Arbeta på flera skolor

K1 som är på en skola, alltså inom en verksamhet men som är uppdelad på två enheter, upplever att det kan vara problematiskt att arbeta på de två enheterna, dels praktiskt att behöva åka mellan två ställen och släpa med sig material men också för att hon menar att det är stor skillnad på den kulturen och de värderingar som råder på de två enheterna. Enheterna har olika utbildningsinriktningar vilket gör att både elever och personal med specifika

intressen har sökt sig dit. Hon beskriver att hon möter vitt skilda problem på de två enheterna.

Även i de två personalgrupperna upplever hon en stor skillnad i hur man är mot varandra och vilka normer och värderingar som råder. När jag frågar vad hon skulle göra om hon fick förändra något i sin arbetssituation så nämner hon att hon kanske skulle önskat att enheterna låg på samma plats geografiskt. Hon menar att det skulle ha minskat barriärerna mellan enheterna. Som det är idag upplever hon att hon ibland hamnar mellan de olika grupperna och får agera lite, som hon uttrycker det, ”stötdämpare” mellan dem. För i hennes roll så behöver hon ju förhålla sig till båda världar.

De svårigheter och utmaningar som K1 tar upp ovan kan förstås genom Svensson, Johansson och Laanemets (2008) teori om hur yrkesrollen formas och påverkas av hur socialarbetaren tolkar och ser på sin roll och även hur samspelet med kollegor inom organisationen ser ut.

Eftersom kuratorerna i min studie arbetar på flera arbetsplatser innebär det att de skapar en yrkesroll på varje skola. Kulturen, de normer och värderingar som råder på arbetsplatsen är något som individen enligt Svensson, Johansson och Laanemets (2008) måste anpassa sig efter och är något som kommer påverka på vilket sätt socialarbetaren använder sin kunskap och kompetens på. Falls och Nichter (2007) beskriver hur kuratorerna i deras studie upplevde deras yrkesroll som tvetydig då deras krav och förväntningar på sig själva inte alltid stämde överens med de förväntningar som kom från rektorer, föräldrar och elever. Då flera av kuratorerna i min studie arbetar på flera skolor och kan tänkas möta flera rektorer och

föräldragrupper borde det innebära en än större utmaning med tanke på det som kuratorerna i Falls och Nichters (2007) studie tar upp.

I mötet mellan socialarbetare och klient finns det ett inbyggt dilemma nämligen att socialarbetaren möter klienten som människa men också som representant för den organisation som han eller hon representerar (Svensson, Johansson & Laanemets 2008).

Johansson (2007) menar att det är en konflikt som ingår i rollen som gräsrotsbyråkrat. Utifrån detta kan man tänka att det skulle bli dubbla och tredubbla konflikter för de skolkuratorer som arbetar på flera skolor. Det är handlingsutrymmet som styr vad skolkuratorerna kan göra i mötet med eleverna och handlingsutrymmet är begränsat av de ramar som finns för

organisationen och vilka lagar, regler, överenskommelser och traditioner som råder inom den (Svensson, Johansson & Laanemets 2008). De lagar och regler som styr skolkuratorernas handlingsutrymme kan tänkas vara lika på alla arbetsplatser men däremot överenskommelser och traditioner kan variera mellan skolorna. Utgår jag ifrån att de traditioner och den kultur som råder på en arbetsplats påverkar skolkuratorns yrkesroll så kan jag genom K1s

beskrivning av hur vitt skilda klimat och kultur det råder på de två enheterna hon arbetar på, tolka det som att hon kan utsättas för dubbla konflikter. K1 skulle enligt detta resonemang kunna ses som representant för två organisationer, trots att hon arbetar på en skola.

Kurator 6 har, om jag jämför med övriga kuratorer i studien, en avvikande åsikt om att arbeta på flera skolor. När jag frågar henne om hur hon upplever det att arbeta på tre skolor så svarar hon att det mest är fördelar. Hon menar att om hon varit på en skola hela tiden så tror hon att ännu mer av hennes tid skulle gå till akuta saker som händer på skolan. Då menar hon saker

som kanske inte är akut i den bemärkelsen att det är stora och omfattande insatser som krävs utan bråk och andra incidenter som sker på raster och liknande som andra vuxna på skolan kan reda ut. En annan fördel hon ser med att vara på tre skolor är att hon som kurator har möjligheten att ha ett ”utifrånperspektiv” i elevhälsoteamsarbetet.

… jag känner att som kurator och överhuvudtaget i elevhälsan så är det viktigt att man kan ha en liten utifrån bild, att man inte är för mycket inne i både personalgruppen och allting i den, för vore man det så skulle jag vara en del i dom gånger det är problem och svårigheter så skulle jag vara en del av problemet (Kurator 6, 2014-05-06).

Likväl som att arbeta på flera skolor kan innebära utmaningar då kuratorn, enligt Svensson, Johansson och Laanemets (2008), har flera arbetsplatsers normer och värderingar att anpassa sig efter i utfromandet av yrkesrollen, så kan det också innebära fördelar. Att kuratorn inte

”hinner” eller har möjlighet att anpassa sig allt för mycket kan leda till att kuratorn precis som K6 beskriver, kan utnyttja att inte vara alltför delaktig i det som sker på arbetsplatsen och bidra med åsikter och synpunkter utifrån ett relativt oberoende perspektiv. En annan fördel som K6 tar upp med att vara på tre skolor är att hon undviker att allt ”akut” hamnar på hennes bord. Alltså att hon får ta i alla konflikter som sker på rasterna och i klassrummet bland eleverna. Lipsky (2010) beskriver något han kallar för ”pressure specialists”, det är personer som tar över uppgifter från andra gräsrotsbyråkrater för att deras arbete med klienten ska kunna fortgå som tidigare. Backlund (2007) tar upp skolkuratorer som ett exempel på just en

”pressure specialists”. I elevärenden kan skolkuratorn ta, för läraren obekväma samtal, med vårdnadshavare för att inte relationen mellan lärare, föräldrar och elev ska förändras.

Forskning kallar ibland särskild elevpersonal så som kuratorn för ångestreducerare eftersom deras arbete gör det möjligt för övriga aktörer i skolan att upprätthålla skolans system oförändrat (Backlund 2007). Specialiseringen är enligt Lipsky (2010) en effektivisering av arbetet men nämner också att det finns en risk för att specialisten kan överta uppgifter och ansvarsområden som egentligen inte tillhör dem. K6 menar att hon genom att befinna sig på tre skolor undviker just det som Lipsky menar att det finns en risk för, nämligen att hon övertar allt ansvar för exempelvis konfliktlösning från pedagogerna.

6.3.5 Arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som kuratorerna upplever tar mest tid skiljer sig en del bland informanterna. Dock var det några uppgifter som stack ut som tidskrävande. Dessa var

elevsamtal, dokumentation och sociala utredningar. Andra uppgifter som nämndes var kartläggning, elevhälsoteamet, akuta ärenden, samordning av kontakter och samverkan. Det skiljde sig alltså ganska mycket åt vad kuratorerna ansåg sig lägga mycket tid på.

När jag frågade om vad som prioriterades och vad som blev lidande vid hög arbetsbelastning så fick jag mer överensstämmande svar än på frågan om vilka arbetsuppgifter som tog mest tid. Det som de flesta kuratorerna prioriterade var elevkontakten och akuta ärenden. Det som blev lidande var dokumentation och förebyggande arbete. Detta resultat liknar det som Cocker m.fl. (2005) visar i sin studie där kuratorerna svarade att det i arbetet med äldre elever

förekom mindre förebyggande arbete och att de ofta får ägna sig åt att ”släcka bränder”.

Att de arbetsuppgifter som kuratorerna tar upp skiljer sig åt menar jag tyder på att yrket präglas av stort mått av handlingsutrymme. Enligt Lipsky (2010) är gräsrotsbyråkraters arbete ganska strikt styrt av lagar och regler och olika mål som ska uppfyllas, vilket ju skolan också är. Skolkuratorers arbete regleras av bland annat skollagen, socialtjänstlagen osv, men hur arbetet bedrivs i praktiken påverkas i stor utsträckning av vilka behov eleverna och skolan har. Alltså stämmer det väl överens med Lipskys beskrivning om att gräsrotsbyråkraters yrke kräver att du kan improvisera och anpassa dig efter det individuella fall du arbetar med.

En arbetsuppgift som dök upp i de flesta intervjuer och som kuratorerna ansåg var relativt tidskrävande var samverkan och samordning av kontakter. De berättar att de har mycket kontakt med andra myndigheter och organisationer så som fältgruppen, familjestöd, BUP, migrationsverket m.fl. Även inom organisationen menar kuratorerna att de lägger mycket tid på att samordna kontakter med pedagoger, elever och elevernas vårdnadshavare. K6 tar upp att en del dagar upplever hon enbart går till att försöka få till tider att träffa pedagoger och elever så att det passar med lektioner och arbetstider. Även K5 menar att detta är en uppgift hon upplever tar mycket tid, att samverka med andra myndigheter och vårdnadshavare. Hon menar att det tar betydligt mer tid än man kan tro att få ihop tider där alla berörda parter kan träffas. K5 beskriver det så här:

Och då ska man samverka och vi kanske måste samverka internt och det är mentor och det kan vara elevvårdsassistent och det kan vara jag och det kan vara externa och så ska man få ihop tider i detta och så det tar jätte, det tar mer tid än vad man tror. Faktiskt (Kurator 5, 2014-04-25).

I den stund som en individ blir klient inom den organisation som gräsrotsbyråkraten arbetar så ges denne en byråkratisk identitet. En individ kan förvandlas till hur många typer av klienter som helst eftersom varje organisation ger varsin byråkratisk identitet (Johansson 2007). I skolan ges barn och ungdomar byråkratiska identiteten elev, samtidigt som de kan få en annan byråkratisk identitet om de kommer till sjukhuset. En av skolkuratorers styrka och en stor del av yrket består i att samverka och sköta kontakter med andra myndigheter än skolan som den unge kan vara inblandad i (Backlund 2007; Gibbons m.fl. 2010). Alltså har skolkuratorerna en viktig roll när det gäller att koppla samman de byråkratiska identiteter, som Johansson (2007) pratar om, som ett barn eller ungdom kan ha.

6.4 Styrning

Under denna kategori kommer tre teman att presenteras, lagar och riktlinjer, krav och förväntningar samt andra påverkande faktorer.