området om dokumentet handlade om skrev det. Vissa dokument täcktes inte alltid av en enskild persons ansvarsområde, ibland var de bredare och ibland hade de inte med något specifikt ansvarsområde att göra överhuvudtaget. Då fördelades det ut på de som just då ha- de minst att skriva. Denna arbetsfördelning gav en jämn arbetsbelastning över hela gruppen, vilket alla i gruppen kände sig nöjda med. Däremot blev fördelningen av granskningen av dokumenten ibland väldigt dålig då det i början av projektet oftast blev dokumentansvari- ge som fick det arbetet själv. Längre in i projektet gjordes granskningarna mer strukturerade eftersom gruppen insåg att de behövdes lägga mer tid på det och då blev det istället till en gruppaktivitet när hela gruppen hjälptes åt.
6.2.4
Källkritik
För att hämta information om de diverse olika ramverk, API:er, och verktyg har i första hand den officiella dokumentationen för just det verktyget använts. På så sätt kan vi vara säkra på legitimiteten hos informationen. Dessutom finns oftast den mest genomgående förklaringen där. Ibland har information hittats på andra ställen, men då har det oftast jämförts med den officiella dokumentationen för att se ifall det verkar vara rimligt. Allting går dock inte att hitta där, vissa mer övergripande koncept, som t.ex. hur enklast en inloggningssida kan skapas, har vi använt andra sidor för att lära oss. Källorna där denna typ av information hittades var inte alltid var helt pålitliga, men i de flesta fall visade det sig att de sidorna kunde användas för att få en bättre förståelse för det som skulle kodas. Denna information kunde gruppen använda sig av för att göra bättre implementationer.
6.2.5
Förbättringsmöjligheter i framtida projekt
Efter varje utfört projekt är det viktigt att ta ett ögonblick till att självkritiskt utvärdera ar- betsmetoden och dra lärdom från begångna misstag. På så sätt kan dessa misstag kanske undvikas i nästa projekt. Som tidigare nämnts i Avsnitt 4.3.3, dök idén om att göra en web- bapplikation upp en bit in i förstudien. Detta behövde också kontrolleras med kunden innan ett slutgiltigt beslut kunde tas. Som resultat av detta behövdes en längre förstudie, vilket tog tid från utvecklingen. Detta hade kunnat undvikas om gruppen istället haft en diskussion kring detta i början av projektet.
6.3
Arbetet i ett bredare sammanhang
Produkten var ett konceptbevis för NFC, då applikationer skulle tas fram till operativa po- liser och ledningscentralen, utifrån kravspecifikationens perspektiv. Det finns även mjuka aspekter av produkten som togs fram efter att gruppen hade studerat den från ett bredare perspektiv. I detta avsnitt ska vi undersöka hur produkten förhåller sig i ett bredare perspek- tiv.
6.3.1
Tillgänglig oanvänd teknik
Idag har nästan alla svenskar en smartphone och dessa har alla möjliga tekniska möjligheter så som nätuppkoppling, GPS-koordinater, tunga beräkningsmöjligheter och så vidare. Idag använder sig polisen av egen teknik, och dessa avancerade smartphones går i princip helt oanvända. Det är alltså i polisens intresse att utveckla relativt billig mjukvara till smartphones för att använda teknikverktyg som är väldigt nyttiga för polisen idag.
6.3.2
Nya möjligheter
För polismyndigheten kan denna produkt innebära nya möjligheter. Vid implementation kan funktionalitet för spårning utvecklas, vilket det idag inte finns något sofistikerat system för.
6.3. Arbetet i ett bredare sammanhang
Det gör att polisen lättare kommer kunna koordinera sig för att effektivisera letandet efter försvunna personer eller jagandet efter gärningsmän.
Det kan också innebära nya möjligheter inom Polisens organisation. Vid implementering av konceptbeviset hos polisen kan det innebära att ledningscentralens roll som koordinerare och informationsförmedlare till den operativa polisen kan underlättas av systemet och där- med ge polisen mer resurser till annat.
6.3.3
Nya problem
Ett problem med en plattform där polisers GPS-koordinater, texter och meddelanden kon- stant uppdateras är att denna information skulle kunna vara skadlig om den hamnar i fel hän- der. Om kriminella skulle få tag på denna information skulle den brottsbekämpande aspekten av systemet få en motsatt effekt, brottsförebyggande eftersom att det skulle göra att krimi- nella kan planera efter polisens rörelsemönster exempelvis. Därför är det väldigt viktigt att applikationen som utvecklas har stora säkerhetstillämpningar. Idag använder sig polisen av RAKEL, vilket är ett radiosystem för polisens kommunikativa nätverk. En applikation skulle inte kunna använda sig av RAKEL och därmed kräva stora säkerhetstillämpningar för att det inte skulle riskera ett osäkrare samhälle.
Ett annat problem som kan uppstå med kontinuerlig uppdatering av operativa polisers GPS-koordinater är den individuella integriteten den kan inskränka. Det skulle kunna inne- bära att operativa poliser som är på rast har deras GPS-koordinater synas och därmed deras rätt till att ta rast från heltidsarbetet inskränkas.
6.3.4
Miljöaspekter
Produkten som detta projekt har resulterat i är en mjukvara och det kan därför vara svårt att se vilka effekter den skulle kunna ha på miljön, eftersom mjukvara i sig inte direkt påverkar miljön. Dock utnyttjas mjukvara via hårdvara som direkt kan påverka miljön. En möjlig följd av denna produkt, om den börjar användas frekvent, är att polisens användning av mobil- telefoner och surfplattor ökar. Detta leder i sin tur att polisens energiförbrukning kommer att kunna öka vilket kan ha negativa effekter på miljön om energin kommer ifrån icke mil- jövänliga källor. Samtidigt om mobiltelefoner och surfplattor används mer kommer de att förbrukas snabbare vilket genererar avfall som påverkar miljön på ett negativt sätt om det in- te tas hand om på rätt sätt. Å andra sidan har alla operativa poliser redan mobiltelefoner och ledningscentralen har också sådan utrustning så effekten blir nog främst att de enheter som redan finns används mer och där går det också att diskutera hur mycket mer som de egent- ligen kommer att användas. Det är svårt att säga, men att de kommer användas mer är i alla fall klart och det har, oavsett utsträckning, en negativ inverkan på miljön. Applikationen kan dock också påverka miljön positivt genom att minska transportsträckorna för polisbilarna, vilket leder till mindre utsläpp.
6.3.5
Social hållbarhet
Under projektets gång har teamet haft ett antal möten med slutanvändarna, det vill säga de operativa poliserna. På dessa möten har poliserna visat de befintliga system som de an- vänder idag, och berättat vilka problem de upplever med dessa system. Deras nuvarande navigeringssystem, POLMAN, används i de fordon som införskaffats sedan 2015 och körs på en surfplatta som är placerad mellan framsätena. Flera av poliserna delgav missnöje över att kartan i systemet hade en väldigt lång responstid, samt att det behövs för många tryck för att ta sig från en avdelning i systemet till en annan. Detta skapade en viss frustration un- der arbetet. Utöver Polman används också, som tidigare nämnts i Avsnitt 6.3.3 radiosystemet RAKEL. Även om radiokommunikation är en essentiell del i polisens arbete framhöll flera operativa poliser att det ibland blir väldigt mycket trafik på radiokanalerna, vilket försvårar
6.3. Arbetet i ett bredare sammanhang
kommunikationen överlag. Detta gällde speciellt under större utryckningar som involverar polisenheter från flera zoner. Vår applikation skulle förenkla navigeringen i fordonen då vår karta är klart mer responsiv och applikationen inte heller kräver lika många klick för att nå önskvärd funktionalitet. Med en implementerad funktionalitet för meddelandehantering skulle vår applikation kunna komplementera en viss del av radiokommunikationen, vilket skulle göra det enklare att kommunicera poliser sinsemellan. Därför tycker vi i teamet att vår applikation, ur ett socialt perspektiv, skulle leda till en förbättrad hållbarhet inom poliskåren.
7
Slutsatser
I detta kapitel redovisas de slutsatser som kan dras från denna studie genom att besvara de frågeställningar som introducerades i Avsnitt 1.3.
7.1
Hur kan MRP implementeras så att det skapar ett värde för kunden?
För att vara säker på att kunden skulle få så mycket värde från produkten som möjligt gjordes en kravspecifikation tillsammans med kunden i början av projektet. Projektet har också utgått från en iterativ utvecklingsmodell, där varje iteration avslutats med att kunden får se och ge feedback på produkten. På detta sätt har kunden också fått möjlighet att påverka produkten under dess utveckling så att det alltid utvecklades i en riktning som kunden var nöjd med. Möten med tänkta slutanvändare hölls också för att kunna få synpunkter och förslag, så att produkten inte bara skapar kortsiktigt värde för kunde utan också långsiktigt då så mycket av produkten möjligt ska kunna användas i NFC:s egen implementation.