Socialkognitiv teori handlar om samspelet mellan individen och dess omgivande miljö och hur dessa formar varandra (Bandura, 1997). Förklaringen ligger i att människan lär genom att observera andra människors beteenden, har förmågan att förutse och värdera ett visst utfall samt tron på sin egen förmåga att lyckas, self-efficacy (Nutbeam et al., 2010). Eftersom de som konsumerar kosttillskott till stor del befinner sig i samma träningsmiljö är det möjligt att beteendet spridit sig genom de aspekter som bildar den socialkognitiva teorin. Estetiska skäl är det huvudsakliga skälet till att konsumera dopningspreparat och det är möjligt att detsamma gäller för kosttillskottskonsumtion. De olika skäl till konsumtion av kosttillskott som presenterades i enkäten från VIF (bilaga A) är alla estetiska. Det kan antas att de som styrketränar och konsumerar kosttillskott har något estetiskt skäl till sitt beteende.
Resultaten som presenterats i denna uppsats visar att det är vanligast att personer som ofta styrketränar konsumerar kosttillskott. Beteendet att konsumera kosttillskott kan relateras till socialkognitiv teori genom att en person (observatör) kan ha förebilder bland andra
styrketränande. Förebilderna kan då exempelvis konsumera kosttillskott och observatören märker resultat hos förebilden som han eller hon också vill uppnå. Det vill säga att resultaten värderas högt av observatören, som kopplar utfallet till att konsumera kosttillskott. Köns- och åldersskillnaderna som framgick i resultatet kan förklaras av att en person troligtvis hittar förebilder bland andra personer som ses som jämlika.
Att konsumtionen av kosttillskott är högre bland de som styrketränar kan alltså bero på att de som befinner sig i den träningsmiljön vill uppnå någorlunda lika resultat. Finns det då en person som når resultat och som konsumerar kosttillskott är chanserna större att andra har observerat beteendet och sett det fungera, och därmed lär sig beteendet. På så sätt kan kosttillskottskonsumtionen spridas vidare bland de som styrketränar. Eftersom ett motiv till att konsumera dopningspreparat är att få ökat självförtroende är det möjligt att samma motiv
utföra ett beteende eller uppnå förväntat utfall skulle då kunna konsumera kosttillskotten för att han eller hon sett andra göra det och lyckats. Personen skulle då kunna få ett högt self- efficacy relaterat till konsumtionen och fortsätta med beteendet.
Båda respondenterna som konsumerat dopningspreparat styrketränade ofta. Beteendet att konsumera dopningspreparat skulle kunna relateras till teorin på samma sätt som
konsumtionen av kosttillskott. Resonemanget stärks av att träningsanläggningarnas
inriktning påverkar hur stor omfattningen av dopningspreparat är (Statens folkhälsoinstitut, 2011 b). Är det en träningsanläggning där det inte finns ett aktivt arbete mot dopning och där muskeluppbyggnad är centralt kan omfattningen av dopning vara större. Att en person på sådana träningsanläggningar hittar förebilder som konsumerar dopningspreparat kan vara större än personer på träningsanläggningar där inriktningen är annorlunda.
Med stöd i socialkognitiv teori kan anställda på träningsanläggningar förstå hur
konsumtionen förs över från person till person, och därmed lättare kunna arbeta för att minska konsumtionen. Ett tydligt ställningstagande mot kosttillskott och dopning skulle kunna leda till attitydförändringar bland de aktiva och därmed minska konsumtionen. Om färre konsumerar kan inte lika många observera beteendet och koppla resultat till detta. Framgångar skulle då relateras till styrketräningen istället.
6
SLUTSATSER
Av respondenterna uppgav 63,1 % att de konsumerar kosttillskott och av dessa har ungefär hälften en hög konsumtion, vilket innebär att konsumera kosttillskott några gånger i veckan eller oftare.
Av respondenterna uppgav endast två personer att de någon gång har konsumerat dopningspreparat. Båda personerna styrketränade ofta.
Det är vanligast bland män mellan 17 – 30 år att både konsumera och ha en hög konsumtion av kosttillskott.
Det finns ett samband mellan att ofta styrketräna och att konsumera kosttillskott. Det finns även ett samband som visar att de som har en hög konsumtion av kosttillskott ofta
REFERENSLISTA
Abbate, V., Kicman, A. T., Evans-Brown, M., McVeigh, J., Cowan, D. A., Wilson, C., …
Walker, C.J. (2014). Anabolic steroids detected in bodybuilding dietary supplements - a significant risk to public health. Drug Testing and Analysis. doi: 10.1002/dta.1728 Antidoping i Västmanland. (2014). Verksamhetsberättelse Antidoping i Västmanland 2014.
Ej offentligt document
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy – The exercise of control. New York: W. H. Freeman and Company
Björk, J. (2010). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a upplagan). Malmö: Liber
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN]. (2014). Drogutvecklingen I
Sverige 2014 – CAN rapport 144. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur
Evans, N.A. (2004). Current Concepts in Anabolic-Androgenic Steroids. The American
Journal of Sports Medicine, 32(2), 534-542.doi: 10.1177/0363546503262202
Eudy, A.E., Gordon, L.L., Hockaday, B.C., Lee, D.A., Lee, V., Luu, D., … Ambrose, P.J. (2013). Efficacy and safety of ingredients found in preworkout supplements. American
Journal of Health-System Pharmacy, 70(7), 577-588. doi: 10.2146/ajhp120118
de Hon, O., & Coumans, B. (2007). The continuing story of nutritional supplements and doping infractions. British Journal of Sports Medicine, 41(11), 800-805.
doi: 10.1136/bjsm.2007.037226
Dodge, T. L., & Jaccard, J. J. (2006). The Effect of High School Sports Participation on the Use of Performance-Enhancing Substances in Young Adulthood. Journal of
adolescent health, 39, 367-373. doi:10.1016/j.jadohealth.2005.12.025
Geyer, H., Parr, M. K., Mareck, U., Reinhart, U., Schrader, Y., & Schänzer, W. (2004). Analysis of Non-Hormonal Nutritional Supplements for Anabolic-Androgenic Steroids – Results of an International Study. International Journal of Sports
Medicine, 25(2), 124-129. doi:10.1055/s-2004-815793
Judkins, C., Hall, D., & Hoffman, K. (2007). Investigation into supplement contamination levels in the US market. Hämtad 7/4 2015 från:
Leifman, H., Rehnman, C., Sjöblom, E., & Holgersson, S. (2011). Anabolic Androgenic Steroids - Use and Correlates among Gym Users - An Assessment Study Using Questionnaires and Observations at Gyms in the Stockholm Region. International
Journal of Environmental Research and Public Health, 8, 2656-2674.
doi:10.3390/ijerph8072656
Livsmedelsverket. (2015). Kontrollhandbok - kosttillskott. Hämtad 10/4 2015 från:
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/remisser---aktuella/dnr-2338- 2014-kontrollhandbok---kosttillskott
Merill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology. Burlington: Jones & Bartlett Learning Moberg, T., & Hermansson, G. (2006). Mandom, mod och morske män – Anabola
androgena steroider – medicinskt, rättsligt och socialt. Göteborg: Mediahuset i
Göteborg
Momaya, A., Fawal, M., & Estes, R. (2015). Performance-Enhancing Substances in Sports: A Review of the Literature. Sports Medicine, 45(4), 517-531. doi:10.1007/s40279-015- 0308-9
Morente-Sánchez, J., & Zabala, M. (2013). Doping in Sport: A Review of Elite Athletes’ Attitudes, Beliefs, and Knowledge. Sports Medicine, 43(6), 395–411. doi: 10.1007/s40279-013-0037-x
Nutbeam, D., Harris, E., & Wise, M. (2010). Theory in a nutshell: A practical guide to health
promotion theories (3rd edition). North Ryde: McGraw-Hill Australia
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3:e upplagan). Stockholm: Liber
PRODIS. (n.d.). 100 % ren hårdträning och diplomering av 100 % gym – arbetsmetoden
som syftar till att förebygga användning av dopningspreparat. Hämtad 22/4 2015
från:
http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Arbetsmetoden%20100%25%2 0ren%20h%C3%A5rdtr%C3%A4ning_1.pdf
PRODIS. (2013). Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland
gymtränande - En sammanställning av resultat från Norrbottens län, Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län,
Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. Hämtad
10/3 2015 från:
http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Rapport%20PRODISjan2013_ 0.pdf
Prop. (2002/03:35). Mål för folkhälsan. Hämtad 12/3 2015 från: http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf Riksidrottsförbundet. (2013). Riksidrottsförbundets kostpolicy. Stockholm:
Sagoe, D., Molde, H., Andreassen, C., Torsheim, T., & Pallesen, S. (2014). The global epidemiology of anabolic-androgenic steroid use: a meta-analysis and meta- regression analysis. Annals of Epidemiology, 24(5), 383-398. doi:
10.1016/j.annepidem.2014.01.009
Salinero, J. J., Lara, B., Abian-Vicen, J., Gonzalez-Millán, C., Areces, F., Gallo-Salazar, C., … Del Coso, J. (2014). The use of energy drinks in sports: perceived ergogenicity and side effects in male and female athletes. Brittish Journal of Nutrition, 112, 1494-1502. doi:10.1017/S0007114514002189
SFS: 1991:1969. Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 8/4 2015 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19911969-om-forbud-mot-_sfs-1991- 1969/
Sjöqvist, F., Garle, M., & Rane, A. (2008). Use of doping agents, particularly anabolic steroids, in sports and society. Lancet, 371, 1872–1882. doi:10.1016/S0140- 6736(08)60801-6
Statens folkhälsoinstitut. (2011 a). Ren träning – en handbok kring dopning. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut. (2011 b). Dopning i samhället – Vad? Hur? Vem? Varför? Östersund: Statens Folkhälsoinstitut
Striegel, H., Simon, P., Frisch, S., Roecker, K., Dietz, K., Dickhuth, H.-H., & Ulrich, R. (2006). Anabolic ergogenic substance users in fitness-sports: A distinct group supported by the health care system. Drug and Alcohol Dependence, 81, 11-19. doi:10.1016/j.drugalcdep.2005.05.013
Yusko, D. A., Buckman, J. F., White, H. R., & Pandina, R. J. (2008). Alcohol, Tobacco, Illicit Drugs, and Performance Enhancers: A Comparison of Use by College Students Athletes and Nonathletes. Journal of American College Health, 57(3), 281-289. doi:10.3200/JACH.57.3.281-290
Wedholm Pallas, A., & Laser Reuterswärd, A. (2011). Kosttillskott som säljs via internet – en
studie av hur kraven i lagstiftningen uppfylls (Livsmedelsverkets rapportserie nr
2:2011
)
. Uppsala: LivsmedelsverketWorld Anti-Doping Ageny. (2014). The world anti-doping code - The 2015 prohibited list:
International standard. Hämtad 8/4 2015 från: https://wada-main-
prod.s3.amazonaws.com/resources/files/wada-2015-prohibited-list-en.pdf World Medical Association. (2013). WMA Declaration of HelsinkiEthical Principles for
Wramner, B., Pellmer, K., & Hellström, C. (2010). Beroende och droger – förekomst,
BILAGA A – ENKÄTEN FRÅN VÄSTMANLANDS
IDROTTSFÖRBUND
BILAGA B - MISSIVBREV
En enkätundersökning om träning och prestationshöjande
medel.
Vi är en projektgrupp från nätverket Antidoping i Västmanland, som genomför en
enkätundersökning om träning, kosttillskott, dopning och narkotika på
träningsanläggningar i Västmanlands Län.
Enkäten riktar sig till gymbesökare på kommunala, privata och föreningsdrivna
träningsanläggningar. Medverkan är frivillig och anonym och du kan när som helst
avbryta din medverkan.
När du fyllt i enkäten lägger du den i ett kuvert och förseglar sedan kuvertet. När
svaren kommit in sammanställs de i form av statistiska tabeller. Inga
personuppgifter kommer att insamlas och resultatrapportering kommer därför inte
att ske på individbasis utan endast på gruppnivå. En enskild individs svar kommer
alltså inte att kunna utläsas.
Det insamlade materialet kommer endast användas inom ramen för nätverket
Antidoping i Västmanlands arbete.
Ditt deltagande är viktigt för studiens kvalitet och vi uppskattar verkligen ditt
deltagande.
Har du frågor kring studien? Kontakta följande ansvariga för studien:
Oscar Uusitalo,
Idrottskonsulent Västmanlands Idrottsförbund/Lokal projektledare för PRODIS
dopingförebyggande arbete i Västmanland.
Mail: oscar.uusitalo@vstm.rf.se
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00