VD:n verkligen agerar i företagets intresse. (Godfrey, 1997)
De ökade kontrollkostnaderna samt problemen med informations- asymmetrin får till följd att principalen måste göra en avvägning mellan kontroll av och förtroende för agentens arbete. Om till exempel ägaren litar fullständigt på VD:n kan VD:ns lön höjas med det belopp som annars skulle ha gått till kontrollkostnader. Det är således agenten som i slutändan får ta konsekvensen av dessa kostnader genom en lägre lön. Enligt Godfrey (1997) är det dock inte möjligt att eliminera problemen med ”adverse selection” eller ”moral hazard”. En nyttomaximerande agent är villig att bära kostnaderna för kontroll och övervakande endast till den del de motsvarar marginalnyttan. En VD har incitament att skapa en fungerande kontrollmekanism för att kunna övertyga marknaden om att han agerar utan egenintresse. Genom ett fungerande kontrollsystem skapas ökad tilltro till företaget och marknaden är beredd att betala ett högre pris för aktier i företaget. En större tilltro leder även till minskad kontroll och därmed lägre kontrollkostnader. (Godfrey, 1997)
Agentteorin visar existensen och vikten av effektiva kontrollmekanismer. Sådana mekanismer behövs inte enbart i anställningsförhållanden, utan även vid andra typer av affärsrelationer, till exempel med leverantörer, kreditgivare och kunder. Kontrakten mellan parterna baseras oftast på redovisningsinformation som tillgodoses av företagen och ett av syftena med revision är att skapa trovärdighet för den informationen. Revision fungerar således som en kontrollmekanism. De allmänt accepterade redovisningsrekommendationerna fungerar också som en effektiv kontrollmekanism då de begränsar agentens möjligheter att agera i egenintresse. (Godfrey, 1997)
Revision som kontrollmekanism uppfyller således en viktig roll i samhället. Revisionsberättelsen fungerar som en kvalitetsstämpel för att företagets räkenskaper och förvaltning är i ordning (FAR, 2000). Det är därmed viktigt att revisorn har den kompetens och affärsetik som behövs för att opartiskt granska företagets räkenskaper och redovisningsinformation. Revisorns professionella status som extern granskare säkras av regler och rekommendationer för att affärsparterna även i fortsättningen skall ha tillgång till trovärdig information.
Referensram
4.2 Revisionsprocess
Revisionsprocessen är ett utmärkt tillfälle för revisorn att lära känna klientföretaget, vilket är en anledning till att han därför ofta anlitas som rådgivare. Processen illustreras i figur 7 nedan och består av tre faser - planering, granskning och rapportering. Där inget annat anges är källorna till avsnittet FAR:s skrifter; Samlingsvolym 2001 – rekommendation ”Revisionsprocessen” samt Revisionsbok 2000.
PLANERING • Väsentlighet och risk GRANSKNING • Granskningsmetod • Granskning av intern kontroll • Substans- granskning •Analytisk k i RAPPORTERING
Figur 7 Illustration av revisionsprocessen
4.2.1
Planering
För att kunna utföra en effektiv och kvalitetsmässig revision måste revisorn göra en noggrann planering av revisionsarbetet. Alla företag är unika och måste därför granskas utifrån sina egna förhållanden. En förutsättning för att göra en ändamålsenlig planering är att revisorn, i en så kallad förberedande informationsinsamling, skaffar sig kunskap om företagets interna och externa förhållanden. Det kan till exempel gälla företagets verksamhet, organisation, bransch, marknad, konkurrenssituation. I den förberedande informationsinsamlingen ingår även att inhämta uppgifter om de rutiner och datasystem som har en väsentlig påverkan på företagets redovisning samt ta del av årsredovisningar och annat material från tidigare års revisioner.
På basis av kunskap om företaget har revisorn ett underlag för att planera granskningen så att den inriktas mot de områden där risken för väsentliga fel är störst. Därefter kan revisorn också bedöma omfattningen av uppdraget och avgöra hur det skall genomföras.
Referensram