Tabell 13
Beroende variabel: valdeltagande 2014 Effekt (B) Signifikans
Oberoende variabel: blockdifferens 2014 -.002 .805
Slutligen ville vi pröva om blockdifferensen har någon effekt på valdeltagandet genom ex ante- metoden. Vi valde då att byta ut variabeln blockdifferens 2010 mot blockdifferens 2014. Samma kontrollvariabler som för ex post-analysen 2014 är inkluderade i denna multivariata regressionsanalys. Vi ville se om politisk homogenitet/heterogenitet kunde förklara valdeltagandet genom använda blockdifferensen för år 2014 som oberoende variabel, det vill säga samma val som den beroende variabeln valdeltagande. Vi kan i tabellen ovan se att variabeln blockdifferens 2014 inte är signifikant.
6 Slutsatser och diskussion
Nedan sammanställer vi studiens slutsatser kopplade till våra hypoteser.
Hypotes¹: Effekten av ökad politisk heterogenitet leder till ökat valdeltagande med ett linjärt samband.
Hypotes 1 förkastas. Analysen visar inget linjärt samband mellan ökad politisk heterogenitet och ökat valdeltagande i svenska kommunalval.
Hypotes²: Effekten av ökad politisk homogenitet leder till ökat valdeltagande med ett linjärt samband.
Hypotes 2 antas med viss försiktighet. Ökad politisk homogenitet har ett svagt linjärt positivt samband med ökat valdeltagande i svenska kommunalval.
Hypotes³: Effekten av ökad politisk heterogenitet respektive ökad politisk homogenitet leder till ökat valdeltagande med ett kurvlinjärt samband.
Hypotes 3 förkastas. Politisk heterogenitet och politisk homogenitet har inte något kurvlinjärt samband med valdeltagande i svenska kommuner.
36
Vad innebär detta? En slutsats vi kan dra är det finns ett svagt samband mellan hög grad av
politisk homogenitet och högre valdeltagande. Trots att effekten inte är stor, betyder det ändå
att vi kan förvänta oss att politisk homogenitet har en positiv effekt på valdeltagande i kommunalval. Det kan innebära att det finns en koppling mellan politisk homogenitet och andra homogena egenskaper i lokala samhällen, precis som teorin om medborgarplikt innebär. Ytterligare en slutsats är att vi inte hittat något samband mellan högre grad av politisk heterogenitet och högre valdeltagande i svenska kommuner. Enligt de teorier vi använt förväntas valdeltagandet öka med ökad politisk heterogenitet och därmed högre grad av instrumentellt valdeltagande. Den politiska konkurrensen och den potentiella spänningen i jämna kommunalval motiverar dock inte medborgare att rösta i högre utsträckning enligt vår undersökning. Det innebär att vi helt kan bortse från effekter av jämna val och politisk
heterogenitet när det gäller förväntningar på valdeltagande i kommunalval. Är det ett
underbetyg till de politiska partierna på kommunal nivå? Eller är det bara en nykter konsekvens av vårat politiska system?
Slutligen kan vi också dra slutsatsen att politisk konflikt - politisk heterogenitet, eller för den delen, politisk konsensus - politisk homogenitet tillsammans inte är särskilt avgörande faktorer i svenska kommunalval. Det viktigaste att ta med sig kanske är just att vi kan utesluta att det här är viktiga faktorer i denna kontext. Innebär det att framtida studier bör fokusera på andra faktorers påverkan av valdeltagande?
Forskning kring valdeltagande har pågått under lång tid och det finns många olika förklaringar och olika perspektiv att förhålla sig till. Det innebär dels att det är svårt att hitta nya förklaringar, men också att det finns väldigt komplexa samband som gör att det finns utrymme för nya metoder. Det är också viktigt att förhålla sig till att förutsättningar förändras. Det som idag förklarar valdeltagande kanske inte gör det i samma utsträckning imorgon.
Tidigare forskning kring politisk homogenitet och politisk heterogenitet kopplat till valdeltagande i svenska kommunval är minst sagt begränsad. Teorierna kring dessa har främst använts i studier av nationella val, och då främst i länder med majoritetsvalsystem som i USA. Vi har använt dessa teorier och applicerat dem i svenska kommunval och använt metoder för att mäta politisk homogenitet och politisk heterogenitet på ett sätt som aldrig gjorts tidigare i Sverige. Det har varit en stor drivkraft i vårt arbete.
Även om vår studie enbart visar ett svagt samband mellan politisk homogenitet och högre valdeltagande i kommunval bidrar undersökningen till att vi kan utesluta att politisk
37
heterogenitet leder till högre valdeltagande. Detta är något förvånansvärt, då flertalet tidigare
studier visat ett samband mellan hög grad av politisk heterogenitet och högt valdeltagande i andra länder. Vi är dock medvetna om att tidigare studier gjorts specifikt på nationella val, och vi har frågat oss hur det kan skilja sig att fokusera på kommunalval. Vi har dels spekulerat i att medborgare inte ser kommunval som lika viktiga och betydelsefulla som riksdagsval. Detta bland annat på grund av den mediala uppmärksamhet som riksdagsval får. Att ständigt läsa om nationella partier och hur de ställer sig i olika politiska frågor eller att titta på valdebatter gör det lättare för gemene medborgare att sätta sig in i vad olika partier vill förändra på riksnivå. I denna process har vi också problematiserat kring vår metod att dela in partier på kommunal nivå efter de två stora partiblocken på riksdagsnivå. Vi vet att det är vanligt med blocköverskridande koalitioner i kommuner på ett sätt som inte förekommer i riksdagen. Vi har även ett nytt “politiskt block” som vuxit sig starkare på senare år; Sverigedemokraterna. Vi har även varit tvungna att beakta de lokala partier som ibland får många röster i kommuner, men som inte har någon motsvarighet i riksdagsval. Vi har valt att bortse från dessa partier i vår undersökning. Det kan innebära en svaghet, men för att undersöka effekterna av politisk homogenitet/heterogenitet på valdeltagande tycker vi att det blir tydligare om man använder sig av en modell där man kan ställa två tydliga alternativ mot varandra.
Vidare har vi reflekterat över vad det har inneburit att utföra denna studie i en svensk kontext. Sverige kännetecknas av traditionellt högt valdeltagande, både i kommunal- och riksdagsval. Det kan bero på en generellt hög grad av medborgarplikt, att de absolut flesta känner sig inkluderade och att vi har starka sociala normer som uppmuntrar valdeltagande. Men det är sannolikt inte hela förklaringen.
Enligt tidigare studier gällande valdeltagande är våra institutioner en stark förklaring till högt valdeltagande. Att välja att rösta i Sverige innebär en mycket låg kostnad jämfört med andra länder, vilket gör det än mer rationellt att lägga sin röst som svensk medborgare. Kanske kan teorierna om rational choice och close race visa andra resultat i länder med omständigare processer för valdeltagande. Close race kanske har en högre effekt på valdeltagandet om man bor i ett land med sämre institutionella förutsättningar, där det innebär en högre kostnad att rösta. I Sverige med våra institutioner som främjar högt valdeltagande och gör kostnaden väldigt låg kan man istället fråga sig; varför skulle någon välja att inte rösta?
38
Källförteckning
Blais, A. (2000). To vote or not to vote? The merits and limits of rational choice theory. Pittsburgh: University of Pittsburgh Press.
Blais, A. & Carty, R. (1990). Does proportional representation foster voter turnout?.
European journal of political research, 18(3), ss. 167-181.
Caldeira, G. & Patterson, S. (1982). Contextual influence on participation in US state legislative elections. Legislative studies quarterly, 7(3), ss. 359-381.
Caldeira, G. & Patterson, S. (1983) Getting out the vote: participation in gubernatorial elections. American political science review, 77(3), ss. 675-689.
Campbell, D. (2006). Why we vote: How schools and communities shape our civic life. Princeton: Princeton University Press.
Cancela, J. & Geys, B. (2016). Explaining voter turnout: A meta-analysis of national and subnational elections, Electoral Studies, 42, ss. 264-275.
Crampton, E. & Farrant, A. (2004). Expressive and Instrumental Voting: The Scylla and Charybdis of Constitutional Political Economy. Constitutional Political Economy, 15, ss. 77– 88.
Coleman, J. (1988). Social capital in the creation of human capital. American journal of
sociology, 94(extra bilaga), ss. 95-120.
Conway, M. (1981). Political participation in midterm congressional elections: Attitudinal and social characteristics during the 1970’s. American politics quarterly, 9(2), ss. 221-244.
Costa, D. & Kahn, M. (2003). Civic engagement and community heterogeneity: An economist’s perspective. Perspectives on politics, 1(1), ss. 103-111.
Dahl, R. (1989). Democracy and it’s critics. New Haven: Yale university press. Dahl, R. (1961). Who governs?. New Haven: Yale university press.
Downs, A. (1957). An economic theory of democracy. New York: Harper & Row
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, M. (2017). Metodpraktikan: Konsten
att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Franklin, Mark (2004). Voter turnout and the dynamics of electoral competition in established
democracies since 1945. Cambridge: Cambridge University Press
Franklin, M. (1996). Electoral participation. I LeDuc, L., Niemi, R. & Norris, P. (red.),
Comparing democracies: Elections and voting in global perspctive. Thousand Oaks: Sage
39
Gerber, A., Green, D. & Larimer, C. (2008). Social pressure and voter turnout: Evidence from a large scale field experiment. American Political Science Review, 102(1), ss. 33-48.
Geys, B. (2006). Explaining voter turnout: A review of aggregate-level research, Electoral
Studies, 25(4), ss. 637-663.
Goldfarb, R. & Sigelman, L. (2010). Does 'civic duty' solve the rational choice voter turnout puzzle. Journal of Theoretical Politics, 22(3), ss. 275-300.
Goodin, R. & Roberts, K. (1975). The ethical voter. American political science review, 69(3), ss. 926-928.
Górecki, M. (2013). Election Closeness, Habit Formation and Voter Turnout: Evidence from Sixteen Swedish Elections. Political Studies, 61(1), ss. 234-248.
Halperin, S. & Heath, O. (2017). Political research : methods and practical skills. New York: Oxford University Press.
Jackman, R. & Miller, R. (1995). Voter turnout in the industrial democracies during the 1980’s. Comparative political studies, 27(1), ss. 467-492.
Jackman, R. (1987). Political institutions and voter turnout in the industrial democracies.
American political science review, 81(6), ss. 405-423.
Knack, S. (1992). Civic norms, social sanctions and voter turnout. Rationality and society, 4(2), ss. 133-156.
Lijphart, A. (1997). Unequal participation: Democracy´s unresolved dilemma. American
political science review, 91(1), ss. 1-14.
Matsusaka, J. (1993) Election closeness and voter turnout: Evidence from California ballot propositions. Public choice, 76(3), ss. 13-34.
Nagler, J. & Leighly, J. (1992) Presidential campaign expenditures: Evidence on allocations and effects. Public choice, 73(3), ss. 19-33.
Oscarsson, H. & Holmberg, S. (2016). Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer. Persson, M., Solevid, M. & Öhrvall, R. (2012). Omvalet - en prövning för den politiska jämlikheten. I Berg, L. & Oscarsson, H. (red.), Omstritt omval. Göteborg: SOM-institutet, ss. 55-66.
Powell, B. (1980). Voting turnout in thirty democracies: Partisan, legal, and socio-economic influences. Electoral participation: A comparative analysis, 534, ss. 5-34.
Quinlan, S. (2015). Facilitating the Electorate: A Multilevel Analysis of Election Timing, Registration Procedures, and Turnout. Irish Political Studies, 30(4), ss. 482-509.
Qvortrup, M. (2013). The Politics of Participation: From Athens to E-Democracy. Manchester: Manchester University Press.
40
Riker, W. & Ordeshook, P. (1968). A theory of the calculus of voting. American political
science review, 62(1), ss. 25-42.
Rosenstone, S. & Hansen, J. (1993). Mobilization, participation, and democracy in America. New York: Macmillan.
SFS 2010:1408. Riksdagen. Stockholm: Sveriges Riksdag. SFS 2005:837: Vallag. Stockholm: Justitiedepartementet L6
Shachar, R. & Nalebuff; B. (1999). Follow the leader: Theory and evidence on political participation. American economic review, 89(3), ss. 525-547
Tingsten, H. (1963). Political Behavior: Studies in election statistics. London: Bedminster press.
Tocqueville, A. (2012). Democracy in america. Chicago: University of Chicago press. van Egmond, M. (2003). Rain falls on all of us (but some manage to get more wet than
others): political context and electoral participation. Diss. Amsterdam: Amsterdam School of
Communication Research. https://espace.library.uq.edu.au/data/UQ_9961/Marcel_van_Egmon.pdf?Expires=1527243347 &Signature=BnuU- ~NDnlcxyDffIATar6ZFTmAW8M4xi9Trwzs~XSV8p9HXk9nc3rC5zcOUbirHbh1F- a7ian5sJoP5rCVS9S3tb1JPDtrSjOedS1YQUR8sEvv7cZ~Z07GPeosq95niHuD9rVmI8AXbw hFNCg5PIrsvdsPgbu~M05Koy~RlH3mLStrsQejWYWwGk0NNsDldYyvME3pP~5A45cwz Zcmi7nxeBNgR5kByc6DV8Ak4rJ9FcVHAU3~W1s~EPbsiy36x1l8iWXViUxFXWwBFm4 O8NkiYd0dpQvng2e9BjNttBuI28VlN5wt~gq7vON0ZfLeooabr8BxDLzvlnGo7fcr32A__&K ey-Pair-Id=APKAJKNBJ4MJBJNC6NLQ
van Egmond, M., de Graaf, N.D. & van der Eijk, C. (1998). Electoral participation in the Netherlands: Individual and contextual influences. European Journal of Political Research, 34, ss. 281-300.
Öhrvall, R. (2012). Svenskt valdeltagande under hundra år (Demokratistatistik rapport 13). Stockholm: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/5eb2bb7bbcc549998e8b5ebd2501a6e7/me0105_2010a01_b r_me09br1203.pdf