Resultatet av studien visade inget samband mellan socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet samt dubbelbelastning i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress vilket begränsar studien användbarhet. Men då studien visar på att kön är associerat med graden av arbetsrelaterad stress, skulle resultatet kunna användas för att motivera ytterligare studier kring varför dessa skillnader har uppstått.
Arbetsrelaterad stress och dess samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning kan inte ses vara associerat med varandra. Men då det framkom ett samband mellan kön och arbetsrelaterad stress kan det vara relevant med forskning kring vilka bakomliggande faktor som kan ses ha en betydelse för skillnaderna. Där det kan tänkas främst vara av prioritet med en studie kring hur skillnader mellan kön i förhållande till stressorer på arbetsplatsen, detta med en förankring i krav-kontroll-stödmodellen.
7
SLUTSATSER
Det finns inget statistiskt samband mellan socialt stöd i arbetslivet och arbetsrelaterad stress. Detta kan troligtvis bero på att majoriteten av urvalet består av unga och högutbildade vilket antyder att kontroll kan vara av betydelse i förhållande till upplevd arbetsrelaterad stress.
Det finns inget statistiskt samband mellan socialt stöd i privatlivet och
arbetsrelaterad stress. Vilket innebär att betydelsen av socialt stöd i privatlivet inte kan kopplas till upplevd arbetsrelaterad stress. Inga skillnader kan ses och därför kan det vara svårt att avgöra om socialt stöd i arbetslivet är viktigare än socialt stöd i privatlivet.
Det finns inget statistiskt samband mellan dubbelbelastning och arbetsrelaterad stress. Resultat kan inte säkerställa att dubbelbelastning skulle kunna ha en betydelse som en yttre faktor och därmed kan bidra till en förhöjd arbetsrelaterad stress.
Bifynd av studien visar ett samband mellan kvinnor och arbetsrelaterad stress. Bifyndet i studien motiverar till fortsatta studier kring varför dessa skillnader har uppstått och fokus bör vara på stressorer i förhållande till kön.
REFERENSLISTA
Adams, G.A., King, L.A., & King, D.W. (1996). Relationships of job and family involvement, family social support, and work-family conflict with job and life satisfaction. Journal
of Applied Psychology, 81(4), 411-420. doi:10.1037/0021-9010.81.4.411
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Chungkham, H. S., Ingre, M., Westerlund, H., Theorell, T., & Karasek, R. (2013). Factor Structure and Longitudinal Measurement Invariance of the Demand Control Support Model: An Evidence from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Public library of science ONE, 8(8), doi:10.1371/journal.pone.0070541 Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, social support, and the buffering hypothesis.
Psychological Bulletin, 98(2), 310-357. doi:10.1037/0033-2909.98.2.310
Croezen, S., Haveman-Nies, A., De Groot, L., Van'T Veer, P., Picavet, H., & Verschuren, W. (2012). Do positive or negative experiences of social support relate to current and future health? Results from the Doetinchem Cohort Study. BioMed Central Public
Health, 12(1), doi:10.1186/1471-2458-12-65
Eisinga, R., te Grotenhuis, M., & Pelzer, B. (2013). The reliability of a two-item scale: Pearson, Cronbach, or Spearman-Brown?. International Journal Of Public Health,
58(4), 637-642. doi:10.1007/s00038-012-0416-3
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (u.å). Syfte och bakgrund till frågorna i nationella
folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor. Hämtad 23 april 2015 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/Syfte-bakgrund-nationella-
folkhalsoenkaten.pdf
Försäkringskassan. (2014a). Sjukfrånvarons utveckling: Socialförsäkringsrapport 2014:12. Hämtad 19 maj 2015 från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c7e1d070-4f90-4c1a-a1aa- ed28dd117e8c/socialforsakringsrapport-2014-12.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2014b). Socialförsäkringen i siffror 2014. Hämtad 20 maj 2015 från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/fbeda507-5eb5-4634-b12d- 2a3d73bcc98f/sfis_2014.pdf?MOD=AJPERES
Giordano, G. N., & Lindström, M. (2011). The impact of social capital on changes in smoking behaviour: A longitudinal cohort study. European Journal Of Public Health, 21(3), 347-354. doi:10.1093/eurpub/ckq048
Gray-Stanley, J. A., & Muramatsu, N. (2011). Work stress, burnout, and social and personal resources among direct care workers. Research In Developmental Disabilities, 32(3), 1065-1074. doi:10.1016/j.ridd.2011.01.025
Hadzibajramovic, E., Ahlborg Jr., G., Grimby-Ekman, A., & Lundgren-Nilsson, Å. (2015). Internal construct validity of the stress-energy questionnaire in a working population, a cohort study. BioMed Central Public Health, 15(1), 1-9. doi:10.1186/s12889-015- 1524-9
Helgeson, V. S. (2003). Social Support and Quality of Life. Quality of Life Research, 12(1), 25-31.
doi:10.1023/A:1023509117524
Hultberg, A., Skagert, K., Ekbom Johansson, P., & Ahlborg jr, G. (2010). Kunskap och
metoder för hälsofrämjande arbetsplatser. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Hämtad 15 april 2015 från
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/ISM%20Institutet%20f%C3%B6r %20stressmedicin/Publikationer/ISM-rapporter/ISM-rapport%209%20.pdf
Håkansson, C., & Ahlborg jr, G. (2010). Perceptions of employment, domestic work, and leisure as predictors of health among women and men. Journal Of Occupational
Science, 17(3), 150-157. doi:10.1080/14427591.2010.9686689
Kalicińska, M., Chylińska, J., & Wilczek-Różyczka, E. (2012). Professional burnout and social support in the workplace among hospice nurses and midwives in Poland.
International Journal Of Nursing Practice, 18(6), 595-603. doi:10.1111/ijn.12003
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the
reconstruction of working life. New York:Basic Books
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer. Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (6:e uppl.). Burlington, USA: Jones &
Bartlett Learning.
Naidoo, J., & Wills, J. (2009). Foundations for Health Promotion (3:e uppl.). London:
Elsevier.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap (3:e uppl.). Stockholm: Liber
Perski, A. (2012). Om stress, utbrändhet och vägar tillbaks till hälsa. I T. Thörell (Red.),
Psykosocial miljö och stress (2:a uppl.) (s. 120-131). Lund: Studentlitteratur
Persson, I. (2011). Arbetsrelaterad stress och socialt stöd i privatlivet bland sjuksköterskor -
en enkätundersökning (Kandidatuppsats). Gävle:Akademin för hälsa och arbetsliv,
Högskolan i Gävle. Hämtad 27 april 2015 från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:511942/FULLTEXT01.pdf
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978
Reblin, M., & Uchino, B.N. (2008). Social and emotional support and its implication for health. Current Opinion in Psychiatry, 21(2), 201-205. doi:
10.1097/YCO.0b013e3282f3ad89
Sandmark, H. (2007). Work and family: Associations with long-term sick-listing in Swedish women - A case-control study. BioMed Central Public Health, 7. doi:10.1186/1471- 2458-7-287
Sandmark, H. (2011). (F)risk i arbetslivet. I H. Sandmark (Red.), Perspektiv på kvinnors
hälsa i arbetslivet (s. 105-134). Lund: Studentlitteratur.
Sanne, B., Torp, S., Mykletun, A., & Dahl, A. (2005). The Swedish Demand–Control–Support Questionnaire (DCSQ): Factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scandinavian Journal Of Public Health, 33(3), 166-174.
doi:10.1080/14034940410019217
Sherbourne, C. D., & Stewart, A. L. (1991). The MOS social support survey. Social Science &
Medicine, 32(6), 705-714. doi:10.1016/0277-9536(91)90150-B
Sochos, A., Bowers, A., & Kinman, G. (2012). Work Stressors, Social Support, and Burnout in Junior Doctors: Exploring Direct and Indirect Pathways. Journal Of Employment
Counseling, 49(2), 62-73
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Sundin, L., Hochwälder, J., Bildt, C., & Lisspers, J. (2007). The relationship between different work-related sources of social support and burnout among registered and assistant nurses in Sweden: A questionnaire survey. International Journal Of
Nursing Studies, 44758-769. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.01.004
Theorell, T. (2012). Psykosociala faktorer – vad är det?. I T. Theorell (Red.), Psykosocial
miljö och stress (2:a uppl.) (ss. 11-75). Lund: Studentlitteratur.
Thoits, P.A. (2011). Mechanisms linking social ties and support to physical and mental health. Journal of Health and Social Behavior, 52(2), 145-161. doi:
10.1177/0022146510395592
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed: Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viswesvaran, C., Sanchez, J.I., & Fisher, J. (1999). The role of social support in the process of work stress: A meta-analysis. Journal of Vocational Behavior, 54(2), 314-334.
doi:10.1006/jvbe.1998.1661
Världshälsoorganisationen. (2003). Social determinants of health: the solid facts. Köpenhamn: Världshälsoorganisationen.
Världshälsoorganisationen. (2010). Mental health and well-being at the workplace –
protection and inclusion in challenging times. Köpenhamn:
Världshälsoorganisationen.
Wahlgren, L. (2013). SPSS steg för steg (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wang, H., Wu, S., & Liu, Y. (2003). Association Between Social Support and Health Outcomes: A Meta-analysis. Kaohsiung Journal Of Medical Sciences, 19345-350. doi:10.1016/S1607-551X(09)70436-X
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och kultur.
Åkerstedt, T. (2012). Återhämtning och sömn. I T. Thörell (Red.), Psykosocial miljö och
1
BILAGA A ENKÄTFORMULÄR
Bakgrundsfrågor. Kryssa i ditt svar i rutan
1. Kön: Kvinna Man 2. Ålder: 15-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61 eller äldre 3. Civilstånd: Ensamstående Gift/Sammanboende Särbo Annat 4. Antal barn som bor kvar i
hushållet?
0
1 2 3 4 eller flera
5. Högsta utbildningsnivå? Vilken är den högsta utbildning du har? Ange ett alternativ. Folkskola, grundskola eller realskola. Gymnasium eller yrkesskola Universitet eller högskola. 2,5 år eller kortare Universitet eller högskola. 3 år eller längre Annan utbildning
6. Upplevd stress på arbetsplatsen. Besvara utifrån hur du känner dig under en typisk arbetsvecka. Ringa ett alternativ på varje rad.
Aldrig Sällan Ofta Hela tiden
a) Avslappnad 1 2 3 4 b) Aktiv 1 2 3 4 c) Spänd 1 2 3 4 d) Slapp 1 2 3 4 e) Stressad 1 2 3 4 f) Energisk 1 2 3 4 g) Ineffektiv 1 2 3 4 h) Avspänd 1 2 3 4 i) Skärpt 1 2 3 4 j) Pressad 1 2 3 4 k) Passiv 1 2 3 4 l) Lugn 1 2 3 4
2
7. Socialt stöd på arbetsplatsen. Här kommer sex påståenden gällande stöd och sammanhållning på din arbetsplats. Ringa in den siffra som stämmer in bäst på varje påstående.
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls a) Stämningen är
lugn och behaglig på min arbetsplats. 4 3 2 1 b) Sammanhållningen är god på min arbetsplats. 4 3 2 1 c) Mina arbetskamrater ställer upp för mig.
4 3 2 1 d) Mina arbetskamrater förstår om jag har en dålig dag. 4 3 2 1
e) Jag kommer bra överens med mina överordnade på arbetsplatsen.
4 3 2 1
f) Jag kommer bra överens med mina arbetskamrater
4 3 2 1
8. Socialt stöd i privatlivet
Om det skulle uppstå en situation på din arbetsplats och du skulle behöva stöd eller prata ut, hur ofta finns det då tillgängligt i din omgivning utanför arbetsplatsen för dig? Ringa in den siffra som stämmer in bäst på varje påstående.
Aldrig Sällan Ofta Hela tiden
a) Någon som du kan räkna med att lyssnar när du behöver någon att prata med
1 2 3 4
b) Någon som kan ge dig goda råd i en nödsituation/ kris
1 2 3 4
c) Någon som är villig att ge dig information som ger dig en förståelse för en situation
1 2 3 4
d) Någon att öppna sig för eller tala om dig själv och dina problem
1 2 3 4
e) Någon vars råd du uppskattar/ vill ha
1 2 3 4
f) Någon du kan göra saker med för att slippa tänka på problem
1 2 3 4
g) Någon att prata med om dina orosmoment
1 2 3 4
h) Någon att be om råd för att hantera personliga problem
3 i) Någon som visar förståelse för
dina problem
1 2 3 4
Hemarbete
9. Hur många timmar per vecka i genomsnitt lägger du ned på arbete i hemmet (som INTE är yrkesarbete)? Exempel sådant arbete kan vara sköta barn, vårda anhöriga, handla, laga mat, sköta
ekonomin, tvätta, städa, underhålla bil, hus och trädgård. Sätt ett kryss för det alternativ som passar
bäst. 0 – 2 timmar/vecka 3 – 10 timmar/vecka 11 – 20 timmar/vecka 21 – 30 timmar/vecka 31 timmar/vecka eller mer 10. Upplever du att det arbete du utför i hemmet är betungande? Sätt ett kryss för det alternativ som passar bäst.
Aldrig
Sällan Ibland För det mesta Alltid
BILAGA B MISSIVBREV
Västerås 2015-04-20
Missivbrev
Hej, jag heter Magnus Sundbäck och studerar på Folkhälsoprogrammet på Mälardalens Högskola Västerås. Jag skriver just nu min kandidatuppsats om arbetsrelaterad stress och ska i samband med detta genomföra en undersökning för att samla in data. Syftet med min studie är att undersöka om det finns en koppling mellan arbetsrelaterad stress och socialt stöd.
Denna enkät delas ut till flera arbetsplatser och personer med en anställning inom en verksamhet är målgruppen och därför har just Du blivit kontaktad. Enkäten tar ca 5 min att besvara och vid inlämning av enkäten godkänner du ditt deltagande i
undersökningen. Ditt deltagande är frivilligt samt att det även finns en möjlighet att avbryta om du inte längre vill delta i undersökningen.
Enkäterna är utformade så att ingen enskild individ kan identifieras och dessa kommer inte heller kunna kopplas till specifika arbetsplatser. Jag och min handledare är de som kommer att ha tillgång till de besvarade enkäterna och dessa kommer sedan förstöras när uppsatsen är godkänd.
Vid frågor eller om du är intresserad av resultatet i undersökningen går det bra att kontakta mig. Du kan även kontakta min handledare Peter Larm, peter.larm@mdh.se. Det går även bra att spara detta brev om du skulle komma på frågor i efterhand och behöver kontakta mig. Se bara till att du inte får med dig någon utav sidorna som tillhör frågedelen när du river bort brevet.
Tack för din medverkan. Magnus Sundbäck
msk12002@student.mdh.se 0768664749
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00