Slutligen så undersöks arbetslivet, utbildningen och civilsamhället i Ovanåker för att se vilka förändringar som har skett kring genuskontrakt inom kommunen samt vad som försvårar respektive underlättar för en jämställdhetsintegrering. Möjligheten till ett heltidsarbete måste finnas i ett modernt samhälle för att personer ska ha möjlighet att försörja sig. De skillnader som finns i hur klassiskt kvinnliga yrken skiljer sig lönemässigt från klassiskt manliga yrken är en aktuell fråga i politiska sammanhang (Intervju med Eriksson, 2014-12-12). Kvinnliga yrken som motsvarar manliga yrken har i de flesta fall lägre lön och även osäkrare anställningar vilket det inte finns någon logik i enligt Eriksson. Inom kyrkan strävar de efter en jämn fördelning mellan kvinnor och män vid en tjänstetillsättning. Det är dock viktigt att kompetensen går före könet i tillsättandet av en anställning och det kan skilja mellan olika poster. Till exempel är kvinnor i en majoritet bland musikerna medan männen ansvarar för kyrkogårdarna inom kyrkan (Intervju med Sandström, 2014-12-05). Inom gymnasiet, Vux, SFI och Särvux finns det 43 heltidstjänster som består av 54 procent kvinnor och 46 procent män (Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Det är fler kvinnor inom sekreterartjänster och fler män på exempelvis ingenjörstekniska avdelningen på kommunen, men samhällsplanerartjänsterna består av en kvinnlig strategisk planerare och en manlig fysisk planerare (Intervju med Lundh, 2014-12-22). Dessa sammanställanden visar att den kvantitativa jämställdheten har förbättrats genom att arbetsgivare tar hänsyn till jämställdhetsfrågan i tillsättandet av en ny tjänst (Statistiska centralbyrån, 2014 s.2).
Skolan är en stor aktör som till stor del formar barn och ungdomar innan de ska ut i arbetslivet. Därför är det även viktigt att höra hur deras arbete ser ut kring genus och jämställdhet. Det är viktigt att arbeta med jämställdhet inom skolan och att öppna upp elevernas ögon för att se de olika problem som finns i dagens samhälle (Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Enligt Carlsson så har killar en tendens till att ha en negativ syn på feminism när ordet först tas upp, men att de får en större förståelse för det när det talas om genus. Detta menar Carlsson har en grund i att ordet feminism är väldigt laddat till skillnad från genus som är mer neutralt. Hon menar även att det är viktigt att få upp ögonen att vi alla är fångade i de normer som finns (Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Feminism har blivit ett föraktat ord även om det behandlar en fråga som är viktig för alla oavsett (Watson, 2014) Den negativa synen på feminism kan även jämföras med hur kunskapstrappan beskriver de olika trappstegen (UR Samtiden, 2014). För att få upp förståelsen för problemet så är det viktigt att komma längre än steget omedveten inkompetens då det oftast är i det steget som motstånd uppkommer. Kommer personer bara förbi detta steg så kan förståelsen för varför det är ett samhällsproblem minska motståndsrörelser och öka engagemanget för frågan (UR
26
Samtiden, 2014) I Undersökningen om genuskontrakt i Dalarna poängteras ungdomars möjligheter i utvecklandet av jämställdhetsarbetet då ungdomar anses ha stora möjligheter att bryta sig utanför normer och förändra dagens samhällsstrukturer (Stenbacka et al., 2014).
Dessa omedvetna tankar som normer kan föra med sig kan i sin tur komplicera processen för personer att bryta sig ut ur dessa mönster och samhällsstrukturer (Hedfeldt et al., 2011).
Kvinnor och män använder sig av kyrkan på både likartade och olikartade vis. Det som främst skiljer kvinnlig och manlig användning av kyrkan är inom de olika föreningarna där det tydligt uppdelas på kön. Detta menar kyrkoherden är av naturliga skäl då kvinnor och män har olika egenskaper och kroppsbyggnader. Syföreningarna är det endast kvinnor som är aktiva inom samtidigt som det endast är män som ingår i de tyngre sysslorna som att till exempel bära kistor. Det finns även olika samtalsgrupper inom kyrkan som diskuterar olika aktuella ämnen, varav dessa är uppdelade utifrån kön (Intervju med Sandström, 2014-12-05).
Kvinnor och mäns olika sysslor, platser och egenskaper existerar inom kyrkan och i samhället som stort. Problemet ligger i att det är ett strukturellt problem enligt vilket det anses vara naturligt att kvinnor och män ska utföra olika aktiviteter och delas upp efter kön.
Uppdelningen av kvinnor och män anses vara naturlig eftersom att det alltid har varit på det viset (Hirdman, 1988). Uppdelningen av kvinnor och män tyder även på att genuskontrakten inte utmanas eller förändras, utan det bevaras så som det ser ut (Hedfeldt et al., 2011).
Eriksson har märkt av att kvinnors roll inom politiken har förändrats under hans yrkesliv.
Tidigare kunde kvinnor inom politiken bemötas av kommentarer som; ”Det är ju bra att det är någon som är här och kokar kaffe” (Intervju med Eriksson, 2014-12-12). Majoriteten av posterna bestod även av män i hans tidigare yrkesliv men dessa strukturer ser han en förändring inom. Idag tycker han att kvinnor tar för sig mer än männen och det har kommit in fler kvinnor på högre poster (Intervju med Eriksson, 2014-12-12). Sandström anser att män idag vågar visa mer närhet än tidigare, vilket främst märks under hembesök som görs innan dop (Intervju med Sandström, 2014-12-05). Även läraren anser att pojkarna idag har lättare för att kramas och prata om känslor än vad hon märkt av tidigare i hennes arbetsliv (Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Då genuskontrakt bevaras, utmanas eller förändras, omedvetet eller omedvetet så fordras en kunskap för att medvetet ha möjlighet att förändra genuskontakten (Hedfeldt et al., 2011). ”Det blir ingen förändring om man inte ser hur normen ser ut!” (Intervju med Eriksson, 2014-12-12). Det krävs att kommunen och samhället i stort skapar en diskussion om detta för att få medborgare och yrkesaktiva att se hur denna norm ser ut och påverkar oss (Eriksson, 2014). Lundh talar om hur hans syn är påverkad av de personer som har utbildat honom. Dessa personer är i regel äldre män och varken dom eller Lundh har några större begränsningar i vardagen och därför har de inte den korrekta kännedomen i vilka problem som kan uppstå för personer med andra (Intervju med Lundh, 2014-12-22). ”Vi kan inte gå runt och tro att vi är så himla genusneutrala, för det är vi inte!”
(Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Detta på grund av att vi lever i ett färgat samhälle, och att vi omedvetet faktiskt gör skillnad på personer utifrån kön och utifrån hur genuskontrakten ser ut (Intervju med Carlsson, 2014-12-12). Dessa resonemang kan exemplifieras till trappsteget medveten inkompetens på kunskapstrappan då de vet att de själva och samhället är färgat, vi lever som vi lär och att vi omedvetet gör skillnad på kvinnor och män. De vet om att vi lever efter strukturella mönster men är i behov av mer kompetens för att klättra till
27
trappsteget medveten kompetens (UR Samtiden, 2014). För att utmana och förändra de normer och strukturella mönster som finns i samhället så behöver dessa belysas så att samtliga i samhället ser dessa för att förenkla en förändring. Syns inte problemet så förhindrar det även en förändring (Hedfeldt et al., 2011).
28
5. SLUTDISKUSSION
De statistiska jämförelser som har gjorts utgör ett intressant komplement till enkätundersökningen. Utifrån de statistiska jämförelserna så anses Ovanåkers kommun med vissa undantag präglas av ett traditionellt genuskontrakt. De statistiska skillnaderna mellan riket och Ovanåker tyder i stort på att Ovanåkers kommun är något mindre jämställt än resterande Sverige och att gamla normer fortfarande lever kvar i kommunen. Ovanåker ligger under genomsnittet för riket när det kommer till den kvantitativa synen på jämställdhet vilket tyder på större skillnader mellan kvinnor och män. Det är dock inte så stora skillnader som syns, vilket tyder på att Ovanåker inte nödvändigtvis lever utifrån det traditionella genuskontraktet till fullo och är någorlunda lika jämställd som övriga Sverige. Utifrån enkätundersökningen så uppfattas kvinnor använda sig av matvaruhandel, skönhets/inredning/klädaffärer och lekplatser till större del än männen medan män uppskattas använda sig av gym- och träningslokaler och affärer såsom järnhandel, bensinmackar, fiskebutiker och systembolaget i större del än kvinnorna. Detta kan återspegla de normer som finns i samhället, och kategorisera kvinnliga och manliga sysslor. De kvinnor och män som besvarat enkäten använder sig dock av samma fysiska rum vilket är ett väldigt intressant resultat. Resultatet kan tyda på att strukturerna har förändrats men att synen på de olika rummen fortfarande är densamma. Det kan dock även bero på att kvinnor och män använder sig av samma fysiska platser, men i olika omfattning. Det hade varit intressant att ha djupare intervjuer kring dessa frågor. Jag anser dock att i det här fallet så är helheten bland invånarnas tankar av större värde eftersom att olika personer använder kommunen på olikartade vis och därför även ser på kommunen på olika vis.
För att underlätta för kvinnor och andra målgrupper som inte har blivit tillgodosedda i tidigare planeringsskeden så fokuserar Ovanåkers kommun på dessa grupper i dagens planering. Det som kan utgöra hinder är dock bristen på kvinnligt deltagande i beslutsprocesser kring olika frågor. Den fysiska planeringen kan främja en ökad jämställdhet men den vidare frågan blir i vilken grad. För att nå ut till fler målgrupper bör olika tillvägagångssätt användas, exempelvis att befinna sig i centrum, ha möten på olika tider, genomföra enkäter eller andra metoder med elektroniska svarsmöjligheter. Dessa olika tillvägagångssätt blir även intressanta att se på utifrån den utförda enkätundersökningen där andelen kvinnor och män som besvarade den var väldigt ojämn. Kvinnor anses ha en större benägenhet till att besvara enkäter vilket kan ses då undersökningen besvarades av 99 kvinnor och endast 18 män. Den ojämna könsfördelningen är därför en intressant aspekt som visar att kvinnor och män faktiskt är mer angelägna att besvara olika undersökningsformer och därför bör det beaktas i olika processer.
Det är många faktorer som spelar in i hur samhället kan bli jämställt och den fysiska planeringen är en av dem. Andra faktorer som spelar in är bland annat hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket bland annat påverkar de segregerade näringslivsgrenarna, löneförhållanden, studieval och hur kvinnor och män bemöter varandra i olika situationer.
Därmed så kan den fysiska planeringen främja jämställdhet genom jämställdhetsintegrering men normer, genuskontrakts och de strukturella mönster som idag finns försvårar denna process. Genom att skapa en större förståelse bland samtliga aktörer och medborgare i
29
kommunen så kan dessa hinder förminskas och istället underlätta för jämställdhetsintegreringen.
Inom skolan, planeringen och politiken finns en medvetenhet kring den kvalitativa jämställdheten. Dessa aktörer arbetar aktivt med och kring jämställdhetsintegrering och även om de inte alltid kan konkretisera hur de ska gå tillväga för att lösa problemet så lever diskussionen. De olika aktörerna befinner sig idag på trappsteget medveten inkompetens och det är viktigt att öppna upp för en vidare diskussion och kunskap om ämnet. Genom att diskutera frågan vidare så kan det även öppna upp medborgares ögon och ge dem en djupare förståelse och insikt i att vi alla är fångna i dessa normer och genuskontrakt. Skapas denna förståelse så kan jämställdhetsintegrering främjas och vidareutvecklas. Detta är viktigt för att få de personer som befinner sig på omedveten inkompetens att förstå vad jämställdhet innebär och varför det är ett problem. Att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågan kan främja en utökad vilja att lära sig ännu mer om ämnet. Detta i sin tur kan leda till en ökad kunskap och att fler personer klättrar upp till högre steg i kunskapstrappan. Ju fler det är som klättrar upp på högre steg i kunskapstrappan, desto mer ökar möjligheterna för en utveckling av jämställdhetsfrågan. Det krävs att personer, medborgare som yrkesaktiva, får en ökad förståelse för de strukturella mönster som idag finns och att det är ett problem för både kvinnor och män. Nås en ökad förståelse och kunskap kring frågan så kan motståndet minska, kunskapen leda till att fler klättrar högre upp på kunskapstrappan och att normer utmanas och förändras. Dessa förändringar har bland annat märkts genom att kvinnor idag arbetar på högre poster, är mer framåt och studerar vidare i högre grad och att män anses ha en större tendens att visa närhet än tidigare. Dessa förändringar kan tyda på en förändring av genussystemen, där bland annat kvinnor blir mer aktiva inom arbetslivet och män tar större ansvar i hemmet.
30