ser ut. Det finns en uppsjö av agila arbetsmetoder som är anpassade för mjukvaruutveckling, och de allra flesta hade antagligen fungerat lika bra som Scrum. En särskilt användbar del av metoden har varit listan av issues som har hållits uppdaterad under projektets gång.
Även parprogrammeringen har varit framgångsrik. Sprintutvärderingarna som nämndes i 5.2 visade på ett gott samarbete mellan gruppmedlemmarna. De verktyg som har använts gjorde parprogrammering praktisk, trots att utvecklarna inte har kunnat träffas. Särskilt Di- scord har varit bra i den meningen, eftersom olika par har kunnat ansluta till andra pars röstkanaler och omedelbart få hjälp när så har varit nödvändigt. Genom att byta par ofta har gruppmedlemmarna också kunnat lära sig mycket av varandra.
Att ha höga mål för testning har varit positivt för systemets kvalitet. Även om kodtäck- ningen inte alltid har varit över 80% så har detta mål motiverat gruppmedlemmarna till att skriva och använda tester kontinuerligt. Testerna har tillåtit gruppen att hitta många bug- gar tidigt, som annars kunde ha blivit svåra att identifiera senare. En hög testning låter även kunden känna en större trygghet i att systemet fungerar som det ska, och är en tillgång för framtida utvecklare.
Kundkontakten har varit varierande under projektets gång. Gruppen hade en hög kon- takt med kunden i projektets början när kravspecifikationen togs fram. Därefter sjönk kon- takten under en period när gruppen främst arbetade med att skapa olika dokument. När utvecklingsfasen drog igång ökade kontakten igen och regelbundna möten bokades in med kunden. Ungefär ett möte per vecka hölls under denna fas av projektet. Denna regelbundna kontakt gav gruppen bättre förståelse för vad kunden ville få ut av systemet, och gav kunden ökad insikt i hur arbetet fortlöpte. Båda parterna kunde dra fördel av denna ökade kontakt. Av särskilt intresse var att många designbeslut kunde fattas och missförstånd klaras upp på dessa möten, även långt efter att kravspecifikationen blev färdig och godkänd. Denna erfa- renhet understryker vikten av att involvera de aktörer som ska använda systemet när man utvecklar det.
6.4
Arbetet i ett vidare sammanhang
I det här delkapitlet tas de hållbarhets- och etiska aspekter upp som berör projektet och täv- lingen i helhet.
6.4.1
Hållbarhetsaspekter
Det är idag viktigt att all verksamhet är utformad för att främja hållbar tillväxt. Tillväxtver- ket listar tre hållbarhetsaspekter som alla projekt ska förhålla sig till: miljö, mångfald och jämställdhet. [33]
Vi bedömer att detta projekt inte kommer att ha någon betydande miljöpåverkan. Ett da- torbaserat svarssystem förbrukar andra resurser än ett pappersbaserat (el istället för papper) och det kan diskuteras vilket som är bäst för miljön. Teknikåttan har redan övergått till ett datorbaserat system, så införandet av det system som skapats genom detta projekt borde inte påverka naturresursförbrukningen.
Vårt projekt har ingen direkt inverkan på mångfald och jämställdhet, men väl en indirekt sådan genom Teknikåttans förtjänst. Som nationell tekniktävling har den möjlighet att moti- vera ungdomar till att söka sig till en karriär inom teknik. Teknikåttans egen hemsida säger att det huvudsakliga syftet med tävlingen är att öka intresset för teknik och naturvetenskap bland både flickor och pojkar [34]. Teknikbranschen uppvisar dålig jämställdhet, och genom att öka unga kvinnors intresse av teknik kan denna ojämställdhet bekämpas över tid. Denna process påverkas naturligtvis inte lika mycket av vårt system som av Teknikåttans arrangörer, men genom att använda ett lättanvänt, snyggt och modernt system kan teknikåttans status bland skolelever höjas och förhoppningsvis locka fler till att vara med och tävla.
Eftersom tävlingen är öppen för alla skolor i hela landet kan den också ge särskilda möj- ligheter för elever som tillhör socioekonomiska förhållanden som traditionellt inte främjar
6.4. Arbetet i ett vidare sammanhang
vidareutbildning. Genom att belysa kunskaper och förmågor hos barn i exempelvis fattiga och lågutbildade familjer kan dessa barn ges en större chans till högre utbildning, och där- med bekämpa fattigdom och klasskillnader.
6.4.2
Etiska aspekter
Projektets etiska aspekter sammanfaller till stor del med den beskrivning av mångfald och jämställdhet som finns i 6.3.1. Teknikåttan belyser att alla åttondeklassare i hela landet kan delta i tävlingen [35]. Detta erbjuder de bredaste möjliga förutsättningarna för att alla åtton- deklassare, oavsett hemort, kön, ekonomisk status, etniskt ursprung och så vidare ska kunna medverka i Teknikåttan. Tävlingen integrerar således aktivt ett flertal etiska aspekter.
7
Slutsatser
I det här kapitlet besvaras rapportens frågeställningar.