Antaganden

Vid varje gjort antagande har det givetvis medföljt en viss osäkerhet som påverkar resultatets trovärdighet. Det har, som tidigare nämnts, inte varit möjligt att exakt bestämma alla variabler och indata som exempelvis vindriktning, solreflektion från mark, horisontvinkel, bolåneränta och inflation. Utifrån den givna tidsramen anser vi dock att våra antaganden har varit tillräckligt noggranna.

50

6 Slutsatser

Uppvärmningsbehovet för exempelhuset beräknas hamna mellan 51 och 92 kWh per kvadrat-meter och år. Vi har sett att en förbättring i väggdimension i genomsnitt gav en procentuell minskning av uppvärmningsbehovet med 5 %. Ett byte till energieffektivare fönster ger istället en minskning med 9 %. Utifrån livscykelkostnadsberäkningar, för de fall som under-söktes, blev en investering i energieffektivare fönster alltid motiverad.

Energiberäkningar har visat att exempelhuset alltid klarar boverkets krav på energi-hushållning. Husets specifika energianvändning har varierat mellan 46 % och 96 % av kravet.

Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient har varierat mellan 60 % och 75 % av kravet. Av de totalt 54 fall som undersöktes beräknades 9 ha en mycket låg energianvändning enligt Boverkets definition. Beräkningar visar att 18 fall får en energianvändning som definieras som låg. Resterande 27 fall beräknades få en energianvändning som hamnar över gränsen för vad som definieras som låg.

295 mm isoleringstjocklek i yttervägg gav lägst livscykelkostnad i fem fall av nio, se tabell 34. I resterande fall var gav en ytterväggsisolering på 245 mm lägst livscykelkostnad.

Fjärrvärme var den uppvärmningsform som i samtliga fall blev billigast för kunden. Tabell 34 redovisar vilka isoleringstjocklekar i yttervägg som gav lägst livscykelkostnad för exempelhuset. Resultatet i tabellen är uppdelat i uppvärmningsform och klimatzon.

Tabell 34 isoleringstjocklek i yttervägg som resulterar i lägst nuvärdessumma för exempelhuset i de olika klimatzonerna och med de tre uppvärmningsformerna

Klimatzon fjärrvärme bergvärme pellets

1 245 mm 245 mm 295 mm

2 295 mm 295 mm 295 mm

3 245 mm 245 mm 295 mm

Om man ser till vad som blir kostnadseffektivast i varje klimatzon blev 245 mm isolerings-tjocklek i yttervägg billigast för kunder som bygger i klimatzon I eller III. I klimatzon II blev en isoleringstjocklek på 295 mm billigast.

51

7 Tackord

Vi vill tacka vår handledare Tommy Jansson på Karlstads universitet för hans hjälp med att styra oss rätt i rapportskrivandet. Vi vill även rikta ett tack till vår uppdragsgivare Arkos International AB och vår examinator Malin Olin på Karlstads universitet som väglett oss genom arbetet. Traryd Fönster AB skall också ha en eloge för deras hjälp med att ta fram avgörande indata för de fönster som undersökts.

52

Litteraturförteckning

Abrahamsson, Katarina (2011). Uppvärmning i Sverige 2011. Eskilstuna:

Energimarknadsinspektionen. Tillgänglig på Internet:

http://www.ei.se/upload/Rapporter/El/EIR201106.pdf

Basiri, F & Forsling, P (2006). Energisparguiden: erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler. Stockholm: Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor [U.F.O.S.].

Bokalders, Varis & Block, Maria (2009). Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande.

[Ny och uppdat. utg.] Stockholm: Svensk Byggtjänst

Boverket (2007). Indata för energiberäkningar i kontor och småhus – En sammanställning av brukarrelaterad indata för elanvändning, personvärme och tappvarmvatten. Karlskrona:

Boverket

Boverket (2011). Boverkets byggregler [BBR], BFS 2011:6 med ändringar. Karlskrona:

Boverket

Bångens, Lotta (2006). Räkna för livet: har vi råd att inte använda livscykelkostnad (LCC).

Stockholm: Sveriges kommuner och landsting

Dalenbäck, Jan-Olof, Göransson, Anders & Jagemar, Lennart (2006). Energi- och elanvänding i byggnader: förstudie. Stockholm: Elforsk

Elmroth, Arne (2009). Byggvägledning. 8, Energihushållning och värmeisolering: en handbok i anslutning till Boverkets byggregler. 2., rev. utg. Stockholm: Svensk byggtjänst

Energimyndigheten (2010). Värme i villan. Eskilstuna: Statens energimyndighet Energimyndigheten (2011a). Energiläget 2011. Eskilstuna: Energimyndigheten

Energimyndigheten (2011b) Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2010 = Summary of energy statistics for dwellings and non-residentional premises for 2010.

Eskilstuna: Statens energimyndighet

Energimyndigheten (2012a). Klimatskal. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Bygga-nytt-hus/Klimatskal [2012-05-08].

Energimyndigheten (2012b). Isolering. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Isolering [2012-05-08].

Energimyndigheten (2012c). Trädbränsle- och torvpriser, Nr 1/2012,Sveriges Officiella Statistik. Eskilstuna: Statens energimyndighet

53

Fuller, S (2010). Life-cycle cost Analysis (LCCA). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.wbdg.org/resources/lcca.php [2012-04-16].

Löfsten, Hans (2002). Investeringsprocessen: kalkyler, strategier och finansiering. Lund:

Studentlitteratur

Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt (2006). Fukthandbok: praktik och teori. 3. utg.

Stockholm: Svensk Byggtjänst

Pelletsindustrins Riksförbund, PIR (2012). Energy prices - pellets, oil and electricity.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.pelletsindustrin.org/web/Pelletsprisindex.aspx [2012-05-02]

Persson Agneta, Rydstrand Camilla, Hedenskog Pia (2005). Allt eller inget – systemgränser för byggnaders uppvärmning. Stockholm: ÅF-Energi & Miljö AB, Statens Energimyndighet.

Petersson, Bengt-Åke (2008). Tillämpad byggnadsfysik. 3, [rev.] uppl., 2 tr. Lund:

Studentlitteratur

Petersson, Bengt-Åke (2009). Byggnaders klimatskärm: fuktsäkerhet, energieffektivitet, beständighet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Statistiska centralbyrån [SCB] (2012a). Priser på el för hushållskunder 2007-, korrigerad 2012-02-24. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____212957.aspx [2012-05-02].

Statistiska centralbyrån [SCB] (2012b). Inflation i Sverige 1831-2011. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx [2012-05-03].

Strusoft (2010). VIP-Energy Manual version 1.5.6 Strusoft (2012). Key Features. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://strusoft.com/index.php/sv/key-featuresvip [2012-04-27].

Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond [SBUF] (2009). Brukarindata för energiberäkningar i bostäder, Svebyprogrammet. Stockholm.

Sveriges Riksbank (2012). Penningpolitisk rapport februari 2012. [Elektronisk] Tillgänglig på Internet: http://www.riksbank.se/Press-och-publicerat/Rapporter/Penningpolitisk-rapport/

[2012-04-23]

1

Bilagor

Bilagorna är uppdelade i delarna ritningar, köldbryggor, energirelaterade antaganden och kostnads och prisuppgifter. I dessa delar redovisas kompletterande information till rapporten.

Bilaga 1 ritningar

I denna bilaga redovisas utdrag från montageritningar till det hus som rapporten grundar sitt arbete på.

Vindsbjälklag

Ritning 1 Utdrag ur montageritningen för vindsbjälklag.

2 Mellanbjälklag

Ritning 2 Utdrag ur montageritning för mellanbjälklag.

3 Ytterväggshörn

Ritning 3 Utdrag ur montageritning för anslutning av ytterväggar.

4 Yttervägg vid fönster, sett från sidan

Ritning 4 Utdrag av ett vertikalsnitt från montageritning över fönstersättning.

5 Yttervägg vid fönster, sett ovanifrån

Ritning 5 Utdrag av ett horisontalsnitt från montageritning över fönstersättning.

6 Grund

Ritning 6 Utdrag ur en montageritning för grundläggning.

7