var detta dock en liten andel av den totala projekttiden. De olika SCRUM-rollerna överlappa- de väl med många av gruppens projektroller, men dessa integrerades aldrig i utvecklingsar- betet. Detta gjorde inlärningstiden kortare, men en del av Scrum-metoden utnyttjades ej. Som erfarenhet tar projektgruppen med sig att det hade varit bra att ha längre sprints då en vecka kändes mycket kort, speciellt eftersom projektets arbete även hade andra aspekter än utveck- ling. Det hade också varit bra att påbörja utvecklingsarbetet tidigare. För en mer djupgående utredning av utvecklingsmetoden, se appendix E
6.4
Arbetet i ett vidare sammanhang
Nedan beskrivs systemet i ett vidare sammanhang genom att diskutera systemets miljömäs- siga, samhälleliga och etiska aspekter. För en djupare diskussion kring ämnet se appendix G.
6.4.1
Samhälleliga aspekter
Om systemet används kan bränder släckas snabbare. Om samhällsinvånarna kan lita på att räddningstjänsten snabbt kan hjälpa dem så kommer de att vara tryggare. Om invånarna är tryggare så kommer de vara bättre invånare därför att de litar på att de blir omhändertagna snabbt om något händer. Systemet kan utvecklas så det kan bidra till samhället genom att hjälpa andra yrken. Systemet kan användas av poliser för att snabbt avsöka på stora områ- den. Det kan även användas av organisationer som Missing people för att hitta borttappade människor snabbt genom att snabbt övervaka stora ytor. Beroende på hur systemet används kan det bidra med stor samhällsnytta.
6.4.2
Miljömässiga aspekter
Om systemet används storskaligt kommer detta leda till att fler drönare och fler surfplattor kommer att tillverkas. Beroende på hur dessa tillverkas och disponeras kan dessa ha en stor negativ påverkan på miljön genom utsläpp. Genom att se till att dessa kompenseras för så kan systemet användas utan en negativ påverkan. Om systemet även bidar till att bränder snab- bare kan släckas så brinner färre träd ner, färre djur omkommer och skapande av brandgator kan undvikas. Detta skulle påverka miljön väldigt positivt. Genom att snabbare lokalisera bränder kan brandbilar åka direkt till där de behövs och detta kan göra att mindre natur ska- das. Om bränder på hus kan släckas snabbare kan mängden byggmaterial till ombyggnad minskas vilket även bidrar till minskade utsläpp.
6.4.3
Etiska aspekter
Användningsfallet som stod i centrum för utvecklingen var en räddningsledare som vill få översikt över en pågående brand. I dessa fall underlättar systemet användningen av drönare och ger räddningsledaren lättare en överblick över situationen. Etiskt är detta ett mycket gott syfte. Det främsta etiska övervägandet i detta användningsfall är integritetsproblematik som uppstår för att drönarna potentiellt tar bilder av sådant som ligger utanför brandområdet och kan ta bilder av personer som inte fått möjlighet att ge sitt godkännande för det. För att minska risken fattades redan under projektets inledning beslutet att systemet endast får verka inom ett begränsat område. Området definieras av användaren vid start av systemet och det är då inte möjligt att använda systemet utanför området. I en framtida utveckling av systemet skulle detta område kunna bestämmas automatiskt, baserat på var användaren har tillstånd att använda systemet, och därmed begränsa användarens möjlighet att missbruka det.
Vid en etisk bedömning av systemet behöver man även ta hänsyn till att det kan använ- das eller vidareutvecklas för andra syften än de som ursprungligen var avsikten. För syste-
6.4. Arbetet i ett vidare sammanhang
met som denna rapport handlar om skulle sådana användningsområden kunna vara poli- siära eller militära sammanhang. I polisiära sammanhang skulle systemet framför allt kunna användas för enklare övervakning, antingen vid en specifik insats eller som ett alternativ till fasta övervakningskameror. En operatör skulle med systemet kunna kontrollera ett stort antal drönare samtidigt, vilket skulle öka övervakningspotentialen stort jämför med om drönarna kontrollerats manuellt.
Även i militära sammanhang skulle övervakning vara den mest direkt tillämpningen av systemet, men det är även tänkbart att systemet skulle kunna anpassas till att utgöra en va- penplattform. De etiska implikationerna av en sådan utveckling är inte solklara. Å ena sidan skulle systemet då möjliggöra ökad tillgång till ett dödligt vapen, i synnerhet för militan- ta grupper med begränsade resurser, inklusive terroristorganisationer. Å andra sidan inne- bär drönarbaserade vapenplattformar att operatören inte själv försätter sitt liv i fara, så om drönare ersätter exempelvis bemannade stridsflygplan kan en sådan utveckling rädda liv. Samtidigt kan användningen av vapensystemet öka ytterligare om risken för användaren är mindre, vilket leder till ökat lidande hos de systemet används på.
7
Slutsatser
I detta avsnitt sammanställs de slutsatser som dragits och presenteras svar på de ingående frågeställningarna.
7.1
Frågeställningar
Nedan beskrivs de slutsatser som konstaterats.
7.1.1
Hur har systemet implementerats så att det skapar värde för kunden?
Systemet implementerades med kundens vision som utgångspunkt. Genom att låta kunden vara delaktig i designbeslut kunde det säkerställas att kunden skulle vara nöjd med slut resultatet. Stort fokus låg på att göra systemet användarvänligt och lätt att underhålla och vidareutveckla. Detta gjordes genom genomgående granskning av kod och artefakter som levererades tillsammans med produkten. För utförlig beskrivning, se avsnitt 5.1 – 5.2 och 6.1.
7.1.2
Hur har systemets utformning påverkats av dess tänkta användarscenario?
Det användarscenario som användes gjorde att användarvänlighet hade stort fokus under planeringen av projektet. Användargränssnittet planerades med enkelhet i fokus för att för- enkla användandet av systemet i stressfulla situationer. För att utvärdera detta genomfördes ett användartest på en prototyp där gränssnittet utvärderades för att sedan implementeras. För utförlig beskrivning, se avsnitt 5.1.6.3.
7.1.3
Hur har erfarenheter från tidigare projekt påverkat detta projekt, och vilka
erfarenheter från detta projekt kan vara intressanta för framtida projekt?
Gemensamt för alla gruppmedlemmar var att de innan projektet varit en del av andra stora projekt. Erfarenheter från dessa utvärderades och lärdomar och åtgärder sammanställdes för att använda positiva lärdomar och undvika negativa erfarenheter.
Projektgruppen har lärt sig mycket av arbetet och de mest framträdande lärdomarna är relaterade till planering och kommunikation. Att kunna hantera eventuella problem möjlig- görs av god planering och framförhållning samt förmågan att både kommunicera proble-
7.2. Projektets syfte
men till gruppen och gemensamt diskutera fram lösningar. Kommunikation med kunden har också varit ovärderligt för gruppen då detta hjälpt med förtydligande av förväntningar och målvision. Planeringen var även något som låg till grund för budgetering av arbetet då projektgruppen hade ett begränsat antal arbetstimmar att tillgå. Utvärdering av gånget och kommande arbete tillät gruppen att estimera tidsåtgång och möjlighet att tillgodose denna tid till arbetet.
Specifika erfarenheter som gruppen tar med sig till framtida projekt är följande. Gedigen kontakt med kunden lägger grunden för ett samarbete där alla parter är nöjda. Uppdelning mellan interna undergrupper gör att man kan effektivisera arbetet men kräver tydlig ter- minologi mellan undergrupperna. Tidsestimering kräver mycket tid och revidering men är värdefullt för projektet och dess resultat.
7.1.4
Vilka delar av förarbetet skapade värde inför implementationsfasen?
Frågeställningen relaterade till förarbetet och hur detta var värdefullt för implementations- fasen. Förarbetet bestod i huvudsak av att producera ett antal dokument som låg till grund för arbetet. Dessa dokument var värdefulla för gruppen då de satte en tydlig definition av hur arbetet skulle fortgå, hur systemet skulle konstrueras och vad målet med arbetet var. Möjligheten att falla tillbaka på dessa dokument förenklade diskussioner och skyndande på beslutsprocesser under implementationsfasen. För utförlig beskrivning, se avsnitt 5.3.1.
7.1.5
Vilket stöd kan man få genom att skapa och följa upp en systemanatomi?
Projektgruppen upplevde att systemanatomin var användbar under designarbetet, men er- bjöd inte tillräckligt värde under implementationsfasen för att motivera att tid lades på att uppdatera och vidareutveckla den.
7.2
Projektets syfte
Projektets syfte var att utveckla det systemet som beskrivits. Mot bakgrund av det resultat som presenterats kan det konstateras att syftet med projektet uppfyllts på en grundlig nivå, även om vidareutveckling av systemet kan vara en god investering. Projektet uppfyller majo- riteten av kraven med prioritet ett. Systemet kan specificera en position där användaren vill ha en bild. Hörnkoordinaterna skickas sedan till back-end som vidarebefordrar det till RDS. När back-end får bilden från RDS behandlas den och front-end kan sedan hämta bilden och visa den på kartan. Det fanns en del krav av lägre prioritet som inte hann implementeras. Projektgruppen bedömer dock att saknad funktionalitet kan implementeras vid en vidareut- veckling utan större ändringar av systemet som helhet.
A
En jämförelse av
mjukvaruarkitekturer för
frontend utveckling av Arvid
Sundqvist
A.1
Inledning
Mjukvaruarkitekturer är bra för att sammanfoga projektmedlemmarnas bild av systemet, gö- ra det lättare att föra vidare kunskap om systemet till framtida utvecklare och kunna se pro- blem innan de dykt upp. Mjukvaruarkitekturer utgör alltså en grund i projekt där mjukvara ska skrivas av flera personer och eventuellt vidareutvecklas eller underhållas av andra. I den här rapporten ska vi undersöka mitt projekts arkitektur och jämföra den med arkitekturen MVVM samt nämna lite för och nackdelar med de båda. Fokus kommer ligga vid de positiva aspekterna av de båda arkitekturerna.
Den här rapporten riktar sig till den som har en viss kunskap inom mjukvaruutveckling och som vill lära sig mer om mjukvaruarkitektur med fokus på små grupper och snabb ut- veckling.
En kort bakgrund till de arkitekturmönster som diskuteras ges även för att läsaren ska få något att knyta an resten av innehållet med.