Diskussioner har förts såväl före som efter relationsändringen om att det har funnits relativt många anställda i Svenska kyrkan bland dem som är förtroendevalda. Med förtroendevalda avses i kyrkoordningen de som i kyrkliga val, direkta eller indirekta, har utsetts till ledamö-ter eller ersättare i beslutande och verkställande organ. I 1999 års kyrkoordningsskrivelse fann Centralstyrelsen att det inte borde göras någon förändring i fråga om anställdas möjlig-heter att vara förtroendevalda i beslutande organ, alltså kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Det innebär att en mycket begränsad grupp anställda på ledande positioner inte kan väljas till ledamöter eller ersättare i beslutande organ.
Då det gällde organ av styrelsekaraktär – verkställande organ – gjordes en annan bedöm-ning. Centralstyrelsen såg en fara för oklarheter i rollerna som förtroendevald och anställd.
Tydligast blir detta i frågor som rör arbetsgivarskapet men även i många andra fall kan en anställds arbete påverkas av beslut hos t.ex. ett kyrkoråd. Intressekonflikter som kan uppstå på detta sätt och jävslikande situationer, även om det inte är fråga om jäv i formell mening, borde undvikas. Därför är som huvudregel en anställd inte valbar till verkställande organ där personen har sin anställning. En mer begränsad anställning, upp till 20 procent av en heltids-tjänst, borde dock inte påverka valbarheten varför det föreslogs ett undantag i kyrkoord-ningen för sådana begränsade anställningar. Kyrkomötet anslöt sig till Centralstyrelsens bedömning och beslutade att kyrkoordningen skulle ha föreslagna bestämmelser om valbarhet.
10. biskopsval 47 Som tecken på sitt uppdrag får den nyvigda biskopen stiftets biskopskors. Foto: Magnus Aronson/Ikon
10. Biskopsval
De biskopsval som hölls före 2000 avsåg att presentera tre kandidater för regeringen. Vem av de tre som blev biskop beslutade regeringen. Den största förändringen som ägde rum i fråga om biskopsvalen var införandet av direkt avgörande val. Det var dock inte självklart att detta skulle komma att gälla. I utredningsarbetet om kyrkoordningen föreslogs att valet skulle bli avgörande, i kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte föreslog Centralstyrelsen att kyrkostyrelsen skulle utnämna en av tre kandidater och när kyrkomötet fattade sitt beslut skedde alltså en återgång till utredningsförslaget.
Centralstyrelsen lyfte fram att med ett så kallat presentationsval markerades att biskopen har uppgifter som inte bara rör det enskilda stiftet utan kyrkan som helhet. Det skulle också ge möjlighet för det utnämnande organet att medverka till att biskopsmötet blir allsidigt sammansatt. Det som Centralstyrelsen angav som avgörande för sitt ställningstagande var att ett presentationsval bedömdes bäst ge uttryck för biskopens roll av att vara hela Svenska kyrkans biskop. Andra kyrkolagsutskottet, som beredde kyrkomötets beslut om kyrkoord-ningen, angav dock i sitt betänkande att utskottet hade förstått att Centralstyrelsens förslag främst motiverades av att valsystemet måste garantera att den biskop som väljs också var beredd att viga både kvinnor och män till präster. Den frågan behandlades inte i Centralsty-relsens överväganden men det framgick av kyrkoordningsskrivelsen att det var något som hade lyfts fram i remissyttranden och alltså fanns med i diskussionen.
Slutresultatet blev ett biskopsval som på några punkter skiljer sig från det som gällde före millennieskiftet. Tidigare hölls regelmässigt ett informellt provval för att man skulle se vilka kandidater som fanns och hade visst stöd. Detta ersattes av ett i kyrkoordningen reglerat provval som senare fått benämningen nomineringsval. Detta val blev av direkt betydelse för det egentliga valet eftersom en person måste få en viss andel röster för att vara kandidat i det slutliga valet. Därtill hanterades frågan om en biskops beredskap att viga både kvinnor och män till präster. Bara av Svenska kyrkans ansvarsnämnd behörigförklarade kandidater blev valbara. Som underlag för Ansvarsnämndens prövning finns kyrkoordningens bestämmelser om vem som får vigas till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Till det som gäller hör att den som vigs ska ha förklarat sig beredd att i alla uppgifter samverka med andra i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.
En ytterligare förändring av biskopsvalet var att det kan bli fråga om två valomgångar utöver nomineringsvalet. Den som slutligen väljs ska ha minst 50 procent av rösterna. En andra valomgång omfattar därför bara de två kandidater som fick högst antal röster i det första valet.
En fråga som också diskuterades vid beslutet om kyrkoordningen var om diakoner skulle ha rösträtt vid biskopsvalet. Även i det fallet beslutade kyrkomötet på annat sätt än Central-styrelsen hade föreslagit. Det innebar att diakoner inte fick rösträtt men senare har kyrko-mötet beslutat om rösträtt även för diakoner. Vad gäller de röstberättigade har hela tiden funnits bestämmelser som ska leda till att det finns lika många valda elektorer från försam-lingar/pastorat som präster och diakoner. Det har dock gjorts en viss förändring av hur det totala antalet elektorer fördelas mellan stiftets församlingar och pastorat.
11. val till beslutande organ 49 Förtidsröstning i församlingens egna lokaler infördes när Svenska kyrkan själv tog över ansvaret för kyrkovalet.
Foto: Magnus Aronson/Ikon
11. Val till beslutande organ
När Svenska kyrkan själv för första gången genomförde val till beslutande organ fanns några församlingar vars medlemmar för första gången kunde rösta i direkta kyrkoval. Det var små församlingar med kyrkostämma som beslutande organ. Den samfällighet som de bildade var partiell med av kyrkostämmorna valda församlingsdelegerade som beslutande organ. Lika stor förändring som för dem som tillhörde dessa få och små blev det inte för alla. Den mest uppmärksammade och diskuterade skillnaden mellan det som gällde före och efter 2000 var införandet av direkta val till alla beslutande organ. I utredningsarbetet om kyrkoordningen fanns förslag om direkta val till församling och stift som pastorala områden och indirekta val till samfälligheter och kyrkomötet. Ur den enskilda röstberättigades synvinkel blev det dock fråga om tre eller fyra direkta val.