Verktygen för att genomföra riktlinjerna för bostadsförsörjningen är framför allt kommunalt planmonopol genom översikts- och
detaljplanering. Andra verktyg är kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik, marköverlåtelse- och exploateringsavstal, allmännyttiga bostadsföretag samt kommunala bostadsförmedlingar. Hyresgarantier är ett annat verktyg som kommuner kan använda sig av.
En av fyra styr genom markanvisning
Att äga mark kan vara ett betydelsefullt verktyg för kommunen när det gäller att kunna bedriva aktiv bostadspolitik. Genom marköverlåtelseavtal och exploateringsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäderna. Drygt 35 procent av kommunerna har antagit någon form av policy för prissättning och fördelning av mark under denna mandatperiod. De senaste åren har det blivit vanligare. Det är vanligast i de större högskoleorterna och i Storgöteborg, men minst vanligt i Storstockholm. Knappt 25 procent av kommunerna har utnyttjat möjligheten att styra upplåtelseform i samband med markanvisning de senaste två åren. Det har blivit mindre vanligt jämfört med de senaste åren. Det är vanligast i Storgöteborg och de större högskoleorterna och minst vanligt i de minsta kommunerna.
28 kommuner uppger att det både finns en policy för prissättning och fördelning av mark och att kommunen har styrt upplåtelseform i samband med markanvisning de senaste två åren. Vanligast är det i Storgöteborg och de större högskoleorterna. Minst vanligt är det i de mindre högskole- orterna och övriga mindre kommuner. De flesta av de kommuner som har en aktiv markpolitik, har positiv befolkningsutveckling och två av tre har uppgett att det är brist på bostäder generellt i kommunen.
Kommunala bostadsförmedlingar i få kommuner
Ett annat verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av är kommunala bostadsförmedlingar. Enligt kommunernas bedömningar finns det en kommunal bostadsförmedling i 14 kommuner. Den verkliga siffran är lägre än så och Boverket bedömer dock att det bara finns en kommunal bostadsförmedling i Stockholm, Kungälv, Öckerö,
Kungsbacka, Lomma och Malmö.1 Flera bostadsbolag i kommuner
utanför Stockholms stad förmedlar dock lediga lägenheter i Stockholms stads bostadsförmedling. I flera fall där kommuner har svarat att det finns en kommunal bostadsförmedling, handlar det snarare om att det finns en lista med namn och kontaktuppgifter till olika fastighetsägare på
kommunens webbplats eller om att man syftar på förmedlingen hos det allmännyttiga bostadsbolaget. I 216 kommuner har allmännyttan egen kö och i 76 kommuner samlas kontaktuppgifter till hyresvärdar på
kommunens webbsida.
1 Kommunerna svarar på bostadsmarknadsenkäten under årets första två månader. Sedan
den 1 april finns det inte längre någon bostadsförmedling i Kungälv.
Kommunerna ska ha en
aktuell översiktsplan där de övergripande planerings- frågorna och de allmänna intressena finns behandlade. Under 2009 antogs 13 översiktsplaner. 11 procent av kommunerna har en översiktsplan som är antagen under denna mandatperiod. Fortfarande är det dock 114 kommuner, eller ungefär 40 procent, som har översikts- planer som antogs under 1990-talet. Aktiviteten är generellt lägre i de mindre kommunerna. Få kommuner aktualiserar sin översiktsplan under mandatperioden, vilket är ett lagkrav. Under 2009 antogs 35 fördjupningar av kommunomfattande över- siktsplaner, vilket var fler än under tidigare år. Under samma år antogs 21 tillägg till kommunomfattande översiktsplaner, varav alla utom ett hade vindkraft som tema.
Hyresgarantier är ett
borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Det åtföljs av ett bidrag från BKN. Sedan stöden infördes den 1 juli 2007 till den 28 februari 2010 har det ställts ut hyresgarantier till totalt 275 hushåll/personer.
Detaljplanen är ett verktyg
för kommunen att förverkliga lokala politiska ställnings- taganden om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas. Under 2009 antogs 2 049 detaljplaner, vilket var färre än året innan. Det är främst stora och växande kommuner som antar nya detaljplaner. Under samma år var det 28 kommuner som inte antog någon detaljplan. Alla utom en av dessa har en minskande befolkning och färre än 25 000 invånare.
Nästan hälften har ägardirektiv från denna mandatperiod
Kommunernas egna allmännyttiga bostadsföretag kan också utgöra ett viktigt verktyg i bostadsförsörjningen. Genom ägardirektiv, har kommunerna inom vissa ramar, möjlighet att använda sig av allmännyttan för bostadssociala syften och för att främja bostads- försörjningen generellt. Av de 277 kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag har drygt 80 procent uppgett att det finns ägardirektiv. Av dessa är det drygt hälften av kommunerna som har ägardirektiv som är antagna under denna mandatperiod. Det är vanligast i de större
högskoleorterna och minst vanligt i de allra minsta kommunerna.
Bostäder i attraktiva lägen aktuellt i flest kommuner
Särskilt aktuella frågor i kommunerna just nu är att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, tillgänglighet i offentlig miljö, bostads- försörjning för äldre och/eller funktionshindrade samt att öka inflyttningen. Så har det även varit de senaste åren.
Fortfarande få som samrådde med andra kommuner
Inom varje gemensam bostadsmarknadsregion, får en kommuns åtgärder inom bostadsförsörjningen, konsekvenser för övriga kommuners
bostadsmarknad. Trots det, är det bara 54 kommuner, eller 18 procent, som uppger att de samrådde med någon annan kommun om planeringen för bostadsförsörjningen under 2009. Det är något färre än tidigare. Det är vanligast i eller nära storstadsregionerna och de större högskoleorterna, genom exempelvis RUFS, ABC- stråket eller Samverkan NO i Stor- stockholm, GR i Storgöteborg och SSSV i Stormalmö. Det är ovanligt att de mindre kommunerna samrådde kring bostadsförsörjningen. Bland de mindre högskoleorterna är det inte någon som samrådde.
Hälften jobbar förvaltningsövergripande på tjänstemannanivå
161 kommuner uppger att de samarbetar i en grupp med tjänstemän från flera förvaltningar när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen. 81 kommuner svarar att detta samarbete finns i grupp av förtroendevalda i berörda nämnder. 75 kommuner uppger att det sker genom samarbete mellan berörda förvaltningschefer. 44 kommuner säger att det inte finns något regelbundet samarbete mellan flera olika förvaltningar. Det är färre som uppger detta svarsalternativ jämfört med de senaste åren. Det är vanligast i de allra minsta kommunerna och i Storgöteborg.
Flest kommuner uppger att kommunledning/kommunstyrelse eller stadsbyggnadskontoret/byggnadsnämnden ingår i det förvaltnings- övergripande samarbetet. Fastighetskontoret/ fastighetsnämnden, socialförvaltningen/socialnämnden samt äldreomsorgen/äldreomsorgs- nämnden är också relativt vanliga samarbetspartners.
Få har inventerat flerbostadshusbeståndet
60 kommuner uppger att det har gjorts en inventering av flerbostadshus- beståndet. De flesta av dessa är gjorda på 2000-talet, men det finns också kommuner som uppger att det skedde på 1980- och 1990-talen. Vanligast är att kommunerna har inventerat förekomsten av hiss, samt
tillgängligheten i övrigt för rörelsehindrade personer.
I prop 2009/10:185
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och förändrade hyressättnings- regler, föreslår regeringen
nya villkor för allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag och nya regler för hyressättningen. Syftet är att få till stånd en bättre fungerande
bostadsmarknad genom att kommunala bostadsbolag och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor samtidigt som hyressätt- ningen reformeras med bibehållet skydd för hyresgästerna. Lag (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 § … Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Bostadsmarknaden följer inte administrativa kommungränser och kommunernas planering är ofta beroende av grannkommunernas aktiviteter. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan kommuner i en bostads- och arbetsmarknadsregion. Genom regionförstoringen har regionerna har blivit färre till antalet men större till storleken.