Arbeta kring konflikthantering

Pedagogerna arbetar mycket med medling, de använder dock inte ordet medling i intervjun. Men de har visat oss genom observationen att de kan medla mellan barnen för att finna en lösning eller att barnen ska få chansen till att berätta sin historia. Vi anser att det är viktigt att alla delaktiga i en konflikt får chansen till att ge sin version av händelsen. När vi har intervjuat personalen så menar de att alla konflikter inte behövdes ta på samma allvar. En av personalen uttryckte sig även så att de mindre konflikterna kan man ”skratta åt”. Detta anser vi är något som personalen borde ändra uppfattning om. Det är viktigt att alla barn känner att deras konflikter är utreda. Barn som inte får sin konflikt utredd kanske inte mår så bra inombords och kan behöva lite hjälp. Saken blir inte bättre om personalen ignorerar händelserna. Vi vill poängtera även här vad Skolverket säger om demokratiska förebilder: I

32

Lpfö 98, står det att pedagogerna skall agera som förebilder och då agera på ett demokratiskt vis för att fostra in barnen i ett demokratiskt samhälle (Skolverket, 2011:6).

Något annat som vi fann intresseväckande var att använda sig av dramapedagogik i förskolan. Pedagogerna använde sig av drama vid spontana tillfällen och speciellt när det varit mycket konflikter under dagen. Pedagogerna dramatisera med varandra, vilket fick barnen på förskolan att stanna upp och tänka efter. Vi anser att detta är ett mycket bra sätt att arbeta på, barnen får tänka efter och pedagogerna får det enklare att utgå ifrån en eller flera situationer. Men det som hade varit intressant hade varit att testa drama med de äldsta barnen i barngruppen. Pedagogerna påstod dock att barnen inte skulle kunna utföra detta, att barnen inte var tillräckligt gamla för att kunna utföra det. En annan sak som pedagogerna gjorde för att förhindra konflikter var att de använde sig av en kompissol. Kompissolen finns på varje avdelning på förskolan och är ett konkret exempel på hur de arbetar med konflikthantering. Vi tycker att det är ett bra hjälpmedel och vi såg under våra observationer att barnen visste att kompissolen fanns, och vi märkte att barnen fann solen användbar i sina konflikter på förskolan. Pedagogerna sa att de använde den dagligen men samtidigt sa de att kompissolen legat nere under sommarhalvåret och var nu dags att ta tag i solen igen. Vi hoppas kunna använda oss av kompissolen i vårt kommande yrke som lärare för vi anser den väldigt användbar.

5.4 Slutdiskussion

Vi anser att vi har tydliga exempel på hur vardagskonflikter kan se ut, både inomhus och utomhus. Hur barnen själva kan hantera och lösa sina konflikter, även om båda parterna inte är helt nöjda. Pedagogerna har själva fått berätta deras tankar kring konflikter och hur de upplever barnens konflikthantering. Pedagogerna har även berättat hur de arbetar kring konflikthantering, både förebyggande i barngruppen och med arbetslaget.

Undersökningen har fått oss att öppna upp ögonen för hur viktigt det är att lösa varje konflikt även om en del konflikter är mindre än andra. Hur viktigt det är att göra barnen delaktiga och få dem att känna och reflektera kring konflikter. I Lpfö 98 står det att pedagogerna på en förskola skall hjälpa barn att lösa konflikter på ett sätt som gör att båda parterna känner sig respekterade och sedda (Skolverket, 2011:10).

Konflikter är något som händer varje dag och är viktigt för barnens lärande, detta påpekar pedagogerna på förskolan. Även att konflikter sker lika mycket utomhus som inomhus.

33

Vi skulle vilja se att förskolan använder sig lite mer av dramapedagogik, för att få barn att förstå hur en konflikt ser ut och hur man bearbetar den. Ett annat förslag skulle kunna vara att pedagoger läser sagor för barnen som handlar om konflikter och olika händelseförlopp, då menar vi för de äldsta barnen i förskolan.

Det resultat vi fått fram i vår undersökning är användbart för vår roll som lärare för att vi har sett att konflikter sker dagligen på förskolan och behövs redas ut för alla parter som är inblandade i konflikten, för att alla ska må bra och vi känner att efter studien har vi lärt oss mer inom konflikthantering. Det är vårt ansvar som blivande pedagoger att se till att vi blir bra medlare så att man inte kränker eller på något sätt utsätter barn för att fara illa.

Det som hade varit intressant för denna undersökning hade varit att forska vidare på inomhus- och utomhuskonflikter. Det hade även varit intressant och tala med de äldsta barnen om hur de ser på konflikter och hur de känner sig.

Vi vill avsluta med att understryka vad som står i Lpfö 98 (Skolverket, 2011:6) i värdegrunden och verksamhetens uppgift. Pedagogerna på en förskola har alltid publik. Publik som lyssnar, hör, härmar, agerar och utför olika handlingar beroende på vad de ser. Publiken i pedagogernas närhet ser upp till dem, lär av dem och framför allt påverkas av de handlingar som de utför (Skolverket, 2011:6). Den publik vi pratar om är barnen på förskolan, barn som är öppna för all information och lär.

34

Referenser

Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Edlings, Lars (1995). Kompis samtal – kommunikation istället för tystnad och våld. Solna: Ekelunds Förlag.

Faldalen, Synöve (2010). Människors mål kan vara oförenliga utan att de själva är det. I Palm, Mimmi (red). Låt oss tvista igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Grunbaum, Anita & Lepp, Margret (2005). Dracon i skolan: Drama, konflikthantering och

medling. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva (2009). Små barns etik. Stockholm: Liber AB.

Kylén, Jan- Axel (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Lamer, Kari (1991). Du får inte vara med! Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter: Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.

Lind, Eleonore (2001). Medkompis – Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB.

Löfdahl, Annica (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Stockholm: Liber AB.

35

Michélsen, Elin (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. Stockholm: Liber AB.

Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Palm, Mimmi (2010). Låt oss tvista igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. [Elektronisk] Dokument.

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 [2011-04-15]

Starrin, Bengt och Svensson, Per- Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, Robert (2206). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber AB.

Thornberg, Robert (2010). Vilken fostransstil har jag som lärare? I Palm, Mimmi (red). Låt

oss tvista igen! – om konflikthantering i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets

förlag.

Wahlström, Gunilla (1996). Hantera konflikter – Men hur? Metodbok för pedagoger. Hässelby: Runa Förlag AB.

Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

36

Bilaga 1