Original quotes from Chapter 5 in order of appearance.
”Väl fungerande utsläppshandel gör att kostnaden för de globala utsläppsminskningarna blir lägre eftersom handeln driver mot att de minst kostsamma utsläppsminskningarna görs.” (Konjunkturinstitutet, 2020, p.2)
”Utsläppsminskningarna ska ha en hög miljöintegritet, dvs innebära att dessa bara bokförs i ett lands räkenskaper. Detta innebär att myndigheten behöver göra en överenskommelse med genomföraren av aktivitet samt en överenskommelse med det land där aktiviteten genomförs.” (Energimyndigheten, 2020, p.3)
”Om insatserna istället inriktas mot lågkostnadsåtgärder med begränsad potential för minskning och systemomställning globalt, utan att ta hänsyn till samspelet med värdländernas egna mål och möjliga ambitionshöjningar, riskerar resultaten att bli betydligt mer begränsade. Inriktningen fungerar inte heller som ett föredöme för andra länder att ta efter.” (SOU 2020:4, p.522)
”Svenskt Näringsliv vill även lyfta utredningens konklusion om att ett ökat upptag av koldioxid i de minst utvecklade länderna i världen har stor potential att bidra positivt till den globala utsläppsutvecklingen. Om Sverige utvecklar teknisk kompetens inom både teknik för bio-CCS och hållbar bioenergiproduktion kan området även vara värdefullt för teknikspridning till andra länder. Detta konstaterande bör nyttjas i de projekt som kommer att skapas av den finansiering som finns via SIDA.” (Svenskt Näringsliv, 2020, p.5)
”Frivillig klimatkompensation skulle inne-bära att de som vill klimatkompensera köper någon typ av certifikat för lagrad biogen koldioxid från producenter av bio-CCS.” (SOU 2020:4, p.401)
”Världens klimatåtgärder ska därför i första hand fokuseras på länder med mycket stora utsläpp. Sverige kan bidra betydligt mer till minskning av växthusgaser genom internationellt stöd till sådana åtgärder än genom kostsamma nationella åtgärder som kommer att ha en försumbar marginalnytta i ett globalt perspektiv.” (Sverigedemokraterna in SKR, 2020, p.5)
”[…] åtgärder och finansiering av verifierade utsläppsminskningar internationellt på ett tydligare sätt borde kopplas till andra mål för Sveriges internationella arbete inom Agenda 2030. KTH anser att det finns en outnyttjad potential inom samverkan med forskning och utbildning inom internationella klimatinsatser.” (Kungliga Tekniska Högskolan, 2020, p.1) ”SLU anser att åtgärder och finansiering av verifierade utsläppsminskningar utomlands på ett tydligare sätt borde kopplas till andra mål för Sveriges internationella arbete inom Agenda 2030. SLU anser också att det finns en outtnyttjad potential inom samverkan med forskning och utbildning inom klimatinsatser utomlands.” (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020, p.8).
”Men vi vill också lyfta fram att det som är billigast på kort sikt är inte alltid det mest samhällsekonomiska på sikt. Genom investeringar i nya tekniska lösningar som behövs för att nå klimatmålen så stärks vår konkurrenskraft och möjlighet att fortsätta utveckla nya lösningar som kommer att efterfrågas. Investeringar i andra länder bör därmed inte ses som ett substitut,
59
utan komplement, till att investera i klimatteknik på hemmaplan.” (Västra Götalandsregionen, 2020, p.3)
”Det kommer inte att vara lätt att verifiera om en viss utsläppsminskning i ett annat land är ny (alltså en kompletterande åtgärd) och att den inte dubbelräknas. Kontroll och tillsyn i andra länder är problematiskt. Risken är hög att det blir en form av ”greenwashing”, på liknande sätt som många klimatkompensationsprojekt för flyget. Den sanna utsläppsminskningen som kan uppnås via sådana satsningar förefaller därför väldigt osäker.” (Uppsala Universitet, 2020, p.15)
”KI finner det därför förvånande att utredningen fokuserar på projektbaserad utsläppshandel […].” (Konjunkturinstitutet, 2020, p.2)
”När Kyotoprotokollet genomfördes i praktisk politik fästes stora förhoppningar till åtgärder i andra länder genom CDM-och JI-projekt. Tyvärr blev programmen inte särskilt framgångsrika. En stor del av projekten genomfördes i Kina eller andra snabbväxande ekonomier, där länderna själva borde ha stått för investeringarna.” (Svenska Bioenergiföreningen, 2020, p.8)
”I utredningen uppmärksammas att om satsningarna på åtgärder i andra länder inriktas på medelinkomstländer, så skulle det kunna ge större utsläppsminskningar. Det handlar då om länder som Kina och Indien, vars sammanlagda årliga utsläpp är högre än i höginkomstländerna och dessutom bedöms fortsätta att öka. […] Kina har exempelvis mycket att bevisa för att själva bidra med tillräckliga utsläppsminskningar för Parisavtalets måluppfyllelse.” (LO, 2020, p.2). ”Energimyndigheten delar inte uppfattningen att det är problematiskt att göra åtgärder med låga kostnader i andra länder. Åtgärder med låga kostnader är ofta bäst att göra först för att de skapar en grund för att gå vidare med dyrare och mer komplexa åtgärder. Det finns svårigheter med att ta för stora tekniksprång som inte är förankrade och synkroniserade med landets energisystem […].” (Energimyndigheten, 2020, p.5).
”Om detta fortgår, riskerar vi en situation där vi å ena sidan stoppar och drar tillbaka vissa utsläpp men samtidigt låter nya och växande utsläpp uppstå från andra platser.” (LO, 2020, p.3) ”Kravet på att ursprungslandet ska ha nationella klimatplaner (NDC) är i sig knappast en garanti för klimatintegritet eftersom NDCs varken är legalt bindande eller innebär att åtgärder och system finns på plats för genomförande.” (SMHI, 2020, p.2)
”Under rubriken "Additionalitet" […] står det vidare att eftersom Sveriges insatser internationellt varit föremål för en additionalitetsbedömning enligt regelverket för CDM så antas att de i huvudsak kan bedömas ha varit additionella. Dock tyder resultaten vid SLU på att det finns tveksamheter kring regelverket och att detta borde diskuteras närmare.” (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020, p.8).
”Tanken att klimatåtgärder i andra länder skulle kunna bidra till att sänka kostnaderna för den svenska klimatpolitiken bygger dessutom (vilket utredaren på flera ställen noterar) på förutsättningen att Paris-avtalet inte kommer att genomföras.” (Magnus Nilsson Produktion, 2020, p.7).
”Paris-avtalet innebär att alla länder har åtagit sig att bidra till att klimatförändringarna hejdas. Många länder saknar tyvärr ekonomiska och andra förutsättningar att effektivt medverka i detta
60
arbete. Svenska insatser i dessa länder är angelägna, men bör inte syfta till att kompensera återstående svenska utsläpp, utan istället ha som huvudsyfte att uppmuntra och underlätta för berörda utvecklingsländer att skärpa sina egna nationella åtaganden.” (Magnus Nilsson Produktion, 2020, p.7).
”En förutsättning för att kunna säkerställa att insatserna bidrar till hållbar utveckling i värdländerna är att Sveriges fortsätter att utveckla sitt system för att granska och följa upp insatsernas påverkan på hållbar utveckling i alla dess dimensioner.” (Världsnaturfonden WWF, 2020, p.4).
”Det är viktigt att programmen eller planerade svenska kompletterande åtgärder i andra länder granskas av en oberoende tredje part, vilket är särskilt viktigt i utvecklingsländerna där lokalbefolkningen många gånger inte har en äganderätt till den mark de brukar. […] vissa Clean Development Mechanism (CDM)-projekt som genomförts på ett sätt som inte kan betraktas som ansvarsfullt i förhållande till den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen i värdländerna.” (Stockholms Universitet, 2020, p.3).
”I många låginkomstländer råder en stor ojämlikhet mellan lokalbefolkning och beslutsfattare. Idag finns inga kriterier i CDM-systemet för att se till att lokalbefolkningen har inflytande på […], trots att de ofta leder till konkreta negativa effekter på deras försörjning. Det är upp till de stater som accepterar till exempel CDM-investeringar att gå i god för att projekt bidrar till lokal hållbar utveckling. Om nationella regeringar inte prioriterar lokalbefolkningens välfärd kommer denna undermineras.” (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020, p.9)
”Genom att ”lägga beslag på” de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna, tvingar starka ekonomier de svagare att för sina egna minskningar genomföra dyrare åtgärder. Att Sverige ska kunna räkna in en åtgärd i annat land år efter år kan alltså bli en slags ”klimatimperialism” och det är därför lämpligt att tids begränsa hur länge åtgärder i annat land får tillgodoräknas.” (Länsstyrelsen Uppsala, 2020, p.6-7).
”SLU är också kritiskt till att använda uttryck som netto-nollutsläpp och klimatpositiv. Dessa begrepp antyder att det är enkelt att kvitta utsläpp mot upptag, vilket det inte är eftersom de många komplexa faktorerna kring upptagsprojekt gör det omöjligt att säkert veta om och hur mycket koldioxid som faktiskt kommer att tas upp i framtiden.” (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020, p.9)
”Även när det gäller utsläppsminskningar i andra länder är det avgörande att läggalika mycket fokus på andra hållbarhetsaspekter som klimatnyttan. Ett för ensidigt fokus på klimatnyttan kan göra att andra miljöaspekter eller sociala aspekter försämras genom insatsen.” (Världsnaturfonden WWF, 2020, p.16)
61