Anpassning av lånord

I enkäten finns två påståenden som behandlar anpassning av engelska lånord. Det ena påstå-endet är att det är positivt att anpassa stavningen av engelska ord efter inhemska regler och det andra påståendet är att man bör anpassa lånord efter det inhemska böjningssystemet. Ut-över dess två frågor behandlas samma ämne i enkätens sista del där informanterna ombeds att välja en inhemsk eller engelsk stavning av ett antal ord.

Figur 5 och 6 visar tydligt att det är angående anpassningen av lånord som de två infor-mantgrupperna är mest oense.

45

Figur 5. Påstående: Det är positivt att anpassa stavningen av engelska ord efter svenska/isländska regler.

I figur 5 fördelar sig de två gruppernas informanter mycket ojämnt. En stor majoritet, 71 %, av de isländska informanterna instämmer helt i påståendet att det är positivt att anpassa stav-ningen av engelska ord efter den inhemska ortografin. Motsvarande siffra hos de svenska in-formanterna är 35 %. Något av de två negativare svarsalternativen väljs av 37 % av svens-karna, medan endast 3 % av islänningarna gör detsamma. Dessa siffror kan jämföras med de tidigare undersökningar som presenterats i avsnitt 2.4.3 och 2.5.3. Både Nyström Höögs (2005) och Hanna Óladóttirs (2009) informanter var positivt inställda till att anpassa engelska lånord, även om tidigare okända alternativ som desajn valdes bort. De svenska informanterna i denna undersökning tycks vara av en annan åsikt.

Fördelningen av anpassade lån och direktlån i bloggmaterialet som presenterades i avsnitt 4.2.1 kan bidra till att förklara de två informantgruppernas olikheter i figur 5. I de två under-sökta textmassorna fanns det betydligt fler exempel på anpassade lånord i den isländska än i den svenska. Av detta är det möjligt att dra slutsatsen att de isländska informanterna oftare än de svenska stöter på engelska ord med inhemsk stavning.

I endast en åldersgrupp väljer fler personer ett avståndstagande alternativ än ett instämmande. Denna grupp är svenskar mellan 40 och 49. Skillnaden utgörs dock endast av en informant. I alla andra åldersgrupper, svenska som isländska, är det fler som anser att det är positivt att anpassa ord än som inte tycker det. De tre isländska informanter som helt eller delvis tar avstånd från påståendet tillhör dock den näst yngsta åldersgruppen, 20–29. I mot-svarande svenska åldersgrupp tar 27 av 76 personer (dvs. 36 %) avstånd från påståendet.

I figur 6 nedan visas informanternas fördelning angående huruvida lånord bör anpassas till det svenska/isländska böjningssystemet.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Tar helt avstånd

Tar delvis avstånd

Instämmer delvis

Instämmer helt

Svenska informanter Isländska informanter

46

Figur 6. Påstående: Lånord bör anpassas till det svenska/isländska böjningssystemet.

Också i figur 6 fördelar sig de två informantgrupperna mycket ojämnt mellan alternativen.

71 % av de isländska informanterna instämmer helt i påståendet, medan endast 26 % av de svenska informanterna gör detsamma. Det är med andra ord färre svenskar som instämmer helt med detta påstående än det förra. 41 % av svenskarna och 3 % av islänningar väljer något av de två negativare svarsalternativen.

Att isländskans böjningssystem är mer invecklat än svenskans (med bland annat kasus-böjning och fyrgenussystem) skulle kunna vara en förklaring till siffrorna i figur 6. Många ser det förmodligen som otänkbart att inte böja ett ord, även om det är inlånat. I de två språkens enkäter åtföljdes frågan av samma exempel med ordet avokado pluralböjt antingen med engelskans -s eller på svenska avokador och på isländska avókadó. Många av informanterna tänkte säkerligen därför just på pluralböjningen av ord. Man kan spekulera i om de svenska informanterna skulle ha varit mer positivt inställda till påståendet om de ställts inför ett mer uppseendeväckande exempel med ett böjt och ett oböjt verb, som joina/join.

5.1.4.1 Ordparen

Informanternas attityder till anpassad stavning av engelska lånord kommer också fram i enkätens avslutande del. Där ombeds informanterna att i elva exempel välja mellan två eller fler alternativa stavningar av samma ord. Den stavning som väljs är den som föredras av informanten. De ord som finns med bland ordparen består till störst del av sådana som finns med i bloggmaterialet som behandlas i avsnitt 4. Några ord har tagits med för att representera anpassningsmetoder som är vanliga, men inte finns i bloggmaterialet (detta gäller exempelvis ordparet dopning/doping). Bland orden finns exempel på de flesta metoder för anpassning som presenteras i avsnitt 4.2.1.

Orden i de två språkens enkäter är inte desamma. Detta beror förstås på att de ord som lå-nas in från engelskan inte är identiska för alla språk, och att olika ord finns i det svenska och det isländska bloggmaterialet. Ett ord, najs/næs, fanns dock i båda språkens bloggmaterial och finns därför representerat i båda enkäterna.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Tar helt avstånd

Tar delvis avstånd

Instämmer delvis

Instämmer helt

Svenska informanter Isländska informanter

47

De svenska informanternas val av stavningar presenteras nedan i figur 7. Därefter pre-senteras de isländska informanternas fördelning i figur 8. Slutligen jämförs de två informant-gruppernas val.

Figur 7. De svenska informanternas val av stavning i ordparen.

Som syns i figur 7 får de svenska informanterna för det mesta välja mellan två alternativa stavningar, en anpassad och en engelsk. I ett fall (skajpa/skypa/skypea) finns två varianter av icke-anpassad stavning.

I fem ordpar föredras den svenska stavningen av flest personer. Detta gäller för stavning-arna podd, webb, fejk, dejt och skanna. I sex ordpar föredras i stället den engelska stavningen.

De engelska stavningar som väljs av flest är skypa (fler föredrar även skypea framför den svenska stavningen skajpa), doping, styling, nice, fight och hypad.

Av detta kan konstateras att vissa anpassningsstrategier tycks accepteras lättare än andra.

Dubbeltecknad i stället för enkel konsonant är en sådan. Av de två exempel på denna strategi som finns i enkäten föredras den anpassade varianten i båda, även om informanternas fördel-ning i exemplet podd/pod är ganska jämn. Att skriva ut diftongen [eɪ] som /ej/ är bland infor-manterna betydligt populärare än att skriva ut samma ljud som /a/. Detta syns i de två ordpa-ren dejt/date och fejk/fake. Slutligen väljer nästan dubbelt så många informanter att stava skanna med /k/ än med /c/.

En anpassningsstrategi som inte accepteras i särskilt hög grad är att uttrycka ljudet [aɪ]

med /aj/. Detta syns i skajpa/skypa/skypea, stajling/styling, najs/nice, fight/fajt och hajpad/hypad. De engelska stavningarna av ljudet [aɪ] varierar i de nämnda exemplen, men inte i något exempel väljs företrädesvis den svenska varianten. Detta är intressant eftersom båda exemplen med /ej/ för [eɪ] föredras av fler informanter än de engelska varianterna. Dessa två anpassningsstrategier liknar varandra, men tas inte emot på samma sätt. Något som kan spela in här är förstås ordens frekvens, det vill säga hur ofta informanterna kan tänkas komma i kontakt med dem. Att fejk och dejt skulle vara så mycket vanligare än orden med /aj/ verkar dock osannolikt.

I ordparet dopning/doping fördelar sig informanterna någorlunda jämnt, även om det är 17 personer mer som föredrar den engelska stavningen doping.

0 20 40 60 80 100 120

Svensk stavning Engelsk stavning Engelsk stavning II Inget svar

48

Det ordpar informanterna är mest överens om är stajling/styling. Där föredrar 113 perso-ner den engelska stavningen och 14 persoperso-ner den svenska. Fem persoperso-ner undgår att svara på frågan genom att inte välja något av alternativen. Anledningen till informanternas enhetliga åsikt är förmodligen att ordet oftast förekommer i sin engelska stavning. I korpusen Bloggmix får stavningen styling 3 566 träffar och stajling 6 träffar. En liknande skillnaden finns för relaterade ord som stylist/stajlist och style/stajl.

I figur 8 nedan presenteras vilka stavningar de isländska informanterna föredrar.

Figur 8. De isländska informanternas val av stavning i ordparen.

Precis som den svenska enkätens informanter får de isländska informanterna oftast välja mellan två alternativa stavningar. I tre exempel finns dock tre eller fyra alternativa stavningar.

Antingen finns två isländska stavningar (tékka/tjekka, partý/partí) eller två isländska och två icke-anpassade (gúggla/gúgla/googla/google).

Som figur 8 tydligt visar är de isländska informanterna betydligt mer positivt inställda till de inhemskt anpassade stavningarna. Den isländska stavningen är betydligt populärare i alla ordpar utom sánd/sound, där informanterna fördelar sig jämnt mellan alternativen. Just detta ordpar verkar också ha varit svårare att ta ställning till än de andra, då åtta personer inte valt något av alternativen. Det finns endast ett exempel, förutom sound, där fler än 40 informanter föredrar det engelska alternativet framför det isländska. Detta exempel är den engelska stav-ningen brunch. En möjlig förklaring till att förhållandevis många väljer denna stavning är att själva företeelsen brunch är anglosaxisk och att det därför anses riktigt att stava ordet därefter.

De engelska stavningar som föredras av minst antal informanter är checka, blog, google (som verb) och party. Dessa stavningen väljs endast av en eller två personer. I exemplet google är det förmodligen den engelska verbböjningen snarare än stavningen som är proble-matisk. Något som talar för detta är att den andra engelska stavningen av ordet, googla, väljs av betydligt fler. I gruppen checka/tékka/tjekka är tékka (som uttalas likadant som tjekka) det alternativ som väljs av flest informanter. Det är också den form som ordet har i ordböcker.

Varför just de nyss nämnda engelska stavningarna är särskilt oacceptabla är svårt att säga.

Möjligen ses dessa ord i högre grad än de andra som en del av det isländska ordförrådet, me-dan de andra orden räknas som ”slettur”.

0 20 40 60 80 100 120 140

Isländsk stavning Isländsk stavning II Engelsk stavning Engelsk stavning II Inget svar

49

Vid en jämförelse mellan de svenska och de isländska informanternas val i ordparen är det tydligaste att de isländska informanterna nästan genomgående väljer den inhemska stav-ningen framför den engelska. Vilken stavning de svenska informanterna föredrar varierar mellan olika ord. Fördelningen är jämn mellan ord där den svenska stavningen föredras fram-för den engelska och tvärtom.

Adjektivet nice tillsammans med inhemska stavningar finns bland både de svenska och de isländska ordparen i enkäten. Av de svenska informanterna väljer 85 personer den engelska stavningen, medan 42 personer föredrar den svenska. Detta motsvarar 64 % mot 32 %. Det är med andra ord dubbelt så många svenskar som föredrar den engelska stavningen än den svenska. Hos de isländska informanterna är den inhemska stavningen næs betydligt populä-rare än den engelska nice. 97 personer väljer isländsk stavning och 27 personer väljer engelsk.

I procent motsvarar detta 76 % respektive 21 %. Mer än tre gånger så många vill alltså hellre stava ordet isländskt än engelskt.

Något som är gemensamt för de två informantgrupperna är att vilja anpassa engelska ord genom dubbeltecknad konsonant. I samtliga exempel, podd/pod, webb/web, blogg/blog, före-drar flest informanter den inhemskt anpassade stavningen. I det svenska exemplet podd/pod föredrar dock nästan lika många det engelska alternativet. Något som skulle kunna bero på att ordet är en förkortning av engelskans ”podcast”.

Inte i någon av informantgrupperna verkar det spela någon roll om ordet är ett kultur- eller kärnlån. I ordparen finns exempel på ord som betecknar någon typ av ny företeelse (kulturlån) och ord som lånas in trots att det redan finns en inhemsk benämning (kärnlån).

Vissa ord placerar sig enkelt under någon av dessa benämningar, medan andra är svårare att kategorisera. Tabell 9 visar hur jag sorterat orden i ordparen. Alla ord presenteras i den form de fördras av flest informanter.

Tabell 9. Kulturlån och kärnlån i enkätens ordpar.

Kulturlån Kärnlån Svenska Isländska Svenska Isländska

podd bröns fejk næs

webb kasjú dejt tékka

skypa möffins nice sánd/sound doping blogg fight partý styling jóga hypad

skanna gúggla

rokk

I tabell 9 visas ett sätt att kategorisera lånorden i enkätens ordpar i grupperna kulturlån och kärnlån. Många av kulturlånen i tabellen har med teknik och datorer att göra, se podd, webb, skajpa, skanna och blogg. Andra, bröns och rokk, kan sägas vara anglosaxiska företeelser som lånats in tillsammans med sin benämning. Kasjú och möffins är exempel på ”nya” matrelate-rade begrepp och jóga är en ”ny” träningsform. Dopning och stajling tillhör inte lika tydligt kulturlånen, men får ändå sägas ge namn åt en företeelse som tidigare inte varit aktuell att benämna.

Bland kärnlånen i tabell 9 finns både substantiv, adjektiv och verb. Substantiven dejt, fajt, sánd och partý har alla självklara inhemska ekvivalenter i träff, slagsmål, hljómur (sv. ’ljud’)

50

och veisla/teiti (sv. ’fest’). Detsamma gäller i princip för adjektiven fejk och najs/næs som är andra sätt att uttrycka oäkta respektive bra/trevlig/skön/góður/ágættur/flottur och så vidare.

Av de två verben, hajpad och tékka, kan åtminstone isländska tékka sägas ha en ganska precis motsvarighet i athuga (ungefär ’kolla’; ’kontrollera’). Det svenska hajpad är inte lika lätt att hitta den exakta inhemska motsvarigheten till, men ordet kan knappast sägas ge namn åt en ny företeelse. Alternativa sätt att uttrycka ungefär samma sak skulle kunna vara omtalad eller upphöjd till skyarna.

Som tidigare nämnts verkar det dock i ordparen inte finnas något samband mellan huru-vida ordet är ett kultur- eller kärnlån och hur pass accepterad ordets anpassade stavning är.

Ungefär lika många svenska informanter föredrar anpassad som engelsk stavning bland både kulturlån och kärnlån. Bland de isländska informanterna är det genomgående fler som före-drar det isländska alternativet. Det exempel där lika många väljer den engelska som den is-ländska stavningen är ett kärnlån, sánd/sound.

I några ordpar fördelar sig informanterna jämnare än i andra mellan de alternativa stav-ningarna. De ordpar med jämnast fördelning i den svenska enkäten är podd/pod, dopning/doping och hajpad/hypad. I den isländska enkäten är fördelningen jämnast i sánd/sound, bröns/brunch och gúggla/gúgla/googla/google. Inte heller här går det att se något samband med vilken typ av lån ordet är.

5.2 Intervjuerna

Av de personer som svarade på enkäten har åtta även intervjuats. De fyra svenska intervju-informanterna kallas här för Maja, Fredrik, Kristina och Stig. De isländska intervju-informanterna kallas för Særún, Auður, Hrafnkell och Þorsteinn. I detta avsnitt presenteras vad som i inter-vjuerna framkommit om dessa personers sätt att resonera om engelskt inflytande på det egna språket.