Enkäten syftade till att samla in dels demografiska uppgifter om respondenterna, dels allmänna bakgrundsfakta såsom val av informationskällor, kunskaper i
informationssökning och användarutbildning.
4.1.1 Informationskällor
Muntliga källor såväl formella som informella, massmedia samt Internet är de
vanligaste informationskällorna. Ca ¾ av gruppen anger att de dagligen använder sig av dessa källor i sitt arbete. Faktaredaktionen och bibliotek hör till källor som används sällan. Dessa är även de enda källor som några av respondenterna anger att de aldrig använder. Dessa tendenser är överensstämmande mellan de olika kategorierna. Övriga källor som nämndes är fackpress och kommunala diarier.Flera tog även upp e-post som vanlig källa. Detta är dock inte en informationskälla i sig utan en kommunikationskanal, jämförbar med telefonkontakt, och kan således räknas till kategorin muntliga källor. Pressdatabaser är de databaser som respondenterna använder mest. Majoriteten av respondenterna uppger att de söker i NewsLink varje vecka, och det är även den databas som flest använder dagligen. Åtta respondenter anger att de använder sig av annan databas, bl. a mediers arkiv och utländsk dagspress. Flera respondenter söker dagligen eller varje vecka i InfoTorg, Google, DataStar och utländska universitet. Tendenserna är överensstämmande mellan ålderskategorier och kön, medan det finns tydliga skillnader mellan avdelningskategoriernas användande av databaser. Den mest markanta
skillnaden är att det enbart är i inrikesgruppen man använder sig av NewsLink dagligen (se diagram 1, 2, 3).
Diagram 1. Frekvens för användande av informationskällor för Reportagegruppen
0 1 2 3 4 5 6 ANTAL Muntliga formella Muntliga informella Faktared. Bibliotek Massmedia Internet NewsLink Mediearkivet Presstext Rixlex Affärsdata INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDANDEFREKVENS - REPORTAGEGRUPPEN Aldrig Sällan Varje vecka Dagligen
I reportagegruppen använder majoriteten NewsLink varje vecka, men några anger att de endast sällan använder sig av systemet. Mediearkivet används i nästan samma
utsträckning som det interna arkivet. Muntliga källor, formella såväl som informella, samt Internet är de mest använda informationskällorna.
Diagram 2. Frekvens för användande av informationskällor för Specifikgruppen
Specifikgruppen var den enda där några respondenter angav att de aldrig använde NewsLink. Majoriteten använder dock systemet varje vecka. Mediearkivet används i stort sett i samma utsträckning som GP:s egna arkiv. Samtliga i denna grupp anger att de använder massmedia och Internet dagligen, vilket gör dessa till de absolut vanligaste informationskällorna för denna grupp. I specifikgruppen finns de enda som angivit att de sällan använder sig av muntliga källor. Staplarna för Faktaredaktionen och Presstext är något kortare pga. att alla enkäter inte fyllts i fullständigt.
Diagram 3. Frekvens för användande av informationskällor för Inrikesgruppen
0 1 2 3 4 5 ANTAL Muntliga formella
Muntliga informella Faktared. Bibliotek
Massmedia Internet NewsLink Mediearkivet Presstext Rixlex Affärsdata INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDANDEFREKVENS - SPECIFIKGRUPPEN Aldrig Sällan Varje vecka Dagligen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ANTAL Muntliga formella Muntliga informella Faktared. Bibliotek Massmedia Internet NewsLink Mediearkivet Presstext Rixlex Affärsdata INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDANDEFREKVENS - INRIKESGRUPPEN Aldrig Sällan Varje vecka Dagligen
Inrikesgruppen är den grupp som använder NewsLink mest. Alla har här angivit att de använder systemet antingen dagligen eller varje vecka. De absolut vanligaste
informationskällorna för denna grupp är muntliga källor, men även massmedia och Internet används dagligen eller varje vecka. De kortare staplarna beror även här på att några enkäter var ofullständiga.
4.1.2 Informationssökning
Majoriteten av respondenterna tycker att de behärskar systemet NewsLink bra. När det gäller sökfunktioner anger samtliga att de behärskar fritextsökning. Trunkering och Boolesk sökteknik anger mer än hälften att de inte behärskar. Dessa tendenser är överensstämmande mellan de olika kategorierna.
Mycket bra Bra Delvis Inte alls
NewsLink 7 1 7 0
Sökfunktionerna:
Fritextsökning 5 13 2 0
Trunkering 1 4 7 8
Boolesk sökteknik 1 4 5 10
Tabell 3 Kunskaper i informationssökning
Hälften av respondenterna har fått användarutbildning, men endast två av dem har fått utbildning i både NewsLink och annat system. Nio personer vill ha ytterligare
utbildning i samma system eller det de saknar utbildning i.
Tio personer har inte fått någon användarutbildning alls. Fem av dem önskar inte heller ta del av någon utbildning. Av de som önskar användarutbildning vill två ha utbildning i både NewsLink och annat system, medan två personer enbart önskar utbildning i annat system och en enbart i NewsLink. Fördelningen var jämn mellan de olika kategorierna.
4.2 Informationsbehoven
Undersökningspersonerna fick i uppgift att söka på dels ett eget informationsbehov och dels ett de skapat utifrån en konstruerad arbetssituation. Undersökningspersonernas informationsbehov redovisas grupperade i de tre avdelningskategorierna i bilaga 8 och 9. Vi vill återigen betona att båda dessa informationsbehov är respondenternas egna fritt skapade och att det är för att tydliggöra skillnaden dem emellan som vi har valt att kalla dem för ”konstruerat informationsbehov” respektive ”eget informationsbehov”.
Tanken med konstruerade arbetssituationer var att dessa skulle ge impulser till egna informationsbehov skapade utifrån respondenternas egna referensramar. Dessa
fungerade som vi tänkt oss, vilket framgår av de konstruerade informationsbehoven. De flesta respondenterna använde NewsLink, som de brukar, dvs. som en av flera
informationskällor. Textarkivet används sällan som enda källa, varför de flesta av de konstruerade informationsbehoven var sådana att de endast delvis kunde lösas med
NewsLink som källa. Respondenterna var ofta nöjda med sökningen i arkivet men angav samtidigt att de skulle gått vidare till annan källa.
Majoriteten av de egna informationsbehoven är, till skillnad från de konstruerade, baserade på en verklig arbetssituation/arbetsuppgift. Den enda instruktion
respondenterna fick var att informationen skulle gå att finna i Göteborgs-Postens arkiv. Informationsbehoven är av skiftande karaktär och är präglade av de redaktioner
undersökningspersonerna arbetar på, vilket följande exempel visar: Reportagegruppen:
Ska skriva om olika typer av matförgiftning, inför sommaren. Vill ha bakgrundsinformation om vad som skrivits om detta och ha tips om namn.
Specifikgruppen:
Information om PVC och även internationella organisationer, t ex Greenpeace som har en aktiv debatt om detta. Vill veta hur
framgångsrika de har varit med att lobba in artiklar. Inrikesgruppen:
Ska skriva om Ale-demokraterna, vill hitta information och läsa in sig.