De flesta av mina informanter tror inte att det spelar särskilt stor roll för användarna huruvida biblioteken använder sig av SAB eller av Dewey. Klassifikationskoder används nämligen ytterst sällan av dessa för sökningar i Libris. För användarnas del är ämnesorden betydligt viktigare.300 En del informanter tror att det är möjligt att dessa kommer att öka i antal i och med att dubbelklassifikation i princip inte förekommer i Dewey-systemet.301 Flera av mina informanter säger att det mest relevanta för användarna troligtvis är på vilka hyllor som böckerna om de ämnen de är intresserade av står.302 Inte heller Eriksson tror att en omvandling av en hylluppställning mellan SAB och Dewey behöver innebära särskilt stora problem för låntagarna.303 Informant C anser att det för användarnas del inte spelar så stor roll vilket klassifikationssystem ett bibliotek
2 9 9Persson, Sassa (2011), Systembyte från SAB till DDK: planering, hylluppställning, lokal- och
katalog-förändringar på Umeå Universitetsbibliotek, s. 27 f. 3 0 0Informant C, s. 22; Informant E, s. 22; Informant I, s. 15.
3 0 1Informant F, s. 21; Informant J, s. 19.
har så länge det är logiskt och att både SAB och Dewey är logiska, var och ett på sitt sätt . Det där med att hålla reda på bokstäver eller siffror tror hon är en smaksak.304 Flera av mina informanter påpekar att de själva är ”bokstavsmänniskor”.305 Ingen av mina informanter påstår sig dock uttryckligen vara en ”siffermänniska”.
Informant C nämner att arbetet med både klassifikation och med ämnesord egentligen sker för användarnas skull såväl som för bibliotekariernas. Detta arbete är bibliotekariernas sätt att sortera material för att det skall kunna vara just användbart.306 Informant E förklarar att hon inte tycker att vare sig SAB eller Dewey-systemet är särskilt användarvänliga mot låntagarna, eftersom båda systemen kräver att användarna skall studera dem för att kunna förstå dem.307
Informant F anser att hur användarvänliga de båda systemen är beror helt på vad användarna skall använda dem till. Inget av systemen är användbart när låntagarna skall göra sökningar i katalogen.308 Med Benitos kriterium, att användarna och klassifikatörerna i ett bra klassifikationssystem skall kunna återfinna materialet efter samma kriterier, i åtanke så talar E:s och F:s uttalanden här inte positivt för SAB- och Dewey-systemens kvaliteter.309 Libriskatalogen finns visserligen tillgänglig för såväl klassifikatörerna som för låntagarna och de skulle båda få fram en lista över samma verk om de skrev in samma klassifikationskoder. Det går dock på inga sätt att säga att två människor med olika utbildningsbakgrunder och arbetslivserfarenhet erbjuds samma möjligheter bara genom att de erbjuds samma yttre villkor eftersom att en människas kunskaper och erfarenheter också avgör hennes möjligheter när hon erbjuds yttre redskap. Om så hade varit fallet så skulle vi ha kunnat säga att svenska studenter och gäststudenter erbjöds samma biblioteksservice även om webbplatser och broschyrer endast hade funnits tillgängliga på svenska. Dock bör det återigen nämnas att klassifikationssystemen inte är de enda redskap som möjliggör sökningar efter material i en databas . För användarnas del görs träffar på ämnesord via fritextsökningar medan klassifikationssystemen blir alltmer perifera som sökredskap.310 Även Eriksson anser att sökningar i katalogerna för låntagarnas del inte påverkas av vilket klassifikationssystem som ett bibliotek använder sig av. Däremot kan detta ha effekt för hur väl hyllbrowsingen fungerar. Liksom informant C så anser Eriksson
3 0 3Eriksson, Sofia(2009), Sverige och övergången till klassifikationssystemet DDC: Problematiken med
hyl-luppställning ur ett användarperspektiv, s. 32. 3 0 4Informant C, s. 17.
3 0 5Informant C, s. 17; Informant D, s. 15.
3 0 6Informant C, s. 23.
3 0 7Informant E, s. 22.
3 0 8Informant F, s. 9.
3 0 9Benito, Miguel (2001), Kunskapsorganisation: en introduktion till katalogisering, klassifikation och
in-dexering, s. 116.
3 1 0Svanberg, Magdalena (2006), Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? -
att det är viktigt för användarnas del att systemen är logiska. Eriksson syftar här på logiken gällande ämnenas placeringar i hyllorna.311
Informant H nämner att Dewey-systemet ofta är enklare för Ångströmbibliotekets gäststudenter, eftersom de känner igen det. Särskilt de gäststudenter vars hemländer inte använder sig av det romerska alfabetet kan ha svårt att orientera sig i SAB-systemet.312 Informant D nämner att hon framförallt tror att det för användarna är en vinst om alla större forskningsbibliotek använder sig av samma klassifikationssystem, eftersom detta då blir någonting för dem att känna igen sig i.313 Även Informant I poängterar igenkänningsfaktorn och påpekar att en fördel med SAB-systemet för många av BMC-bibliotekets användare var att de kände igen det från folk- och gymnasiebibliotek.314 Informant J omnämner möjligheten att göra mer finfördelade hyllsignum som någonting som talar för Dewey som ett mer användarvänligt klassifikationssystem. Dock framhåller hon att hon har hört att många människor har lättare för att orientera sig efter bokstäver än efter siffror. Om detta stämmer anser hon att Dewey på det sättet skulle kunna bli lite mer komplicerat ur ett användarperspektiv.315
Gällande frågan om vinsterna och problemen med systembytet kommer att ha varit och kommer att bli störst för bibliotekets låntagare eller för dess personal så svarar de flesta av mina informanter, liksom ovan, att de inte tror att användarna påverkas särskilt mycket av systembytet. I de svar där vinsterna för användarna lyfts fram så förklaras det att ”det är för användarna vi arbetar” samt att bibliotekarierna hittar böckerna i samlingen oavsett vilket klassifikationssystem som används.316 Även här framhålls hur lätta eller svåra böckerna är att hitta som det mest centrala för användarna.317 Skillnaderna gällande uppfattningarna berör istället huruvida valet av klassifikationssystem påverkar detta. En av mina informanter förklarar att hon tror att de största vinsterna med övergången vare sig är de som berör användarna eller bibliotekens personal utan att det är arbetsgivarna som vinner mest på övergången i och med att denna kommer att spara dem pengar och resurser. Även hon framhåller att hylluppställningen är den viktigaste klassifikationsrelaterade frågan för användarna och att få låntagare använder klassifikationskoder som sökhjälpmedel. Hon tror heller inte att systembytet påverkar personalens arbete särskilt mycket, annat än att de har fått ta ställning till ett annat klassifikationssystem.318
3 1 1Eriksson, Sofia(2009), Sverige och övergången till klassifikationssystemet DDC: Problematiken med
hyl-luppställning ur ett användarperspektiv, s. 30. 3 1 2Informant H, s. 10 f. 3 1 3Informant D, s. 14. 3 1 4Informant I, s. 7. 3 1 5Informant J, s. 17. 3 1 6Informant H, s. 11. 3 1 7Informant A, s. 10. 3 1 8Informant E, s. 23 f.
Ämnesanpassat?
Såväl de bibliotekarier som arbetar vid naturvetenskapligt som vid humanistiskt inriktade enheter upplever att Dewey fungerar bättre som system för de naturvetenskapliga ämnena än för de humanistiska. En av anledningarna till att så är fallet upplevs vara att utmärkande svenska förhållanden är betydligt färre och mindre vanligt förekommande bland naturvetenskapliga ämnen. Exempelvis är historiska och geografiska aspekter vanliga inom de humanistiska ämnena men ovanliga inom de naturvetenskapliga.319 Informant D nämner att hon saknar en motsvarighet till SAB-systemets Lz-klassning Dewey.320 Denna klassning avser särskilda personer.321 Informant F anser att den tydligaste negativa effekt som Dewey-systemet har för Carolinabibliotekets ämnen att böckerna inom ämnet religion ibland tenderar att få väldigt långa koder. Detta blir delvis problematiskt i samband med hylluppställningar och delvis blir koderna blir svårare att komma ihåg.322 Nackdelen med att längre koder är svårare att memorera diskuteras även av Rowley, vilket tas upp i avsnittet ”Klassifikationsteori”.323 Informant G nämner att hon under de två år som hon har klassificerat enligt Dewey så har hon endast behövt bygga koder vid tre tillfällen och hennes kollegor vid enheten har troligtvis aldrig behövt göra det. En av dessa tillfällen gällde en bok om en iransk matematiker som levde under 500-talet.324 Informant J anser att SAB-systemet inte alls var ämnesanpassat för de naturvetenskapliga ämnena, även om det gick att använda systemet för medicin efter dess senaste revidering, i vilken mycket resurser hade lagts ned just på att förfina uppdelningen av avdelning V.325 En sådan bearbetning av SAB-systemet gjordes dock inte för de övriga naturvetenskapliga ämnena.326 Informant G berättar att bibliotekarierna på Ångströmbiblioteket därför var väldigt glada när Uppsala universitetsbibliotek beslutade sig för att gå över till Dewey. Hon upplever att det har varit väldigt arbetsamt att klassificera enhetens material enligt SAB-systemet.327 Med tanke på hur stor del av Ångströmbibliotekets förvärv som är utländskt material är detta lätt att föreställa sig. Informant H förklarar att vissa naturvetenskapliga ämnen är svåra att dela upp och precisera i SAB-systemet. Till exempel så kan en bok i SAB-systemet, vars klassifikationskod betyder ”Kemi”, egentligen vara bestämda områden inom ämnet. Detta anser hon är en orsak till att Dewey-systemet är mer användarvänligt
3 1 9Informant C, s. 16; G, s. 4 f.
3 2 0Informant D, s. 22.
3 2 1Klassifikationssystem för svenska bibliotek. 8. omarbetade upplagan (2006), s. 134. 3 2 2Informant F, s. 14.
3 2 3Rowley, Jennifer & Hartley, Richard (2008), Organizing knowledge – An Introduction to Managing
Ac-cess to Information, s. 185. 3 2 4Informant G, s. 19.
3 2 5Informant J, s. 14.
3 2 6Informant G, s. 4.
än SAB.328 Informant A tycker att det är svårt att svara på vilket av de båda systemen som är bäst ämnesanpassat för Ekonomikums biblioteks ämnen eftersom att systemen är så olika. Dewey är ”helt enkelt ett annat sätt att se på världen” än SAB, upplever hon.329