åtgärder för gator och vägar med olika hastighet
Då åtgärderna sammanställda i denna rapport bedöms ha olika relevans beroende på typ av väg och vilken hastighet som tillämpas kan en sammanställning över åtgärdernas lämplighet vara på sin plats. Observera att detta inte skall tolkas som absoluta relationer utan är avsedd som ett stöd för val av åtgärd/-er. Observera även att bedömningen endast avser effekt på damning och inte innefattar sekundära effekter.
Tabell 3 Olika driftrelaterade åtgärders relevans i olika hastighetsklasser. Hastighetsgräns 30
eller 50 km h-1 Hastighetsgräns 70 km h-1 Hastighetsgräns 90 eller 110 km h-1
Förbättrade beläggningar + ++ +++ Förbättrade sandegenskaper och sandningsstrategier +++ Tidig sandupptagning +++ Dammbindning +++ +++ +++ Städning +? +? +?
9
Diskussion och FoU-behov
Denna rapport initierades i början av en förhållandevis stor satsning i de nordiska
länderna på att höja kunskapsläget kring vägdamm och vilka åtgärder som kan användas för att minska bidraget till den inandningsbara partikelfraktionen. Att utvärdera olika driftåtgärder har utgjort en viktig del av detta arbete. Ny kunskap har därför tillkommit successivt under rapportens utformning vilket gjort att den uppdaterats ett flertal gånger under sin utformning. Då den nu publiceras utgör den en ögonblicksbild av forsknings- läget och hur denna kunskap kan tillämpas i damningsminimerad drift av belagda vägar. Dammbindning, som det kanske forskats mest om i Sverige, är en förhållandevis
effektiv men kortvarig åtgärd. I Sverige finns, på grund av de problem med friktions- sänkning som uppstått, en viss tveksamhet till åtgärden och Trafikverket rekommen- derar därför användning av kloridlösning för dammbindning på belagda statliga vägar, som ofta har en högre hastighet och därför större risk vid tillfälliga friktionsnedsätt- ningar. CMA används dock fortsatt av Norrköping och ett EU-projekt (CMA+, finansierat av EU-programmet Life+) utvärderar användningen av CMA i tre städer i Österrike och Italien. De viktigaste forskningsfrågorna som måste lösas innan damm- bindning kan implementeras berör hur dos, koncentration och utläggningsstrategier kan anpassas för att optimera dammbindningseffekten utan att riskera trafiksäkerheten. Forskningsprojekt pågår om beläggningsegenskaperna hos traditionella asfaltbelägg- ningars inverkan på partikelbildningen. Kunskapen om hur stenmaterialets egenskaper påverkar partikelbildningen kommer även delvis kunna appliceras på sandningsmaterial, men interaktionen mellan sandningsmaterial och vägbeläggning under trafik kan behöva utredas vidare. Initiativ pågår även för att ytterligare prova alternativa beläggningars inverkan på partikelbildningen. Såväl beläggningar med gummiinblandad bitumen, betong och så kallade poroelastiska beläggningar utvärderas för närvarande. Att isolera de viktigaste beläggningsegenskaperna som kan utgöra grund för ett index för belägg- ningars damningsbenägenhet är ett fortsatt mål i detta arbete.
Vad gäller gaturengöring, finns förhoppningar om att modernare städtekniker ska kunna vara betydligt mer effektiva att avlägsna PM10 från vägytan än vad hittillsvarande försök
visat. Då branschen i Europa förhållandevis nyligen börjat reagera på vägdamms- problematiken och de incitament till teknikutveckling denna innebär, bör det finnas möjligheter till en viss utveckling inom området. Utvärdering pågår av aktuella tekniker, bl.a. inom ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket där städfordons förmåga att ta upp PM10 från vägytan studeras, liksom PM10-emissionerna från
maskinerna.
Sammantaget finns flera driftsrelaterade åtgärder med god potential att, tillsammans med andra åtgärder riktade mot partikelkällorna, bidra till en bättre luftkvalitet längs vägar och gator.
Litteraturförteckning
Ballast – Mekaniska och fysikaliska egenskaper – Del 9: Bestämning av motstånd mot nötning av dubbdäck (Nordiska kulkvarnsmetoden). SS-EN 1097-9:2004, 2004. Aldrin, M., Hobaek Haff I, Rosland, P. The effect of salting with magnesium chloride on the concentration of particular matter in a road tunnel. Atmospheric Environment 2008; 42: 1762–1776.
Amato, F., Querol, X., Alastuey, A., Pandolfi, M., Moreno, T., Gracia, J., Rodriguez, P. Evaluating urban PM10 pollution benefit induced by street cleaning activities.
Atmospheric Environment 2009; In Press, Corrected Proof.
Andersson, D. Erfarenheter av dammbindning i Norrköping, Presentation på Transportforum 2009. VTI, Linköping, 2009.
Ang, KB., Baumbach, G., Hu, L., Reiser, M., Vogt, U., Dreher ,W., Pesch, P., Krieck, M., Brumbach, M. Effects of street cleaning on dust loads on street surfaces and ambient PM concentrations in Stuttgart Neckartor, Germany, Abstract T10A034P. European Aerosol Conference, Thessaloniki, Greece, 2008.
Berthelsen, B-O. Bruk av magnesiumklorid som akuttiltak for støvdemping på E6 gjennom Trondheim. Rapport TM 2003/03. Trondheim kommune, Miljøavdelningen, Trondheim, 2003, pp. 24.
Bouma, H., Bäck, E., Sjöstedt, S. Effekter på partikelhalten av CMA-spridning och rengöring – en studie av E6 genom Gårda och Lundbytunneln i Göteborg. Göteborgs stad, Miljöförvaltningen, 2005.
Brunette, BE., Lundy, JR. Use and effects of studded tires on Oregon pavements Transportation Research Record 1996; 1536: 64–72.
Bäck, E. Dammbindning som partikeldämpande åtgärd i Göteborg, Presentation på Transportforum 2009. VTI, Linköping, 2009.
Chang, YM., Chou, CM., Su, KT., Tseng, CH. Effectiveness of street sweeping and washing for controlling ambient TSP. Atmospheric Environment 2005; 39: 1891–1902. Chow, JC., Watson, JG., Egami, RT., Frazier, CA., Lu, Z., Goodrich, A., Bird, A. Evaluation of regenerative-air vaccum street sweeping on geological contributions to PM10. Journal of the Air and Waste Management Association 1990; 40: 1134–1142. Düring, I., Lohmeyer, A. Validierung von PM10-immissionsberechnungen im Nahbereich von Strassen und Quatifizerung der Feinstaubbildung von Strassen. Ingenieurbüro Dr.-Ing Achim Lohmeyer, Karlsruhe, 2001, pp. 79.
Edvardsson, K. Evaluation of Dust Suppressants for Gravel Roads: Methods
Development and Efficiency Studies. KTH Architecture and the Built Environment. Ph.D. Royal Institute of Technology, Stockholm, 2010.
Etyemezian, V., Kuhns, H., Gillies ,J., Chow, J., Hendrickson,K., McGown. M., Pitchford, M. Vehicle-based road dust emission measurement (III): Effect of speed, traffic volume, location, and season on PM10 road dust emissions in the Treasure Valley, ID. Atmospheric Environment 2003; 37: 4583–4593.
Etyemezian, V., Nikolich, G., Ahonen, S., Pitchford, M., Sweeney, M., Purcell, R., Gillies, J., Kuhns. H. The Portable In Situ Wind Erosion Laboratory (PI-SWERL): A new method to measure PM10 windblown dust properties and potential for emissions. Atmospheric Environment 41, 2007, pp.3789–3796.
Fischel, M. Evaluation of selected deicers based on a review of the literature. Colorado Dept. of Transportation, 2001, pp. 117.
Fitz, D., Bumiller, K. Determination of PM10 emission rates from street sweepers. Journal of Air and Waste Management Association 2000; 50: 181–187.
Fitz, DR., Bumiller, K., Etyemezian, V., Kuhns, H., Nikolich, G. Measurement of PM10 emission rates from roadways in Las Vegas, Nevada using a SCAMPER mobile platform with real-time sensors. Proceedings of the Air and Waste Management Association's Annual Conference and Exhibition, AWMA. 2005, 2005.
Frith, DJ., Morian, DA., Stoffels, SM., Saboundjian, S. Hard aggregate resistance to studded tires; Alaskan experience Transportation Research Record 2004; 1874: 19–28. Fukuzaki, N., Yanaka, T., Urushiyama, Y.. Effects of studded tires on roadside airborne dust pollution in Niigata, Japan. Atmospheric Environment 1986; 20: 377–386.
Gertler, A., Kuhns, H., Abu-Allaban, M., Damm, C., Gillies, J., Etyemezian ,V., Clayton, R., Proffitt, D. A case study of the impact of Winter road sand/salt and street sweeping on road dust re-entrainment. Atmospheric Environment 2006; 40: 5976–5985. Gustafsson, M. Icke-avgasrelaterade partiklar i vägmiljön. VTI, Linköping, 2001, pp. 52.
Gustafsson, M. Väg- och gaturengöring som åtgärd mot höga partikelhalter orsakade av vägdamm. VTI – Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping, 2002.
Gustafsson, M. Emissioner av slitage- och resuspensionspartiklar i väg- och gatumiljö. VTI – Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping, 2003, pp. 51.
Gustafsson, M., Berglund, CM., Forsberg, B., Forsberg, I., Forward, S., Grudemo, S., Hammarström, U., Hjort, M., Jacobson ,T., Johansson, C., Ljungman, A., Nordström, O., Sandberg, U., Wiklund, M., Öberg, G. Effekter av vinterdäck, en kunskapsöversikt, VTI Rapport 543. National Road and Transport Research Institute, Linköping, Sweden, 2006.
Gustafsson, M., Blomqvist, G., Dahl, A., Gudmunsson, A., Lindbom, J., Ljungman, A., Rudell, B., Swietlicki, E. Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck,
vägbana och friktionsmaterial. Slutrapport från WearTox-projektet. VTI, Linköping, 2005.
Gustafsson, M., Blomqvist, G., Gudmundsson, A., Dahl, A., Jonsson, P., Swietlicki, E. Factors influencing PM10 emissions from road pavement wear. Atmospheric
Environment 2009a; 43: 4699–4702.
Gustafsson M, Blomqvist G, Jonsson P. PM Partikelmätningar Linköping. VTI, 2007. Gustafsson, M., Blomqvist, G., Jonsson, P., Ferm, M. Effekter av dammbindning av belagda vägar, VTI Rapport 666. VTI, Linköping, 2009b.
Gustafsson, M., Blomqvist, G., Jonsson, P., Gudmundsson, A. Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen – jämförelser med referensbeläggning. VTI, Linköping, 2009c.
Gustafsson, M., Wik, O., Frogner-Kockum, P. Partikelspridning vid byggnation av väg med aska – modellöversikt, undersökning av fuktighetsgradens betydelse för damning och karaktärisering av partiklar från flygaska. Värmeforsk rapport 1100, Stockholm, 2009.
Gustafsson, M., Yakoub, J. Användning av vintersand i kommuner – en enkätstudie (in Swedish). VTI Notat (in press), Linköping, 2007.
Göteborgs Stad. Effekter på partikelhalten vid sockerspridning och högtryckstvätt. Försök i Lundbytunneln 2006, Uppdragsrapport 2006:8. 2006.
Hussein, T., Johansson, C., Karlsson, H., Hansson, H-C. Factors affecting non-tailpipe aerosol particle emissions from paved roads: On-road measurements in Stockholm, Sweden. Atmospheric Environment 2008; 42: 688–702.
Ihs, A. Friktionsmätning på belagda ytor behandlade med dammbindningsmedel, PM VTI, 2006.
Ihs, A. Friktionsegenskaper hos CMA vid dammbindning på barmark, VTI, PM, 2004. Isacsson, U. Vägkroppens uppbyggnad. In: Isacsson U, editor. Drift och underhåll av vägar och gator. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, 2000.
Jacobson, T. Ytbehandling med modifierad emulsion, VTI notat 5-2004. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 2004.
Jacobson, T., Wågberg, L. Utveckling och uppgradering av prognosmodell för beläggningsslitage från dubbade däck samt en kunskapsöversikt över inverkande faktorer. VTI notat 7. Swedish National Road and Transport Research Institute, Linköping, Sweden, 2007.
Johansson, C. Kvantifiering av relativa betydelsen av dubbdäck, sandning/saltning och vägmaterial för PM10 halten längs vägarna, ITM-rapport 172, 2007.
Johansson, C., Karlsson, H., Rosman, K. PM10 emission från betongbeläggning. ITM-
rapport 192, 2009.
Johansson, C., Norman, M., Gustafsson, M. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, 2008. Johansson, C., Norman, M., Omstedt, G., Swietlicki, E. Partiklar i stadsmiljö – källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10. SLB Rapport 4:2004,
2004a.
Johansson, C., Norman, M., Omstedt, G., Swietlicki, E. Partiklar i stadsmiljö – källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10. SLB analys, Stockholm, 2004b.
Johansson, C., Norman, M., Westerlund, K-G. Försök med dammbindning längs E4- Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad. SLB 10:2005, SLB analys, Stockholm, 2005.
Johansson, C., Norman, M., Westerlund, K-G. Försök med dammbindning längs E4 och i Stockholms innerstad 2006. SLB 6:2006, SLB analys, Stockholm, 2006.
Kanzaki, H., Fukuda, Y. Regulations on studded tire usage and winter road administration in Japan. International Workshop on Winter Road Management, Sapporo, Japan, 1993, pp. pp 3–17.
Klingberg, A. Variationer hos materialparametrar inom ballasttillverkningen. Teknisk Geologi, nstitutionen för Mark- och Vattenteknik. Licentiate thesis. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, 2001.
Kuhns, H., Etyemezian, V., Green, M., Hendrickson, K., McGown, M., Barton, K., Pitchford, M. Vehicle-based road dust emission measurement – Part II: Effect of
precipitation, wintertime road sanding, and street sweepers on inferred PM 10 emission potentials from paved and unpaved roads Atmospheric Environment 2003; 37: 4573– 4582.
Kuhns, H., Etyemezian, V., Landwehr, D., MacDougall, C., Pitchford, M., Green, M. Testing Re-entrained Aerosol Kinetic Emissions from Roads: A new approach to infer silt loading on roadways. Atmospheric Environment 2001; 35: 2815–2825.
Kupiainen, K. Road dust from pavement wear and traction sanding. Department of Biological and Environmental Sciences. Ph.D. University of Helsinki, Faculty of Biosciences, Helsinki, 2007, pp. 50.
Kupiainen, K., Tervahattu, H. The effect of traction sanding on urban suspended particles in Finland. Environmental Monitoring and Assessment 2004; 93: 287–300. Kupiainen, K., Tervahattu, H., Räisänen, M. Experimental studies about the impact of traction sand on urban road dust composition. Science of the Total Environment 2003; 308: 175-184.
Kupiainen, K., Tervahattu, H., Räisänen, M., Mäkelä, T., Aurela, M., Hillamo, R. Size and composition of airborne particles from pavement wear, tires, and traction sanding. Environmental Science and Technology 2005a; 39: 699–706.
Kupiainen, KJ., Tervahattu, H., Räisänen, M., Mäkela, T., Aurela, M., Hillamo, R. Size and composition of airborne particles from pavement wear, tires, and traction sanding. Environmental Science and Technology 2005b; 39: 699–706.
Låg, M., Myran, T., Refsnes, M., Schwarze, PE., Øvrevik, J.. Veidekker: Svevestøv og helse, Rapport 2004:4. Folkehelseinstituttet, 2004.
Mossman, BT., Churg, A. Mechanisms in the pathogenesis of asbestosis and silicosis. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 1998; 157: 1666–1680. Mussato, BT., Gepraegs, OK., Farnden, G. Relative effects of sodium chloride and magnesium chloride on reinforced concrete: State of the art Transportation Research Record 2004; 1866: 59–66.
Norman, M. Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008. SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm, 2008.
Normanm, M., Johansson, C. Studies of some measures to reduce road dust emissions from paved roads in Scandinavia. Atmospheric Environment 2006; 40: 6154–6164. Norman, M., Johansson, C. Försök med dammbindning längs E4/E20 vid L:a Essingen 2007. SLB 3:2007, SLB analys, Stockholm, 2007.
Pirjola, L., Johansson, C., Kupiainen, K., Karlsson, H., Hussein, T. Comparison of non- exhaust particle measurements by two mobile systems. Proceedings of Short Papers 7th International Conference on Air Quality, Science and Application, Istanbul, 2007. Potucek, J. Vägytans tillstånd. In: Isacsson U, editor. Drift och underhåll av vägar och gator. Kungliga Tekiska Högskolan, Stockholm, 2000.
Räisänen, M. From outcrops to dust – mapping, testing, and quality assessment of aggregates. Depertment of Geology. Ph.D. University of Helsinki, Helsinki, 2004, pp. 14.
Räisänen, M., Kupiainen, K., Tervahattu, H. The effect of mineralogy, texture and mechanical properties of anti-skid and asphalt aggregates on urban dust. Bulletin of Engineering Geology and the Environment 2003; 62: 359–368.
Räisänen, M., Kupiainen, K., Tervahattu, H. The effect of mineralogy, texture and mechanical properties of anti-skid and asphalt aggregates on urban dust, stages II and III. Bulletin of Engineering Geology and the Environment 2005; 64: 247–256.
Sandberg, U., Kalman, B., Nilsson, R. Design guidelines for construction and
maintenance of poroelastic road surfaces. SILVIA Project Report. SILVIA-VTI-005-02- WP4-141005, 2005.
Sato, T., Niioka, T., Kurasaki, M., Kojima, Y. Particle numbers in classified sizes of roadside dust caused by studded tires in the air at different heights from the pavement surface. Nippon Eiseigaku Zasshi 1996; 51: 588–598.
Satterfield, CG., Ono, D. Using magnesium chloride in street sweepers to control PM10
emissions from winter-time sanding of roadways, 1996.
SBUF. Bullerreducerande beläggningars betydelse för partikelhalterna. SLUTRAPPORT FUD 3066, 2007.
Snilsberg, B. Pavement wear and airborne dust pollution in Norway; characterization of the physical and chemical properties of dust particles. Doctoral Thesis 2008:133. Dept. of Geology and Mineral Resources Engineering. Ph.D. NTNU, Trondheim, 2008, pp. 110.
Steinbakk, GH., Aldrin, M. Effekt av salting på svevestøv. En analyse basert på data for vinteren 2001/2002 og 2002/2003. SAMBA/19/2003, Norsk regnesentral, 2003.
Tervahattu, H., Kupiainen, KJ., Räisänen, M., Mäkela, T., Hillamo, R. Generation of urban road dust from anti-skid and asphalt concrete aggregates. Journal of Hazardous Materials 2006; 132: 39–46.
Vaze, J., Chiew, FHS. Experimental study of pollutant accumulation on an urban road surface. Urban Water 2002; 4: 379–389.
Viinanen J. Suunnitelma katupölyhaittojen ehkäisemiseksi. YTV: Ympäristötoimisto, Helsingfors, 2003, pp. 32.
Wågberg, L-G. Bära eller Brista, Handbok i tillståndsbedömning av belagda gator och vägar - ny omarbetad upplaga. Stockholm: Svenska Kommunförbundet, 2003.
Vägverket. Bestämning av slitage med Trögerapparat. Vägverket, Borlänge, 1993. Vägverket. VVTBT Bitumenbundna lager. Vägverket publikation 2008:113 2008a. Vägverket. VVK Väg. Vägverket Publikation 2009:120, 2009.
Appendix Page 1 (2)
AP-42 provtagning
Procedure -
For a network of many relatively short roads contained in a well-defined study area (as would be the case at an industrial plant), it is recommended that one collect a sample for each 0.8 km (0.5 mi) length, or portion thereof, for each major road segment. For a 1 km long (0.6 mi) segment, then, 2 samples are recommended. As mentioned, the term "road segment" refers to the length of road between intersections with other paved or unpaved roads (the nodes of the network).
For longer roads in spatially heterogeneous study areas, it is recommended that one collect a sample for each 4.8 km (3 mi) of sampled road length. Create a composite sample from a minimum of 3 incremental samples. Collect the first increment at a random location within the first 0.8 km (0.5 mi), with additional increments taken from each remaining 0.8 km (0.5 mi) of the road, up to a maximum length of 4.8 km (3 mi.) For a road less than 2.4 km (1.5 mi) long, an acceptable method for selecting sites for the increments is based on drawing 3 random numbers (x1, x2, x3) between zero and the length (See Figure C.1-3). Random numbers may be obtained from tabulations in statistical reference books, or scientific calculators may be used to generate
pseudorandom numbers.
The following steps describe the collection method for samples (increments).
1. Ensure that the site offers an unobstructed view of traffic and that sampling personnel are visible to drivers. If the road is heavily traveled, use 1 crew member to "spot" and route traffic safely around another person collecting the surface sample (increment). 2. Using string or other suitable markers, mark the sampling portion across the road. (WARNING: Do not mark the collection area with a chalk line or in any other method
likely to introduce fine material into the sample.) The widths may be varied between 0.3
m (1 ft) for visibly dirty roads and 3 m (10 ft) for clean roads. When an industrial type vacuum is used to sample lightly loaded roads, a width greater than 3 m (10 ft) may be necessary to meet sample specifications, unless increments are being combined. 3. If large, loose material is present on the surface, it should be collected with a whisk broom and dustpan. NOTE: Collect material only from the portion of the road over
which the wheels and carriages routinely travel (i. e., not from berms or any "mounds"
along the road centerline). On roads with painted side markings, collect material "from white line to white line" (but avoid centerline mounds). Store the swept material in a clean, labeled container of suitable size, such as a metal or plastic 19 L (5 gal) bucket, with a sealable polyethylene liner. Increments for the same sample may be mixed within the container.
4. Vacuum the collection area using a portable vacuum cleaner fitted with an empty tared (preweighed) filter bag. NOTE: Collect material only from the portion of the road
over which the wheels and carriages routinely travel (i. e., not from berms or any
"mounds" along the road centerline). On roads with painted side markings, collect material "from white line to white line" (but avoid centerline mounds). The same filter bag may be used for different increments for 1 sample. For heavily loaded roads, more than 1 filter bag may be needed for a sample (increment).
5. Carefully remove the bag from the vacuum sweeper and check for tears or leaks. If necessary, reduce samples (using the procedure in Appendix C.2) from broom sweeping
Appendix Page 2 (2)
to a size amenable to analysis. Seal broom-swept material in a clean, labeled plastic jar for transport (alternatively, the swept material may be placed in the vacuum filter bag). Fold the unused portion of the filter bag, wrap a rubber band around the folded bag, and store the bag for transport.
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.