I detta spår återfinns två paraplyorganisationer, Funktionsrätt Sverige och Sveriges Kvinnolobby (även om arbetet för samhällsförändring också präglar de föreningar som nämnts i de två delarna ovan). De två
organisationerna utmärker sig genom att arbeta intressepolitiskt gentemot makthavare och beslutsfattare. De båda organisationerna arbetar
målmedvetet med lagstiftning som verktyg för att nå samhällsförändring.
Arbetssättet kan här handla om att skapa sig tillträde till olika arenor för att nå förbättringar i arbetslivet, till exempel genom kollektivavtal.
Påverka genom kollektivavtal – Sveriges Kvinnolobby
Enligt Sveriges Kvinnolobby går det som är viktigt i arbetslivet att reglera med kollektivavtal. De ser stora fördelar med att använda sig av
kollektivavtal som verktyg då de, enligt dem, berör miljontals människor och det är genom dem som arbetsmarknadens parter i mycket formar villkoren i arbetslivet. Syftet med förändringen är att kollektivavtalen i högre grad ska bidra till att främja jämställdheten i arbetslivet, menar Sveriges Kvinnolobby.
Från Sveriges Kvinnolobby:
Genom kollektivavtal förhandlar parterna om konkreta bestämmelser som i det här fallet kan handla om jämställdhet eller diskriminering.
Ofta kan det finnas tydliga konfliktlinjer mellan arbetsgivare och fack men när det gäller jämställdhet kan det vara lättare för parterna att komma överens. ”Ingen vill ju framstå som att man är emot
jämställdhet”, argumenterar Sveriges Kvinnolobby.
Diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder används för att driva på arbetsgivare och fack.
Sveriges Kvinnolobby har tagit fram ett metodmaterial med konkreta tips på hur fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan stärka sitt
förhandlingsarbete. Detta med hjälp av jämställdhetsperspektiv för att åstadkomma förändringar på arbetsplatsen.
Sveriges Kvinnolobby är en paraplyorganisation med 47 medlemsorganisationer. Sveriges Kvinnolobby arbetar för att ett
jämställdhetsperspektiv ska finnas i alla politiska, ekonomiska och sociala sammanhang, såväl lokalt och nationellt, som europeiskt och internationellt.
Länk till Sveriges kvinnolobby: https://sverigeskvinnolobby.se/.
Utformning av arbetsplatser – Funktionsrätt Sverige
För att tackla de utmaningar som finns kopplade till diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning, arbetar Funktionsrätt Sverige med konceptet universell utformning av arbetsplatser. Det handlar om att undvika särlösningar och undanröja hinder för tillgänglighet.
Diskrimineringslagen används som hävstång i arbetet med universell utformning av arbetsplatser. Bestämmelserna om aktiva åtgärder används som en ingång till att diskutera hur ett icke-diskriminerande arbetsliv kan åstadkommas.
Funktionsrätt Sverige är en samarbetsorganisation som består av 46 rikstäckande funktionsrättsförbund. Funktionsrätt Sverige belyser levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning i Sverige och agerar aktivt för att åstadkomma samhällsförändringar som inkluderar alla människor.
Länk till Funktionsrätt Sverige: https://funktionsratt.se/.
Länk till EU-projektet Universell utformning av Arbetsplatser:
https://akademssr.se/UUA.
Från Funktionsrätt Sverige:
I arbetslivet behöver den konkreta arbetsplatsen kunskap och stöd för att den fysiska och sociala arbetsmiljön ska bli mer inkluderande, men också för att rekryteringen ska breddas och arbetsorganisationen bli mer flexibel för att passa olika medarbetares behov, både dagens och morgondagens medarbetare, menar Funktionsrätt Sverige.
Några tips på vägen från organisationerna Involvera personer med mandat
Det är viktigt att få med de som förhandlar om kollektivavtalen i förändringsarbetet. Det räcker inte med de som arbetar med
diskrimineringsfrågor i allmänhet hos arbetsgivare och fack. Sistnämnda personer har inte alltid makten att påverka ett förändringsarbete. För att kunna åstadkomma förändring är det avgörande att involvera personer som har mandat att påverka.
Ställ krav vid upphandling
Alla som köper produkter och tjänster kan ställa krav på tillgänglighet. Nya regler för offentlig upphandling gäller från 2017. Exempelvis behöver myndigheter ställa krav på tillgänglighet.
Länk till information hos Funktionsrätt Sverige:
https://funktionsratt.se/funktionsratt-ratten-att-fungera-i-samhallet-pa-lika-villkor/ett-samhalle-for-alla/offentlig-upphandling/.
Utvärdering av forumet
Forumet utvärderades löpande genom att varje forummöte avslutades med en reflektionsrunda. Forumet utvärderades därutöver genom en enkät till deltagarna efter det sista forummötet.
Röster från reflektionsrundor
Syftet med reflektionsrundan var att fånga upp deltagarnas upplevelse av de dialoger som förts och de erfarenhetsutbyten som genomförts under dagen.
Nedan följer ett urval av de reflektioner som kommit upp:
• Känns bra att lyssna. Man är annars inne i sitt eget.
• Fint höra era tankar. Det blev konkret.
• Ser fram emot att få diskutera mer tillsammans.
• Jag är väldigt motiverad.
• Spännande med olika infallsvinklar. Sätta ljus på frågan i samlad grupp.
• Jättebra initiativ. Behållningen kommer vara forumet, att träffas.
• Ni gör en stor insats genom att vi får träffas.
• För att kunna utmana arbetsmarknadens parter behöver vi utveckla ett helhetsperspektiv på diskrimineringsgrunderna.
• Dialogen om hur motstånd kan hanteras var inspirerande.
• Uppskattar passet om hur man kan arbeta praktiskt med aktiva åtgärder.
• Bra och trevligt sammanhang. Spännande metoder att testa i den egna organisationen.
Vi frågade även om organisationerna hade förslag på hur vi kunde utveckla forumet. Några av svaren vi fick in var:
• Forumet skulle med fördel kunna utvidgas till arbetsgivare i ideell sektor, det vill säga civilsamhällsorganisationer som arbetsgivare samt fackförbund som är ”på banan”. Det finns behov av erfarenhetsutbyten där också.
• Utvidga forumet till arbetsgivare och fackförbund som är ”på banan”.
• Omvärldsbevakning från deltagande organisationer och från DO. Vad händer i EU, Sverige, ILO som har bäring på arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet?
Resultat från enkät
Efter vårt sista forummöte skickade vi ut en anonym enkät för att utvärdera forumet. Enkäten var uppbyggd kring olika påståenden om forumet som deltagarna fick ta ställning till, med fyra svarsalternativ: instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer till stor del och instämmer helt.
Därutöver tog vi fram frågor med fritextsvar för att få en fördjupad bild av deltagarnas svar. Nedan presenteras ett urval av svaren i enkäten.
• 7 av 10 instämmer helt eller till stor del i påståendet: Forumet i sin helhet levde upp till mina förväntningar.
• 8 av 10 instämmer helt eller till stor del i påståendet: Forumet gav kunskap om olika sätt att motverka samt förebygga diskriminering i arbetslivet.
• 8 av 10 instämmer helt eller till stor del i påståendet: Forumet gav kunskap om olika sätt att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet.
• 8 av 10 instämmer helt i påståendet: Forumets erfarenhetsutbyte var inspirerande.
För att få en fördjupad bild av vad forumet betytt för organisationerna ställde vi en öppen fråga om detta:
”För vår organisation har det viktigaste med forumet varit att…”.
• möta andra organisationer och få utbyta erfarenheter
• knyta kontakter, nätverkande
• få omvärldsbevakning
• få en överblick snarare än bara vara i det vår organisation gör
• träffa andra aktörer som arbetar med liknande frågor men från ett annat perspektiv
• få inspiration om hur vi kan använda aktiva åtgärder som ett verktyg för förändringsarbete
• få kompetensutveckling
• reflektera tillsammans.
Vi hade ytterligare ett svarsalternativ med fria kommentarer och synpunkter som genererade följande svar.
”Det har varit givande att höra hur andra organisationer jobbar. I en uppföljning skulle det kunna vara en idé att ha olika
diskussioner/workshops beroende på vad organisationen vill få ut av arbetet. Vissa arbetar mer med utbildningar medan andra arbetar mer med politisk opinion - så man kanske kan bilda olika arbetsgrupper som kan fördjupa sig beroende på syfte.”
”Hade varit intressant med en bredare representation i forumet. Jag upplevde att det var fler organisationer med på uppstartsmötet men som senare inte var med under gång. Hade varit intressant med
representanter från arbetsgivare och fack också, kanske några praktiska goda exempel från arbetsgivare som faktiskt gör ett bra arbete med aktiva åtgärder. Och/eller arbetsgivare som [inte] alls arbetar med aktiva åtgärder. Till exempel skulle större arbetsgivare inom civilsamhället varit intressant att ha med. Det har varit väldigt givande att vara med i detta forum och jag hoppas att det blir en fortsättning!”
Avslutande diskussion
DO har i detta projekt arbetat för att belysa möjligheterna med
diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder; att de kan vara ett möjligt verktyg som kompletterar och förstärker det förändringsarbete som civila samhället redan bedriver. Vi har skapat en arena för utbyte av
kunskap om metoder och strategier mellan olika organisationer för att samla in exempel på arbetssätt i civila samhället.
De olika organisationernas arbetssätt karaktäriseras av deras specifika uppdrag, syfte och mål. De arbetssätt och strategier som de tillämpar för att motverka diskriminering i arbetslivet bestäms dock givetvis också av
faktorer som hur länge de funnits som organisation, om de har anställda, om det är en nationell eller lokal förening och hur verksamheten finansieras.
Det som blev tydligt genom forummötena är att det inte finns något
universalrecept som fungerar för alla organisationer eller i alla situationer.
Det finns således ingen modell som direkt kan överföras från en kontext till en annan. Det säger sig självt att exempel på arbetssätt i en organisation behöver både anpassas och utvecklas innan det kan tillämpas
ändamålsenligt av någon annan organisation. Det DO däremot kan
konstatera är att det verkar finnas erfarenheter som i olika utsträckning är gemensamma för samtliga organisationer som deltagit, både vad gäller att samverka med, eller att driva på, olika aktörer. Under de forummöten som DO stod värd för har utbytet av berättelser om hur organisationerna motverkar diskriminering samt främjar lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet diskuterats med både uttryck av aha-upplevelser och hög igenkänning.
DO:s utgångspunkt är att civila samhället kan komplettera den roll som fackliga organisationer har. DO har därför också velat lyfta det civila samhället som bärare av kunskap om hur diskriminering i arbetslivet kan gestalta sig. Det är en sak att ha kunskaper om diskriminerings- eller
arbetsrätt och en helt annan att ha kunskap om hur diskriminering kommer till uttryck på en arbetsplats eller på arbetsmarknaden. Det senare är
kunskap som är fundamental för att kunna synliggöra risker för diskriminering men också för att kunna främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet.