Vad används Internet till
Respondenterna i enkätunderökningen använder främst Internet i arbetet till att söka i webb-baserade databaser, läsa och skriva e-post samt söka information på webben. Många begagnar även Internet till att söka information i övningssyfte, prenumerera på sändlistor, läsa tidningen och söka i databaser via Telnet.
I intervjumaterialet framgår det tydligt att man ser Internet som ett komplement till det övriga referensmaterialet snarare än en konkurrent, vilket innebär att man oftast använder Internet för att besvara de frågor som inte låter sig besvaras med traditionell referenslitteratur. Främst gäller det information som ännu inte hunnit eller aldrig kommer att tryckas i böcker. Ett exempel på det senare som ett par informanter nämnde var när någon frågar efter något ur ett radio- eller teveprogram dagen innan. Då kan informanten snabbt ta reda på vad låntagaren vill ha via radio- eller tevekanalens webbsida. En stor del av informanterna nämnde fördel-arna med att kunna belägga verk i Libris och att få omedelbar tillgång till artiklar i fulltext-databaser som Presstext och Mediearkivet.
Även informanterna i Grips undersökning använde Internet som ett komplement till andra informationskällor.38 I Killanders och Vesterlunds undersökning från 1998 såg respondent-erna inte heller någon motsättning mellan Internet och övriga referensverktyg, utan ansåg att
de kompletterade varandra. De resurser som Killanders och Vesterlunds respondenter använde sig mest av i sitt arbete var databaser och sökverktyg på webben, medan användningen av e-post var lägre än väntat.39 Deras resultat stämmer bra överens med dem från min undersök-ning, förutom att e-post används flitigt i båda regionerna.
Vad var svårt med Internet?
Ett av tre stora problem som Henriksson urskiljde ur sitt intervjumaterial var informanternas svårigheter att söka på Internet och få relevanta träffar.40 Grips informanter tyckte att det var svårt att hitta den sökta informationen och sedan värdera den.41 Just problemen att hitta relevant information och att bedöma dess tillförlitlighet var de som dominerade svaren på den sista öppna frågan i min enkätundersökning om vad som upplevdes som svårt med Internet.
Att källkritiken på Internet upplevs vara svår i kombination med att det är svårt att få relevanta träffar på Internet kan vara en förklaring till att Internet inte lyckats tränga undan det traditionella referensmaterialet. Böckerna vet man var man har och de är redan i någon mån granskade eftersom de passerat både förlagets och bibliotekets urvalsprocesser. Är man då osäker på Internet är det naturligt att använda böckerna i första hand och Internet i de fall där inte böckerna räcker till.
Skillnader i kompetens enligt de prövade variablerna
I intervjukapitlet delade jag in informanterna i tre grupper efter hur goda deras förutsättningar har varit att lära sig använda Internet i sitt arbete. Denna gruppindelning fungerade också så att de i gruppen med bäst förutsättningar var de som hade det bästa sökresultatet och vice versa. När jag jämför variablerna kommer jag därför inte bara att räkna antalet korrekt eller felaktigt besvarade frågor utan även till vilken grupp informanterna tillhör.
Jag är medveten om att resultaten från intervjuundersökningen inte kan anses generella eftersom respondenterna är dels för få och dels valdes ut med en strategisk urvalsprincip. Att
38 Evy Grip (1998), Internet i referensarbetet. En jämförelse mellan ett folkbibliotek och ett
gymnasiebibliotek. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap framlagd vid Inst. för kultur- och
biblioteksstudier vid Uppsala universitet, nr 1998:20, s. 30.
39
Susanne Killander & Camilla Vesterlund (1998), Bibliotekarier och Internet. En undersökning av
Internetanvändningen på tre folkbibliotek. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap framlagd vid
Inst. för kultur- och biblioteksstudier vid Uppsala universitet, nr 1998:17, s. 42.
40
Gunilla Henriksson (1999), bibliotekarier.it. Folkbibliotekarier om sin användning av den nya
informationstekniken. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap framlagd vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, gemensam enhet vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås, nr 1999:38, s.17.
41
jag tar med dem här är som kommentar till och förstärkning av tendenserna från enkätunder-sökningen.
Stad kontra landsbygd
I enkätundersökningen var det tydligt att respondenterna från Kalmar län var mindre osäkra på Internet och i mindre utsträckning undvek att svara på frågor i informationsdisken av rädsla att det ska ta för lång tid än respondenterna från Uppsala kommun. I intervjuundersök-ningen visade det sig däremot att fördelintervjuundersök-ningen av korrekta och felaktiga svar var väldigt jämn mellan regionerna. Alla informantgrupperna fanns också representerade i respektive region vilket innebär att regionerna hade varsin informant i gruppen med de bästa förutsättningarna (grupp ett) och en vardera i den grupp som hade de sämsta förutsättningarna (grupp tre).
Ny kontra gammal examen
I Figur 2 (se s. 26) såg vi det tydliga sambandet mellan hur länge sedan det var som respond-enterna tog sin examen och hur ofta de känner sig osäkra på Internet, som framkom i enkät-undersökningen. I söktestet från intervjuundersökningen är det också de med ny examen som klarat sig bäst. Informanterna med ny examen hade besvarat nära dubbelt så många frågor helt rätt jämfört med dem med en examen från 1989 eller tidigare. Dessutom hade båda i inform-antgrupp ett en ny examen. I grupp tre återfinns både en informant med ny och en med äldre examen. Här vill jag dock påminna om att informanten i grupp tre med ny examen tog den 1990, vilket är precis på gränsen för att vara ny examen enligt min definition.
Huvudbibliotek kontra filialbibliotek/kommundelsbibliotek
I enkätundersökningen framkom det att en betydligt mindre andel av respondenterna som helt eller delvis arbetade på sin kommuns huvudbibliotek ofta kände sig osäkra på Internet än de som inte hade huvudbiblioteket som sin arbetsplats. Paradoxalt nog var förhållandet det omvända bland dem som aldrig var osäkra på Internet; där hade respondenterna med sin tjänst förlagd till enbart andra bibliotek än huvudbiblioteket störst andel. Det verkar som om det är ojämn standard på de bibliotek som inte är huvudbibliotek (filial-, kommundels-, skolbiblio-tek och bokbussar). Symtomatiskt är att av informanterna från filial-/kommundelsbiblioskolbiblio-teken i intervjuundersökningen hamnade bara en i mellangruppen, två i grupp tre och en i grupp ett, medan de flesta från huvudbiblioteken hamnade i mellangruppen. Om man slår ihop result-aten för huvudbiblioteksinformanterna respektive filial-/kommundelsinformanterna så blir det däremot nästan ingen skillnad alls.