För anslagstavlan i tiden
Vad händer på svenska anslagstavlor?
Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
Nord, Andreas, Järlehed, Johan & Kullenberg, Christopher, 2019: För anslagstavlan i tiden. Vad händer på svenska anslagstavlor? I: Bianchi, Marco, Håkansson, David, Melander, Björn, Pfister, Linda, Westman, Maria & Östman, Carin (red.), Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid
trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Uppsala: Institutionen för nordiska
språk vid Uppsala universitet. S. 179–194.
Ännu är den analoga anslagstavlan inte död. Detta visar medborgarforsknings-projektet Anslagstavlan (Björkvall m.fl. 2017; Kullenberg m.fl. 2018). Inom detta gav sig ett stort antal svenska skolelever år 2016 ut och dokumenterade vad de hittade på svenska anslagstavlor. Resultatet av denna dokumentations-process blev drygt 1 100 anslag, som transkriberats och finns tillgängliga som en sökbar databas kodad för bl.a. avsändare, ärendetyp, språk och produk-tionsteknik. Det insamlade materialet ger därför en god ögonblicksbild av vad som egentligen händer på svenska anslagstavlor i dag – och hur den analoga anslagstavlan står sig i det allt mer digitaliserade samhället. Denna artikel pre-senterar några av resultaten från projektet.
1 Bakgrund: ett forskningsperspektiv på anslagstavlor
Vad gör vi med texter – och vad gör texter med oss? Det är en fråga som har blivit allt mer viktig för den moderna språkforskningen (se t.ex. Karlsson & Strand 2012). Inte minst har det vardagliga textbruket blivit mer uppmärksam-mat. Ofta är detta så självklart för oss att det har blivit helt osynligt – vi läser, skriver och använder texter utan att tänka på det – men det är ändå viktigt. Un-dersökningar av vardagligt skriftbruk i arbetslivet har t.ex. visat på texters roll när en sjuksköterska antecknar på en medicinlista när patienten har fått sin medicin eller skriver bytesdatum på en kompress för att inte såret ska bli in-fekterat eller när en lastbilschaufför använder listor för att hålla reda på vem som ska ta emot vad (Karlsson 2006). I studierna av arbetslivets skrivande har man också uppmärksammat att texter tenderar att samlas på speciella ställen: på insidan av skåpsdörrar, på passagerarsätet i lastbilen, i mappar, i byxfickor med mera, vilket har betecknats textsamlingsplats (Karlsson 2006; Nord 2017).
180 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
Publika anslagstavlor är också en typ av textsamlingsplats, men i många fall en offentlig sådan och inte bara kopplad till en yrkesgrupp. Anslagstavlor i det offentliga rummet utgör en bred inbjudan att kommunicera med andra med hjälp av skrift och andra meningsskapande resurser genom att vem som helst kan läsa de anslag som finns där och kanske även bidra med egna. Själva an-slagstavlan utgör ett slags kontrakt, som säger att det som finns (anslås) inom den har en viss funktion: det vänder sig till alla som är intresserade med sitt budskap. Vi kan alltså anta att den offentliga anslagstavlan utgör en semiotisk mötesplats där olika aktörer kommunicerar med varandra. Men hur ser denna kommunikation ut? Vad är det egentligen som händer på dessa kommunikati-va mötesplatser i det offentliga rummet? Vem använder i dag anslagstavlan för att kommunicera, om vad och hur? Kort sagt: Vad är dess plats i det allt mer digitaliserade samhället – är den bara en kvarleva av ett för-digitalt sam-hälle, eller har den funnit en ny plats, där de möjligheter som den erbjuder kompletterar de digitala möjligheterna?
Om detta vet vi ganska lite, för ingen har undersökt svenska anslagstavlor på ett vetenskapligt sätt. Även internationellt finns endast enstaka studier som berör anslagstavlor (exempelvis Churchill, Nelson & Denoue 2003; Taylor & Cheverst 2008; Alt m.fl. 2011). Här har dock vissa aspekter av anslagstavlors användningsmöjligheter kartlagts. Bl.a. noterar Taylor & Cheverst (2008) att några av den lokala anslagstavlans fördelar är ”the obvious ease of use pre-sented by paper flyers, the affordability of large displays, and their durability in a public or outdoor environment” (s. [3]).
Om man sammanfattar de affordanser – fördelar och begränsningar som medium – som anslagstavlan har så kan man konstatera att det finns mycket som gör anslagstavlan till ett användbart medium men också att den har sina tydliga begränsningar som behöver hanteras av den som ska föra ut ett bud-skap.1
Till att börja med kan man säga att anslagstavlan representerar en offentlig kommunikationsteknologi som är öppen för i stort sett alla. Den är inte av-gränsad av tillgång till digitala tekniska plattformar och avancerat tekniskt kunnande, och redan med mycket basal teknik – såsom ett papper, en penna och några häftstift – går det att producera ett funktionsdugligt anslag. Även enkel digital teknik som en persondator kopplad till en skrivare är i dag till-gänglig för många. Detta hänger också samman med stor frihet vad gäller form och innehåll för anslagstavleanslaget, men också med att det är ganska oflexibelt. När ett anslag väl är uppsatt kan inte budskapet på något enkelt sätt ändras eller uppdateras, i alla fall inte utan att någon beger sig till anslaget och ändrar det manuellt.
1 För en utförligare beskrivning av detta, se Kullenberg m.fl. (2018). Här diskuteras anslagstav-lans begränsningar i termer av dess rumsliga spridning, dess icke-beständighet och avsaknad av stabilt arkiv, samt svårigheten att upprätta strikta regler för publicering. Samtidigt visar denna stu-die att begränsningen i rummet kan vändas till en fördel på grund av att man når en rumsligt defi-nierad publik och avsaknaden av strikta regler bidrar till dynamiska innehållsformer.
För anslagstavlan i tiden 181 En besläktad fördel är att anslaget finns direkt tillgängligt på en viss plats – det kräver inte förregistrering eller inloggning, eller att man vet vad man ska leta efter (som när man söker fram information på nätet). Samtidigt är det ändå tydligt att det på ett annat sätt än mycket digital kommunikation endast har po-tential för envägskommunikation. Visst kan anslaget leda till en reaktion hos läsaren som ger upphov till dialog, men för att svara måste man bruka ett an-nat medium såsom telefon, e-post eller besök på en webbsida eller en fysisk plats där man kan träffa avsändaren.
Till detta hör också att budskapet på anslaget är entydigt bundet till platsen där anslagstavlan finns. Det kan inte tas med och det kan inte kopieras inom mediet (såsom t.ex. i ett digitalt forum där man kan spara ner något), utan det krävs exempelvis mobilkamera eller papper och penna för avskrift för att man ska kunna dokumentera och ta med innehållet i ett anslag. Å andra sidan kan som sagt det inherent lokala också vara en styrka: den som sätter upp anslaget vet att det är just en lokal målgrupp som nås.
2 Undersökningen: elever dokumenterar anslag
Så vad händer på svenska anslagstavlor? Hur tas mediets för- och nackdelar i bruk? För att utforska detta valde föreningen Vetenskap & allmänhet/Fors-karfredag (www.v-a.se) år 2016 att som sitt årliga medborgarforskningspro-jekt med skolelever ha temat anslagstavlor.2 Inom detta initiativ deltog 96 klasser från 46 skolor genom att fotodokumentera anslag under perioden 15 september till 30 oktober 2016, och resultatet blev 1 516 bilder, som också länkats geografiskt genom den app som de laddades upp i. Efter gallring för misslyckade bilder och dubbletter finns 1 167 anslag dokumenterade (varav 130 dubbletter i den meningen att det är samma anslag som dokumenterats flera gånger eller olika exemplar av samma massproducerade anslag som hit-tats på olika ställen). Dessa har transkriberats, anonymiserats (genom att t.ex. telefonnummer och namn på privatpersoner har maskerats) och sammanställts i en databas (https://doi.org/10.1371/journal.pone.0202077.s001), där det ock-så har gjorts taggning av metadata ock-såsom ärendetyp, avsändare och produk-tionsteknik.3
3 Upplägg
Materialet som samlats in är omfattande och kan användas för många typer av analyser. I denna artikel ger vi några av svaren på frågan om vad det är som 2 Sammanfattande resultat från projektet har tidigare publicerats i en populärvetenskaplig rapport (Björkvall m.fl. 2017) och en främst metodbeskrivande artikel (Kullenberg m.fl. 2018). Andra publikationer berör specifika aspekter av projektet (Nielsen, Rosendal & Järlehed kommande 2019; Järlehed 2019) – se även Björkvall m.fl. i denna volym.
182 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
händer på anslagstavlorna med tonvikt på aspekter som kan säga något om an-slagstavlans funktion i det digitaliserade samhället, och kommer därför att be-röra primärt sådana aspekter som kan belysa detta på olika sätt, särskilt i rela-tion till de affordanser som skisserades tidigare.
Redovisningen kommer först att belysa frågor om vem och vad genom deskriptiv statistik som visar vilken typ av anslag som förekommer utifrån av-sändarkategori och ärendetyp. Därefter redovisas några svar på frågan hur: Först redovisar vi deskriptiv statistik för vilka kontaktsätt som anslagen er-bjuder – genom vilka medier bjuds läsaren in att ta kontakt med anslagsavsän-daren? För att ytterligare belysa hur-frågan gör vi därefter en punktstudie, där vi har valt att jämföra texter med samma funktion – cykelannonsen – med di-gitala motsvarigheter och analoga föregångare för att kunna lägesbestämma det som händer på anslagstavlorna. Vi gör också några specifika reflektioner om användningen av handskrift. Artikeln avslutas med en diskussion om an-slagstavlans roll och position i ett allt mer digitaliserat samhälle.
4 Vem använder analoga anslag till vad?
Vi startar alltså med att se på vem som kommunicerar på anslagstavlor. Vi har i analysen kategoriserat anslagen utifrån avsändare (förening, företag, statlig myndighet, kommun, region, privatperson respektive övrigt) och utifrån pro-duktionsteknik (handskrivet anslag, hemutskrift, professionellt tryck eller blandning). Resultaten illustreras i figur 1. Den absolut vanligaste avsändaren är en förening av något slag. De använder ofta professionella trycksaker när de annonserar om olika typer av evenemang, konserter eller föreläsningar. Där-efter kommer olika typer av företag, som i lika stor utsträckning använder sig av professionellt tryck som av hemutskrifter. Oftast rör det sig om små före-tag, till exempel frisörer, massagestudior, yogaskolor och gym. Den tredje
För anslagstavlan i tiden 183
största kategorin är privatpersoner. Dessa använder mest hemutskrifter, men det förekommer också handskrivna anslag. Det rör sig i dessa fall oftast om köp- och sälj-annonser som skrivits ned för hand. Det är i princip bara privat-personer som använder handskrift. Myndigheter, regioner och kommuner fö-rekommer också som avsändare, men i ganska liten utsträckning.
Nästan alla individuella avsändare står bakom något enstaka eller några få anslag, men några avsändare är mer närvarande än andra. Dessa utgörs av för-eningar av olika slag som ordnar sociala aktiviteter och utbildningar: pen-sionärsorganisationen PRO med lokalföreningar (17 unika anslag), Folkets Hus på olika orter (10 unika anslag), ABF/Arbetarnas Bildningsförbund (22 unika anslag) och Studieförbundet Vuxenskolan, som ordnar studiecirklar för vuxenutbildning (13 anslag). Dessutom står olika lokala föreningar kopplade till hembygd för 18 unika anslag, vilket pekar på att anslagstavlan är en viktig arena för denna typ av lokal informationsspridning.
Går vi vidare till att se närmare på vad det är man kommunicerar med an-slagstavlorna blir detta belyst i figur 2. Detta har analyserats utifrån tio ären-dekategorier: upphittat/förlorat, politiskt budskap, bortsprunget husdjur, hyra av bostad, hyra av sak, köpande/säljande av vara, köpande/säljande av tjänst, inbjudan och övrigt. Resultatet visar att den allra vanligaste typen av medde-lande är en inbjudan av något slag (40,5 %). Inbjudningar till konserter, mö-ten, föredrag och firanden är vanliga exempel. Ofta är det utpräglat lokala eve-nemang man bjuder in till, exempelvis trubadurer som framträder på en restaurang eller midsommarfirande i en park. En nästan lika stor kategori (35,3%) uppstår om man slår ihop anslagen som berör olika typer av köp och försäljningar (varor och tjänster). Här säljs och köps cyklar, bilar, husdjur och tjänster i stil med massage, stubbfräsning och hundrastning. Man kan med
184 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
andra ord se hur anslagstavlorna skapar små marknader för varor och tjänster. Det är tydligt att lokalanknytningen utnyttjas. Och vi kommer, som sagt, att återvända till en typ av säljanslag längre fram.
5 Inbjudan till kontakt
En begränsning som är inbyggd i anslagstavleanslaget är att det inte kan tas med eller enkelt ”sparas ner”. Detta skiljer det från digitala anslag, som ofta kan lad-das ner eller sparas som skärmdump, eller för den delen sådana budskap som pa-keteras i flyers eller informationsblad och delas ut i handen eller som massut-skick i brevlådan. Därför blir det intressant att se på hur avsändarna till anslagen kompenserar för detta genom att bygga in dialogmöjligheter genom andra kana-ler. Detta har vi kartlagt genom att för vart och ett av anslagen kategorisera vilka kontaktsätt som erbjuds: fysisk adress (för besök), telefonnummer, e-postadress, webbadress (URL), adress i sociala medier eller en kombination av flera.
Resultatet visar tydligt att det finns ett stort behov för den som gör anslaget att erbjuda ett kontaktsätt; endast en tiondedel (9,6 %) av anslagen saknar er-bjudande om kontakt. Vanligast är att det finns en kombination av flera olika kontaktsätt (39,8 %). Alternativt kan kontakterbjudandet begränsas till bara ett telefonnummer (19,6 %), bara en webbplats (10,2 %) eller bara en fysisk adress för besök (16,2 %). Mer ovanligt är att det bara finns e-postadress (1,7%) eller adress till något forum för sociala medier (0,6 %).
För anslagstavlan i tiden 185
En speciell teknik som har vuxit fram på anslagstavlor men som inte fångas av kategoriseringen ovan, är att man kan designa själva anslaget så att det finns avrivbara lappar med kontaktinformation på, oftast telefonnummer men ibland även annan kontaktinformation. Figur 4 visar ett exempel på ett anslag med sådana lappar, där lappen innehåller både webbadress och telefonnum-mer till ett företag som erbjuder trädfällningstjänster. De avrivbara lapparna utgör en minnesteknik och gör det möjligt att överbrygga det enkla pap-persmediets begränsning som gör att anslaget (normalt) inte kan tas med.
186 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
6 Jämförelse mellan medier – exemplet cykelannonsen4
Ett sätt att ganska konkret försöka ringa in hur man använder anslag är genom att jämföra anslagstavleanslag med texter i andra, konkurrerande kanaler med likartade ärenden. En kategori av texter som lämpar sig särskilt bra för en så-dan jämförelse är säljannonsen. Detta är, kan man anta, en ganska traditionell anslagstyp, och det är en del av en av de stora ärendekategorierna i materialet. Det är också en ärendekategori som har blivit väl etablerad i digitala kanaler, men att det digitala inte helt har tagit över är tydligt: att ca 13 % av alla de an-slag som har blivit insamlade utgörs av köp- och säljannonser för saker tyder på att köpande och säljande fortsatt är en viktig funktion för den analoga an-slagstavlan.
Den annonskategori som väljs för analysen kommer att vara säljannonser för cyklar, eftersom detta kan uppfattas som en typisk andrahandsvara. Totalt finns det i materialet fem stycken anslag som säljer cyklar, och det är dessa som kommer att analyseras. För att kartlägga vad som är typiskt för olika me-dier jämförs detta med digitala cykelannonser från Blocket (www.blocket.se). Detta var vid insamlingen av materialet det dominerande digitala forumet för privatpersoner som vill sälja prylar. För att spåra några historiska rötter görs också en jämförelse med radannonser för cyklar från Borås Tidning 1965. Analysen kan beskrivas som en enkel genreanalys grundad i identifikation av innehållskomponenter (jfr Helgesson 2017). Fokus ligger alltså främst på innehållsurval.
De fem anslag som säljer cyklar är alla handskrivna och ganska små, och fanns placerade på anslagstavlor i mataffärer (en vardera i Orsa, Karlskoga och Linköping och två i Avesta). En av dem återges i figur 5. Texten i de fem annonserna låter som följer:
(1) Till Salu!
Damcykel Cresent, blå rund ram 3 vxl. Fot o hand broms 400 :– [Telefonnummer]
(2) Säljes
Fin 3växlad Merida Herr Cykel med Vinternya däck Ca: 750kr. Motorsåg Husqvarna 133 Ca:400kr
[Flikar med telefonnummer] (3) SÄLJES
Elcykel GIANT 7vx 5 mils räckvidd per laddning Lågt insteg , från 2013 Pris:
8000:-[Flikar med telefonnummer]
4 Analysen av cykelannonserna på anslagstavlor och på Blocket bygger delvis på analysuppgifter som gjorts inom kursen Textanalys II inom Språkkonsultprogrammet (SPK020) vid Göteborgs universitet av Klara Lindberg och Ida Thelin.
För anslagstavlan i tiden 187
(4) TILL SALU
CYKLAR SPEED VIT 26' 15 VÄX- 500 kr MONARK MTB 21 21 VÄX.- 800 kr TEL. [Telefonnummer]
(5) Juniorcykel 26" Merida 24 växlar skivbromsar fram o bak Två nycklar Fint skick Ny servad 800kr.
[Flikar med telefonnummer]
Vi kan konstatera att det finns vissa mönster för hur man gör när man vill sälja sin cykel. Man gör för det första klart att ärendet är att sälja något. Detta görs i två av annonserna genom rubriken ”Till salu” medan två inleds med rubriken ”Säljes”. Den femte annonsen saknar dock detta. Här får läsaren i stället själv, av sammanhanget, räkna ut att cykeln som nämns är till salu. Därefter talar man om vad det är man säljer. Beskrivningarna är förhållandevis korta, men innefattar alltid några detaljer: märket på cykeln, antalet växlar och dessutom
188 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
några utvalda detaljer som utgör fördelar hos den aktuella cykeln, som att det finns både fot- och handbroms eller att skicket är fint. Obligatoriskt verkar också vara uppgift om begärt pris, och slutligen finns det alltid kontaktuppgif-ter – i samtliga fall enbart telefonnummer – så att den intresserade köparen kan kontakta säljaren. I tre av annonserna står telefonnummer på riv-av-flikar som en potentiell cykelköpare kan ta med sig.
I ett av fallen passar säljaren på att bjuda ut ännu en vara, nämligen en mo-torsåg. Här ser mönstret ut på samma sätt med märke, beskrivning och pris. Detta mönster verkar vara typiskt för säljande anslag.
Värt att notera är att det inte i något fall anges var cykeln som säljs finns. Det tyder på att det lokala är självklart – lappen hade inte satts upp om inte va-ran hade funnits så nära att tva-ransport inte kommer att bli ett problem.
Detta skiljer säljanslagen från Blocket-annonserna. Texten från tre sådana återges nedan:
(6) Yousemite dam 28 tums Säljes av: NN 2 mars 11:16 Visa på karta (Linköping) 1
200:-Vi säljer en damcykel av märket Yousemite i mycket gott skick. Klassisk formgivning med extra lågt insteg för ökad komfort.
28 tum Oväxlad Handbroms Fotbroms
vid frågor om damcykeln ring/mejla vid intrecesse så hör jag av mig! först i kvan
(7) Crescent Zepto Sport CX -17 Säljes av: NN 2 mars 09:12 Visa på karta (Tjörn) 7
000:-Crescent Zepto Sport 58cm. 18vxl Sora och mekaniska skivbromsar. Köpt i de-cember för 10 000:- och har rullat ca 30 mil sedan dess.
Perfekt till pendling, vinterträning eller för dig som vill ha en racer som klarar grusväg och stigar.
Länk till Crescent: [två länkar] (8) Monark damcykel
Säljes av: NN mars 07:34
Visa på karta (Malmö, Centralt Norr) 2
100:-Säljer min monark damcykel då jag inte är i behov av den längre.
Otroligt fint skick och självklart så är det lampa fram/bak samt fullt fungerande bromsar både fram och bak.
Cykeln är i otroligt fint skick och rullar som en dröm. Kan gå ner lite vid snabb och smidig affär.
OBS! Prisförhandling sker ENDAST på plats. Ser helst att första kontakt sker på sms!
Endast en återgivning av texten är dock inte tillräckligt, eftersom Blocket er-bjuder ett format där information av olika slag är inbakad i själva paketering-en. I figur 6 visas en av annonserna, som också illustrerar hur de foton av va-ran, som är standard på Blocket, kan se ut.
För anslagstavlan i tiden 189
Det finns både likheter och skillnader mellan annonserna på Blocket och på anslagstavlorna. Till likheterna hör att det framgår att något säljs (och det gör det redan utifrån var annonsen är placerad på Blocket), att begärt pris anges och att information om varan ges. Men här finns också många skill-nader. Kontaktsätten är fler och det finns obligatoriskt information om var cykeln finns, något som inte behövde anges i anslagen i butiken. I Blocket- annonserna är även information om cykeln mer utförlig och detaljerad, och
190 Andreas Nord, Johan Järlehed & Christopher Kullenberg
ofta är beskrivningarna mycket mer entusiastiska än i anslagstavleannonser-na. T.ex. får vi i en annons veta att cykeln är i ”otroligt fint skick” (vilket sägs två gånger) och i en annan gör säljaren reklam för att cykeln är ”[p]er-fekt till pendling, vinterträning eller för dig som vill ha en racer som klarar grusväg och stigar.” En av säljarna har också skickat med en länk till cykel-tillverkarens egen beskrivning av cykeln. Bilderna ger därtill ytterligare in-formation om cykeln som säljs genom att t.ex. färg och modell framgår. In-tressant är också att det ibland finns fler typer av information i Blocket-