Om glömskan i allmänhet.
minnet och glömskan de vandrar tillsammans. ingendera litar på den andra.
stort är förvisso mänsklighetens vetande, men oändligt mycket större är dess glömska. små glömskor går över. stora glömskan består. liksom våra övriga sinnen begränsar glömskan tillgången på intryck som hjärnan, vi, skall leva med. ett dråpslag drabbade glömskan när skrivkonsten uppfanns. Trodde man.
skrift i sand är varaktigare än skrift i vatten. skrift i sten bevaras en lång tid. sist utplånas det som är skrivet i folkets minne.
glömskan liknar en sömn – minnets sömn. Den är partiell men ofta varaktig.
man kan ingenting glömma som man inte har vetat.
glömskan är havet som spolar över kunskapens strand och för med sig allt eller det mesta.
men plötsligt kan ett minne dyka upp som en Ainos skuldra ur havet och försvinna igen, kanske
för att som Aino aldrig återkomma.
Du kan bearbeta glömskan med knytnävarna, den bara skrattar.
minnets kamp mot glömskan − eller var det tvärtom? Ju bekvämare för minnet, desto lättare för glömskan. glömskan – en resurs, så ock det glömda.
större verk skapas av det glömda än av det kända.
*
ii.
Om glömskan i privatlivet
Det minnesvärda glömmer jag. Det jag vill glömma minns jag. man kan inte bära med sig allt,
men en gammal kärleks telefonnummer är det lätt att bära med sig i minnet genom livet.
Det anses nyttigt att inte glömma
sina tillkortakommanden. men de är kanske svårare att glömma än nyttigt.
Först kunde jag inte hitta mina papper, sedan inte mina pärmar,
sist inte mig själv.
impulsivitet, att glömma omständigheter. har du glömt vart du är på väg? sådant händer. har du glömt vad du har glömt? gratulerar! Du är lycklig.
mitt klaraste minne: en stare en stund, en kväll, en vår i en grantopp.
iii.
Om glömskan i samhället
ingenting är lättare att glömma än historiens lärdomar.
gömt och glömt, sa man förr, innan man visste. Kollektiv glömska – falsk glömska.
Det är lättare att bli ihågkommen för sina fels skull än för sina förtjänsters.
också det glömda finns någonstans, om än gömt. en afton stod vi alla tysta på en udde
solen gick ned i havet. och allt var glömt. *
iV.
Om glömskan och de akademiska studierna
Vetandet punkteras ständigt av glömskans revolverskott. lärdom är att ha glömt det mesta men veta var det finns. Jag har glömt hur Pytagoras bevisade sitt teorem, jag borde skämmas.
Alla dessa övergivna, överbevisade teorier, alla dessa beklagansvärda som har måst lära sig dem! − nej, varför beklagansvärda? De har dock en stund befunnit sig
på Vägen framåt, den oändliga. om än månen aldrig blev mer än ny skulle vi i fulljordens sken
se hela dess rundel. så vetandet, det förvärvade
Vad är det som ingen har glömt och ingen vet? − Plats för forskning. Vad är det som gör det falsifierade så attraktivt, så minnesvärt?
Professorn som annonserade en seminarieövning om glömskan glömde komma.
utan glömska − kaos.
något måste glömmas om en förklaring skall bli möjlig. människan försvann och universum glömdes.
symposiet avslutades med en fest på segelpaviljongen. För en kväll fick vi glömma vårt allvar.
om FÖrFATTArnA
Annica Dahlströmär professor em. i histologi vid göteborgs universitet. hennes huvudsakliga forskning har gällt hur nervceller lagrar upp och transporterar olika signal -ämnen.
Birgitta Skarin Frykmanär professor em. i etnologi, särskilt europeisk, vid göte-borgs universitet. hon är i sin forskning inriktad mot arbetarkultur, maktstrategier och kunskapsbildning.
Pär-Anders Granhagär professor i psykologi vid göteborgs universitet. han har med bakgrund i kognitiv psykologi och minnesforskning inriktat sig på rättspsykologi.
Lars Huldénär författare, poet och översättare samt professor em. i nordisk filologi vid helsingfors universitet.
Anders Jarlertär professor i kyrkohistoria vid lunds universitet. hans forskning hand-lar om människorna i den kristna kyrkans historia, som enskilda och som grupp, mer specifikt om institutionshistoria och om fromhets- och spiritualitetshistoria.
Per Magnus Johanssonär psykoanalytiker, leg. psykolog samt docent i idé- och lär-domshistoria vid göteborgs universitet. som sådan har han forskat om psykoanalysens svenska historia.
Klas-Göran Karlssonär professor i historia vid lunds universitet. han forskar inom områdena historieskrivning, etniska konflikter och migration i Östeuropa.
Bo Lindbergär professor i idé- och lärdomshistoria vid göteborgs universitet. hans forskning handlar i stor utsträckning om olika aspekter av den antika traditionen.
Thomas Lindkvistär professor i historia vid göteborgs universitet. han är medeltids-historiker med inriktning mot det feodala produktionssättet, statsbildningsprocessen och övergången till kristendomen.
Louise Lönnrothhar till nyligen varit chef för landsarkivet i göteborg. hon har anli-tats i många arkivutredningar och publicerat forskning i barn- och arkivhistoria.
Lars Magnussonär professor i ekonomisk historia vid uppsala universitet. i hans om-fattande produktion märks arbeten om merkantilismen som ekonomiskt språk och om sveriges ekonomiska historia.
Ljubisa Rajicär professor i nordisk filologi vid universitetet i belgrad. han har arbe-tat med norsk och skandinavisk litteratur och översatt norska författare till serbiska.
Eva Österberg är professor em. i historia vid lunds universitet. hon har skrivit om existentiella och moraliska predikament i historien: makt och våld, vänskap och tystnad.