Ansträngning-belöningsmodellen

Att utföra samma arbete som ordinarie personal och inte få samma lön eller erkännande gjorde att timvikarierna inte kände sig meningsfulla. Som tidigare nämnts tycker brukare att det är jobbigt när timvikarier besöker dem, vilket också bidrar till känslan. Att inte ha tillgång till samma information gör det stundtals svårt för timvikarierna att utföra ett bra arbete och möta både brukarnas och deras egna krav. Att ständigt behöva finnas tillgänglig för att möta arbetets krav på att timvikarierna ska kunna arbete vid behov kan också betraktas som en ansträngning enligt modellen. Frågan är om den belöning de får motiverar dem att arbeta som timvikarier tillräckligt mycket. Exempelvis upplevdes lönen som låg och speglade inte den ansträngning de utför. Timvikarierna menade på att det skulle vara mer motiverat att arbeta helger om det vore bättre betalt, vilket indikerar på att personen upplever belöningen för låg för den ansträngnings som utförs. Intervjupersonerna beskrev feedback som en viktig faktor till varför de arbetar inom hemtjänsten. Där var både återkoppling från kollegorna och brukarna viktigt. Enligt SBU (2014) ingår psykologiskt erkännande i belöningsdimensionen, vilket är tydligt att det är så för timvikarierna.

Det kan tolkas som att timvikarierna upplever balansen mellan ansträngning och belöning som rubbad då lönen anses vara för låg för att motivera till att aldrig kunna planera sitt privatliv och liknande. Samtidigt uppväger känslan av att hjälpa andra människor och få beröm från både brukare och arbetskollegor den dåliga lönen och gör det motiverat att arbeta inom äldreomsorgen.

7

SLUTSATSER

Timvikarierna ger delad bild av hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Att ständigt behöva vara tillgänglig för arbetet skapar känslor av att aldrig kunna planera sitt privatliv, och att behöva tacka nej till arbetet när de ringer skapar samvetskval. Att aldrig veta hur mycket de kommer arbeta skapar oro och stress över ekonomin, och att kombinera arbetet med andra anställningar är nödvändigt. Å andra sidan är flexibiliteten en fördel med anställningsformen, där de kan välja att tacka nej om de inte vill eller kan arbeta.

Timvikarierna upplever en skillnad mellan den ordinarie personalen och de själva, bland annat genom att de inte har samma tillgång till information. Den sociala aspekten av arbetet är en positiv faktor, där både kollegorna och brukarna utgör en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön.

Hur hälsan påverkas av den psykosociala arbetsmiljön framgick inte lika tydligt som hur de upplever den. Av deras beskrivningar går det att tyda en indirekt hälsopåverkan som exempelvis ekonomisk stress, och i relation till valda teorier kan negativa hälsotillstånd utläsas. Trots att dålig psykosocial arbetsmiljö har negativ påverkan på hälsan verkar timvikarierna generellt må bra och ha god hälsa. Detta kan ha att göra med att de inte tillbringar tillräckligt mycket tid där för att arbetsmiljön ska ha någon större effekt på deras hälsa.

7.1.1 Vidare forskning

Förhoppningen är att studien ökar medvetenheten om bristerna i timvikariernas

psykosociala arbetsmiljö och att framtida folkhälsoinsatser kan använda informationen för att förändra dessa brister. Genom att öka kontrollen för vikarierna, bland annat genom att bjuda in dem till arbetsplatsträffar, respektera deras behov av ledighet och arbeta för att de ska ha möjlighet att planera sina privatliv är mycket vunnet. Vidare forskning på hur hälsan påverkas av att arbeta som timvikarie krävs för att hantera det motsägelsefulla resultat som framkommit i denna studie. Framtida studier kräver fler intervjupersoner med större spridning i ålder och som arbetar fler timmar inom hemtjänsten för att få ett tydligare resultat.

REFERENSLISTA

Andersen, G., & Westgaard, R. (2014). Perceived occupational exposures of home care workers and the association to general tension, shoulder-neck and low back pain. Work, 49, 723-733. doi: 10.3233/WOR-131710

Andersen, G., & Westgaard, R. (2015). Discrepancies in assessing home care workers'

working conditions in a Norwegian home care service: differing views of stakeholders at three organizational levels. BMC Health Services Research, 15, 1-13. doi:

10.1186/s12913-015-0945-6

Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Arbetsmiljöverket. (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer [pdf]. Hämtad från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den -goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-kunskapssammanstallningar-rap-2012- 7.pdf

Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall [pdf]. Hämtad från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvi nnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf

Aronsson, G. (2004). Hälsa och utvecklingsmöjligheter i tidsbegränsade anställningar. I R. Gustafsson & I. Lundberg (Red.), Arbetsliv och hälsa 2004 (215 – 233). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2010). Work environment and health in different types of temporary jobs. European Journal of Work and Organizational Psychology, 11(2), 151-175. doi: 10.1080/13594320143000898

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Chan, S., & Tweedie, D. (2015). Precarious Work and Reproductive Insecurity. Social Alternatives, 34, 5-13.

Ejlertsson, G. (2012). Statisktik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Englund, T. (2013). Reglerna kring anställning. Göteborg: Tholin & Larsson.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. (2009). Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Gard, G. (2014). Hälsopromotion ur ett psykosocialt perspektiv. I E. Holmström & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet: teori och praktik (ss. 57-74). Lund: Studentlitteratur.

Graneheim Hällgren, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Holme, I., & Solvang, B. (2012). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jamieson, L.N., Mosel Williams, L., Lauder, W., & Dwyer, T. (2008). The 'realities' of part- time nursing: a grounded theory study. Journal of Nursing Management, 16, 883– 892. doi: 10.1111/j.1365-2934.2007.00836.x

Juthberg, C., & Sundin, K. (2009). Registered nurses’ and nurse assistants’ lived experience of troubled conscience in their work in elderly care—A phenomenological

hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies, 47, 20–29. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.06.001

Jönsson, S. (2012). Psychosocial work environment and prediction of jobsatisfaction among Swedish registered nurses and physicians –a follow-up study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 236-244. doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1471- 6712.2011.00924.x

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Kim, I-H., Muntaner, C., Shahihi, F V., Vives, A., Vanroelen, C., & Benach, J. (2011). Welfare states, flexible employment, and health: A critical review. Health Policy, 104, 99–127. doi: 10.1016/j.healthpol.2011.11.002

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, M. (2014). Anställningsformer år 2014: Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990–2014 [pdf]. Hämtad från

http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_anstallningsform er2014_pdf/$File/Anstallningsformer2014.pdf

Lundman, B., & Graneheim Hällgren, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 159- 172). Lund: Studentlitteratur.

Nieuwenhuijsen, K., Bruinvels, D., & Frings-Dresen, M. (2010). Psychosocial work environment and stress-related disorders, a systematic review. Occupational Medicine, 60(4), 277-286. doi: 10.1093/occmed/kqq081

Parmsund, M., Alderling, M., Målquist, I., & Åborg, C. (2009). Arbetsförhållanden, levnadsvanor och hälsa inom vård och omsorg. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi, Karolinska Institutet

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad från

http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110

SBU. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. Stockholm: SBU.

SFS: 1982:80. Lag om anställningsskydd. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Shagvaliyeva, S., & Yazdanifard, R. Impact of Flexible Working Hours on Work-Life Balance.

American Journal of Industrial and Business Management, 4, 20-23. doi:

http://dx.doi.org/10.4236/ajibm.2014.41004

Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/Low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1(1), 27-41. doi: 1076-8998/96V$3.0

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Hälsa i arbetslivet. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010 [pdf]. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12593/R2011-03-Halsa-i- arbetslivet.pdf

Sundström – Frisk, C., & Weiner, J. (2004). Vad säger arbetsskadestatistiken? I R.

Gustafsson & I. Lundberg (Red.). Arbetsliv och hälsa 2004 (ss. 75- 99). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Törnquist Agosti, M., Andersson, I., Ejlertsson, G., & Janlöv, A-C. (2015). Shift work to balance everyday life - a salutogenic nursing perspective in home help service in Sweden. BMC Nurs, 14(2). doi: 10.1186/s12912-014-0054-6

Van Vegschel, N., de Jonge, J., Bosma, H., & Schaufeli, W. (2005). Reviewing the effort– reward imbalance model: drawing up the balance of 45 empirical studies. Social Science & Medicine, 60(5),1117–1131. doi: i:10.1016/j.socscimed.2004.06.043 Virtanen, M., Kivimäki, M., Joensuu, M., Virtanen, P., Elovainio, M., & Vahter, J. (2005).

Temporary employment and health: a review. International Journal of Epidemiology, 34, 610–622. doi:10.1093/ije/dyi024

Westerberg, K., & Tafvelin, S. (2013). The importance of leadership style and psychosocial work environment to staff-assessed quality of care: implications for home help services. Health and Social Care in the Community, 22, 461–468. doi:

10.1111/hsc.12084

WHO. (1998). Health promotion glossary [pdf]. Hämtad från

http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf WHO. (2006). Constitution of the world health organizaton [pdf]. Hämtad från

WHO. (2009a). Constitution of the World Health Organization [pdf]. Hämtad från

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44192/1/9789241650472_eng.pdf WHO. (2009b). Health promotion: Milestones in Health Promotion Statements from Global

Conferences [pdf]. Hämtad från

http://www.who.int/healthpromotion/Milestones_Health_Promotion_05022010.pd f

World Medical Association General Assembly. (1964). World medical association declaration of Helsinki: Ethical Principles for medical research involving human subjects [pdf]. Hämtad från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf

BILAGA A. MISSIVBREV

Hej!

Jag heter Johanna Fägerstad och går sista terminen på Folkhälsoprogrammet på

Mälardalens högskola. Just nu skriver jag min kandidatuppsats som handlar om hur det är att arbeta som timvikarie inom äldrevården. Studiens syfte är att undersöka timanställda i äldrevårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hur detta påverkar deras hälsa.

Som anställd inom äldrevården arbetar man med att hjälpa andra människor att ha ett så bra liv som möjligt. Men det är lika viktigt att de som hjälper dem mår bra i sitt arbetsliv, allra minst timvikarierna. Att fördjupa kunskapen om hur det är att arbeta som timvikarie är viktigt för att kunna förbättra arbetsmiljön och det är därför jag kontaktar dig. Studien kommer att baseras på individuella intervjuer som kommer vara cirka 30 minuter långa. Intervjun kommer att hållas i en miljö där du kan känna dig trygg, förslagsvis på en plats som du själv bestämmer.

Samtalen kommer att spelas in och sedan skrivas ut. Ditt namn och personuppgifter kommer att avidentifieras och inga obehöriga kommer att ha tillgång till dina uppgifter eller dina svar.

Efter att studien blivit godkänd kommer alla uppgifter och ljudinspelningen att raderas. Det är viktigt att komma ihåg att ditt deltagande är frivilligt och du kan närsomhelst avbryta ditt deltagande i studien.

Uppsatsen kommer att publiceras i en databas (diVA) på Mälardalens högskola där den

kommer finns tillgänglig att läsa. Uppsatsen beräknas vara klar i juni 2016. Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig!

Vänliga hälsningar, Johanna Fägerstad Kontaktuppgifter: Författare Handledare Mail: Mail: Telefon: Telefon:

BILAGA B. FRÅGEGUIDE

Berätta vem jag är och studiens syfte:

Syftet med studien var att undersöka timanställda i äldreomsorgens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön och hur detta påverkar deras hälsa.

Berätta om hur intervjun kommer gå till och att intervjun kommer att spelas in. Att

deltagandet är frivilligt och kan avbrytas närsomhelst. Ingen obehörig kommer ha tillgång till materialet, utan det är endast min handledare och jag. Betona att jag är ute efter deras

upplevelser som timvikarier och det inte finns några rätt eller fel svar. Starta inspelningen.

Bakgrund:

 Har du haft denna anställningsform förut?

 Hur länge har du arbetat som timvikarie inom äldreomsorgen?  Hur länge har du arbetat på arbetsplatsen?

 Ålder

 Vad har du för utbildning?

 Ungefär hur mycket jobbar du som timvikarie på arbetsplatsen?

- Vad har du för uppgifter på arbetet?

- Kan du berätta hur det är att arbeta som timvikarie inom äldreomsorgen? - Vad finns det för fördelar med att arbeta som timvikarie?

- Vad finns det för nackdelar att arbeta som timvikarie?

- Kan du berätta om faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö på din arbetsplats? - Kan du berätta om faktorer som bidrar till en dålig arbetsmiljö på din arbetsplats? - Hur upplever du att du kan påverka dina arbetsuppgifter?

- Får du arbeta så mycket som du önskar?

Om nej: har du funderat att söka till fler arbetsplatser? - Hur är det att arbeta obekväma arbetstider?

- Hur upplever du att det är att vänta på arbetspass? (Bli inringd, m.m.).

- Har du tillräcklig kunskap för att utföra din arbetssituation? Som exempelvis dina arbetsuppgifter?

- Har du fått introduktionsdagar? Får du gå på utbildningar?

Om ja: var de bra? Varför då? Om nej: Skulle du vilja ha det? Varför då?

- Hur upplever du samspelet mellan dina kollegor? (Samarbetar ni? Får du hjälp om du har problem?)

- Hur gör du om du upptäcker brister och fel på din arbetsplats? (Vågar du komma med idéer?)

- Hur är stödet ifrån chefen?

- Vilka känslor har du innan du ska gå på ett pass? - Vilka tankar och känslor har du efter ett arbetspass?

- Vad får du för belöning för dina ansträngningar på jobbet? Anser du dem vara tillräckliga?

- Händer det att du funderar på ditt arbete när du är ledig? Om ja: Vad är det för tankar? Väcker det några känslor?

- Hinner du vila upp dig ordentligt innan du ska tillbaka till nästa arbetspass? - Om du måste tacka nej till ett arbetspass, vad får du för känslor då?

Till sist:

Finns det något du vill tillägga? Tack för din medverkan

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00