Efter det att inspektören har fört ett ärende till arbetarskyddsmyndigheten överväger myndigheten om det finns förutsättningar och behov av att vidta åt-gärder i ärendet. Meningen är att de medel som arbetarskyddsmyndigheten har till sitt förfogande, det vill säga förpliktande beslut och användningsförbud, ska användas i sista hand för att förplikta den berörda aktören att rätta till brister och missförhållanden som observerats på arbetsplatsen och som är mer än obetydliga. Arbetarskyddsmyndigheten kan under vissa förutsättningar även göra en polisanmälan.
Arbetarskyddsmyndighetens mål är att få arbetsgivaren eller någon annan som ålagts en förpliktelse att uppfylla kraven enligt arbetslagstiftningen. Arbetar-skyddsmyndighetens administrativa åtgärder riktas mot framtiden medan en bedömning av straffrättsliga påföljder riktas mot det förflutna, det vill säga man gör en bedömning av försummelser som redan har skett. De administrativa och straffrättsliga processerna utesluter inte varandra, utan de båda processerna kan pågå samtidigt.
9.1 Förpliktande beslut
9.1.1 Förberedelser och hörande
Om arbetsgivaren inte har iakttagit en uppmaning förpliktar arbetarskyddsmyn-digheten genom ett beslut arbetsgivaren att inom en utsatt tid rätta till eller un-danröja det förhållande som strider mot bestämmelserna. Ett förpliktande be-slut kan meddelas i ett ärende om vilket en uppmaning kan ges med stöd av till-synslagen. En förpliktelse kan förenas med vite eller med hot om tvångsutfö-rande eller hot om avbrytande. På beslutsförfatvångsutfö-randet tillämpas bestämmelserna om beslutsfattande i förvaltningslagen. Enligt dem ska arbetsgivaren och andra aktörer som ålagts en förpliktelse samt eventuella andra berörda parter ges tillfälle att bli hörda i ärendet. Utöver de berörda aktörerna ska även arbetar-skyddsfullmäktigen ges tillfälle att bli hörd.
Hörandet sker i regel skriftligen genom att man till den som ska höras skickar en handling i vilken man inom en utsatt tid begär en utredning om varför åtgär-der för att rätta till ett lagstridigt förhållande inte har vidtagits på arbetsplatsen.
Vid hörandet meddelar arbetarskyddsmyndigheten att den överväger ett förplik-tande beslut för arbetsgivaren. Myndigheten redogör även tillräckligt noga för den förpliktelse som kommer att åläggas och meddelar den tidsfrist inom vilken
förpliktelsen ska uppfyllas liksom beloppet på det vite som förstärker förpliktel-sen. Då svarstiden bestäms beaktas problemets eller missförhållandets karak-tär och omfattning samt exempelvis om de personer som beslutar om arbetsgi-varens verksamhet har varit medvetna om problemet eller missförhållandet.
9.1.2 Beslutet och medel som förstärker det
Genom beslutet åläggs arbetsgivaren eller någon annan aktör som åläggs en förpliktelse att vidta de åtgärder som krävs inom en tidsfrist. Av beslutet ska det tydligt framgå vad den berörda parten förpliktas till, inom vilken tidsfrist förplik-telsen ska uppfyllas samt vilka påföljderna blir om detta inte sker. Tidsfristens längd övervägs från fall till fall med beaktande av längden på den tidsfrist som gavs i samband med uppmaningen samt exempelvis den tid som behövs för att åtgärda förhållandena så att de motsvarar bestämmelserna. Tidsfristen ska dock alltid vara minst så lång att det finns faktiska möjligheter att vidta åtgär-derna.
Meningen är att man genom att uppfylla förpliktelsen uppnår en godtagbar nivå som motsvarar minimikraven i lagen. Arbetsgivaren kan efter egen bedömning välja metod för att uppfylla förpliktelsen. Det måste vara möjligt att objektivt kontrollera att förpliktelsen uppfyllts.
Ett förpliktande beslut meddelas på landets officiella språk i enlighet med språ-klagen. En same har rätt att i egen sak eller i ett ärende där han eller hon hörs använda samiska hos myndigheter. Sammanslutningens officiella språk kontrol-leras i handelsregistret. Om den aktör som ålagts en förpliktelse är utländsk ska myndigheten översätta beslutets innehåll till ett språk som denna behärs-kar. Det är då inte fråga om en officiell översättning.
Den förpliktelse som fastställs i beslutet kan förenas med vite eller med hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande. Av dessa används oftast vite i ett valtningsförfarande. Om ett beslut omfattar flera förpliktelser förenas varje pliktelse med ett separat vite för att förstärka iakttagandet av respektive för-pliktelse.
Beslutet skickas bevisligen till den aktör som ålagts en förpliktelse och till eventuella andra berörda parter samt till arbetarskyddsfullmäktigen för känne-dom.
Ett förpliktande beslut av arbetarskyddsmyndigheten får överklagas genom be-svär hos förvaltningsdomstolen. Till beslutet bifogas en bebe-svärsanvisning. En besvärstid på 30 dagar börjar löpa från delfåendet av beslutet.
9.1.3 Tillsyn över efterlevnaden av beslut
Efter det att tidsfristen för ett beslut har löpt ut ska det kontrolleras att beslutet har efterlevts. Detta kan ske till exempel genom att arbetsgivaren till arbetar-skyddsmyndigheten skickar kopior av handlingar, exempelvis avtal om företags-hälsovård eller arbetstidsbokföring. Om arbetarskyddsmyndigheten utifrån de utredningar som lämnats in konstaterar att förpliktelsen har uppfyllts slutförs ärendet genom ett behandlingsavgörande. Om det utifrån handlingar eller andra utredningar inte tillförlitligt går att avgöra om förpliktelsen har uppfyllts förrät-tas en ny inspektion.
Om det under inspektionen konstateras att den förpliktelse som fastställs i be-slutet har uppfyllts ska detta anges i inspektionsberättelsen. I inspektionsberät-telsen ska det även anges om situationen på arbetsplatsen har förändrats i så-dan omfattning att det inte längre finns någon grund för den förpliktelse som fastställs i beslutet. I dessa fall slutförs ärendet genom ett behandlingsavgö-rande. Avgörandet delges den berörda arbetsgivaren eller någon annan aktör som ålagts förpliktelsen.
9.1.4 Vite som döms ut
Om ett beslut inte har följts eller om det har följts endast delvis ska arbetar-skyddsmyndigheten överväga om det förelagda vitet ska verkställas. I detta fall ska den arbetsgivare eller någon annan aktör som ålagts förpliktelsen höras.
Syftet med hörandet är att utreda om det finns någon giltig orsak till att förplik-telsen inte har uppfyllts. Samtidigt ska arbetsgivaren eller den andra aktören även höras med tanke på ett nytt förpliktande beslut.
Efter hörandet döms vite ut av arbetarskyddsmyndigheten om förpliktelsen inte har uppfyllts och det inte finns någon giltig orsak till detta. En förutsättning för att vite ska dömas ut är dessutom att beslutet om föreläggande av vite har vun-nit laga kraft eller att arbetarskyddsmyndigheten har bestämt att beslutet ska följas trots att ändring har sökts.
Arbetsgivaren eller någon annan aktör som ålagts en förpliktelse genom ett be-slut har rätt att överklaga bebe-slutet att döma ut vite hos förvaltningsdomstolen.
Om förpliktelsen inte har iakttagits vidtar arbetarskyddsmyndigheten ytterligare åtgärder för att rätta till situationen, vilket i praktiken innebär att ett nytt be-slutsförfarande inleds. En ny tidsfrist ställs inom vilken missförhållandet eller bristen ska undanröjas, och iakttagandet av tidsfristen förstärks med ett vite som är avsevärt större än det föregående. Om det föregående beslutet har överklagats inleds inte något nytt beslutsförfarande förrän besvärsmyndigheten har avgjort besvären.
9.2 Användningsförbud
Arbetarskyddsmyndigheten kan förbjuda användningen av maskiner, arbetsred-skap eller andra tekniska anordningar, produkter, arbetsmetoder eller själva arbetet tills det lagstridiga förhållandet har rättats till eller undanröjts. I stället för ett temporärt användningsförbud som meddelas av inspektören meddelar arbetarskyddsmyndigheten användningsförbud i situationer där risken för förlo-rad hälsa inte kräver ett omedelbart ingripande, till exempel när inomhusluften på arbetsplatsen medför olägenheter men inte någon omedelbar fara.
Användningsförbud meddelas genom beslut av arbetarskyddsmyndigheten. An-vändningsförbudet kan förenas med vite. Innan ett användningsförbud meddelas ska man höra de berörda parterna och arbetarskyddsfullmäktigen, om en sådan finns på arbetsplatsen.
Beslutet om användningsförbud ska utan dröjsmål bevisligen lämnas till be-rörda parter och till arbetarskyddsfullmäktigen för kännedom. Beslutet kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Användningsförbudet är i kraft tills det lagstridiga förhållandet har rättats till eller undanröjts.
9.3 Försummelseavgift
Arbetarskyddsmyndigheten kan påföra en försummelseavgift för viss försum-melse av lagen om beställaransvar och av skyldigheter som föreskrivs i lagen om utstationering av arbetstagare. En försummelseavgift är en ekonomisk på-följd av straffnatur, vars belopp och grunder regleras noga i lag. Om inspektö-ren upptäcker att det finns förutsättningar för att påföra en försummelseavgift ska han eller hon föra ärendet till arbetarskyddsmyndigheten.
I ärenden som gäller beställaransvar kan en försummelseavgift påföras om be-ställaren har försummat utredningsskyldigheten. En förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har ingått avtal med en aktör som har meddelats näringsförbud eller om beställaren har ingått avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter.
När det gäller tillsynen i samband med utstationerade arbetstagare kan en för-summelseavgift påföras det utstationerande företaget om företaget har försum-mat anmälan om utstationering av arbetstagare, om det har försumförsum-mat att utse en företrädare eller om det har försummat att tillhandahålla information. En försummelseavgift kan under vissa förutsättningar även påföras beställaren och vid arbete i byggbranschen byggherren eller huvudentreprenören.
Påförandet av en försummelseavgift förutsätter i regel att den berörda parten ges tillfälle att bli hörd i ärendet innan ett beslut fattas. Beslutet ska skickas be-visligen till den berörda parten. Beslutet om försummelseavgift får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Till beslutet bifogas en besvärsanvis-ning. En besvärstid på 30 dagar börjar löpa från delfåendet av beslutet.
9.4 Arbetarskyddsmyndighetens verksamhet vid arbetsbrottmål
9.4.1 Samarbete och sakkunnigverksamhet
I brottmål har arbetarskyddsmyndigheten rollen som opartisk sakkunnig i nära samarbete med polisen och åklagaren, till exempel i samband med anmälningar och begäranden om undersökning som riktas till polisen samt utlåtanden till åklagaren som grundar sig på förundersökningsmaterial. I arbetsbrottmål avger arbetarskyddsmyndigheten innan åtalsprövningen avslutas ett utlåtande grun-dat på polisens förundersökningsmaterial, vilket åklagaren ska bereda tillfälle för.
I sina anmälningar och utlåtanden samt under domstolsbehandlingen kan arbe-tarskyddsmyndigheten vid behov även fästa uppmärksamhet vid utredningen av förutsättningarna för straffansvar för en juridisk person och objektivt lyfta fram omständigheter som eventuellt tyder på ledningens delaktighet och så kallad organisationsvårdslöshet.
Arbetarskyddsmyndigheten kan dessutom föreslå att polisen utreder förverkan-depåföljder, det vill säga i praktiken alltid förverkande av den ekonomiska vin-ningen av ett brott. Beloppet av vinvin-ningen kan uppskattas med hjälp av beräk-ningar eller andra utredberäk-ningar.
Arbetarskyddsmyndigheten har i egenskap av den som hörs rätt att närvara och att yttra sig vid den muntliga förhandlingen i ett brottmål, där myndighetens uppgift och mål är tillräcklig sakkännedom i alla skeden av rättegångsförfaran-det.
9.4.2 Arbetarskyddsmyndighetens anmälningsskyldighet
En arbetarskyddsinspektion kan inte endast leda till att förpliktelser åläggs, utan även till att arbetarskyddsmyndigheten anmäler ett lagstridigt förfarande som observerats till polisen. Enligt 50 § i tillsynslagen är arbetarskyddsmyndig-heten skyldig att göra en anmälan till polisen för förundersökning om det finns sannolika skäl att misstänka att arbetsgivaren i sin verksamhet har begått en gärning som är straffbar enligt en lag som omfattas av arbetarskyddsmyndig-hetens tillsyn eller enligt 44 kap. 1 § 1 mom. 8–10 punkten i strafflagen eller 47 kap. i den lagen.
Till de allvarligaste straffbelagda arbetsbrotten hör enligt strafflagen bland an-nat arbetarskyddsbrott, arbetstidsbrott, diskriminering i arbetslivet, ockerlik-nande diskriminering i arbetslivet och anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd. Utöver dessa brottsrubriceringar finns det separata straffbe-stämmelser i flera av de lagar som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn, bland annat arbetarskyddslagen, arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, la-gen om företagshälsovård, semesterlala-gen och lala-gen om unga arbetstagare.
Anmälan behöver inte göras om gärningen med beaktande av omständigheterna ska anses vara obetydlig och allmänt intresse inte kräver att en anmälan görs. I detta fall görs anmälan enligt arbetarskyddsmyndighetens prövning, med un-dantag av då det är fråga om anlitande av utländsk arbetskraft som saknar till-stånd enligt 47 kap. 6 a § i strafflagen samt utlänningsförseelse och utlännings-förseelse av arbetsgivare enligt utlänningslagen, där motsvarande prövnings-rätt inte gäller.
Prövningen av tröskeln för anmälan görs utifrån de observationer som gjorts i samband med tillsynen och med beaktande av exempelvis information från andra myndigheter. Om arbetarskyddsmyndigheten beslutar att inte göra någon anmälan ska beslutet alltid grunda sig på en helhetsbedömning och på särdra-gen i varje enskilt fall.
Arbetarskyddsmyndigheten följer upp rättspraxisen i syfte att utveckla tillsyns-verksamheten.