Resten av källorna är kommersiella och har då självklart anledningar att tjäna pengar på sina uttalanden men de är välkända källor som anses vara kunniga inom ämnet.
6.2.8
Metoder för att fånga erfarenheter
Användningen av mötesprotokoll kunde uppfattas som användbar då det vid förvirring fanns sätt att gå tillbaka för att få svar på oklarheter. Det gjorde även att det blev lättare att hänga med i möten och konkretiserade förslag. Det dåliga var att besluten som togs splittrades över väldigt många olika dokument eftersom ett nytt dokument skapades för varje mötesprotokoll. Detta gjorde det svårare att hitta information ju längre projektet pågått, men skulle potentiellt kunnat fixats med ett gemensamt dokument för alla viktiga beslut. En nackdel med detta är att dokumentet lätt skulle kunna blivit ohanterligt stort. Detta skulle även kunna appliceras på gruppens användande av Slack då det snabbt blev många kanaler och information utspridd över tid och chattrum.
Något som försvårade mötesprotokollen var att det aldrig fanns någon uttalad sekreterare eller formulär för protokollen vilket orsakade inkonsekvens och osäkerhet över vem som skrev och vad som skrevs vilket ledde till sämre kvalité på protokollen.
Att samla all information på ett och samma ställe hade i sig eventuellt lett till att det blivit svårare att hitta information i och med att det inte skulle gå att sålla snabbare genom att minnas att informationen sades under ett möte eller något annat. Det bästa hade kanske varit att dela upp all viktig information i tydliga grupper och samla infon där, men detta blir oftast svårt i praktiken då all information inte alltid tydligt hör till en av dessa grupper.
6.2.9
Lärdomar inför framtiden
Det är generellt sett viktigt att tidigt definiera roller, arbetsmetoder, informationskanaler, och så vidare för att tidigt i projektet ha en tydlig och stabil struktur att arbeta från. Även om implementationen av en produkt inte kan påbörjas direkt bör gruppen börja planera hur arbetet ska fungera, så detta inte måste experimenteras fram samtidigt som produkten ska utvecklas.
Som noterat i avsnitt 5.2.4 lades större delen av tiden under andra halvan av terminen. Det är därför viktigt att vara medveten om att det krävs väldigt mycket tid under den senare perioden, och att det krävs disciplin för att inte halka efter i timmar. Om olika gruppmedlemmar arbetar olika mycket under början av projektet kan det bli svårt att planera arbetet så att arbetsbördan balanseras under den sista tiden då vissa måste lägga väldigt mycket mer tid än andra. I detta projekt löstes detta väldigt enkelt genom att låta de som låg efter i timmar få ansvaret att granska fler dokument än de som låg väldigt bra till i tid. Större problem hade kunnat uppstå ifall det krävdes mycket mer tid på att utveckla en viss del av produkten som endast de som redan lagt nästan alla sina timmar på hade kompetens inom. Detta kunde orsakat flaskhals av kompetens och därmed haltat utvecklingen i det sista stadiet. Det blir ett administrativt problem att planera för att få antal timmar avklarade samtidigt som produktens krav ska uppfyllas. Att kursen avslutas med mycket dokumentskrivande och arbete med opposition gör denna planering lite enklare då det är lättare att omfördela arbetet med dokument eftersom alla medlemmar i gruppen har liknande kompetens där.
6.3
Arbetet i ett vidare sammanhang
Här diskuteras produktens möjliga påverkan i ett större sammanhang med avseende på hållbar utveckling.
6.3. Arbetet i ett vidare sammanhang
6.3.1
Samhälleliga aspekter
Ifall produkten visar sig vara effektiv och hjälpsam kan andra arbetsområden inspireras till att integrera användning av drönare i sitt arbete. Exempelvis skulle drönare kunna användas av polis eller brandkår på liknande sätt som de planeras användas vid livräddning till havs. Användningen av drönare i samhället skulle kunna komma att normaliseras till den grad att fler och fler arbetsområden hittar användningsområden där drönare skulle vara mer effektiva även utanför området livräddning.
Ifall produkten uppfyller sitt syfte att effektivisera livräddningsarbetet så fler människors liv kan räddas skulle tilliten till sjöräddningen öka. Detta kan i sin tur leda till att fler människor vågar ge sig ut till havs, vilket kan ge en större gemenskap. Med fler människor till havs finns dock risken att antalet olyckor skulle öka just för att det finns fler som kan råka ut för något. En ökad gemenskap skulle dock även kunna leda till att fler väljer att gå med i livräddningssällskapet, vilket ger bättre möjligheter att hantera den ökade risken för olyckor. För de som råkat ut för en olycka skulle synen av en drönare kunna verka lugnande då den utsatte vet att räddningstjänsten är på väg. Att se en drönare tillhörande sjöräddningen som flyger över ett område skulle även kunna varna andra som är ute om att en olycka skett. Dessa kan då undvika området för att inte själva råka ut för något, och för att inte komma i vägen för sjöräddningens fartyg. Risken finns dock även att synen av drönare skulle få folk att medvetet komma närmare för att se vad som hänt, eller för att se om de själva kan hjälpa till, vilket skulle kunna öka risken för fler olyckor eller att dessa personer saktar ner sjöräddningens arbete.
Även om tilltron till räddningsarbetet förhoppningsvis skulle öka av användning av produkten finns det en risk att den skulle ge den motsatta effekten. Om befolkningen inte är ordentligt underrättad om hur drönarna används finns en stor risk att de känner misstro till att drönare flyger runt vid olycksplatser och filmar, då de inte vet vad som händer med allt material som spelas in. Informationen skulle kunna missbrukas av de som har tillgång till den, och även om det inte händer kan möjligheten till att det skulle kunna hända leda till ökad rädsla och misstro hos befolkningen som känner sig övervakade och utsatta. Det finns även alltid en risk att någon som inte ska ha tillgång till materialet kommer åt det via infoläckor eller hackningsförsök, vilket leder till en ökad osäkerhet.
Ifall en tilltro finns så att sjöräddningssällskapet kan spara visst material, med godkännande för de som är med på detta material, skulle framtida räddningsaktioner även kunna lära sig av tidigare räddningsförsök, både lyckade och misslyckade. Genom att ha kvar material som kan ses flera gånger medan det diskuteras vore ett väldigt bra inlärnings- och utvecklingstillfälle och skulle kunna leda till att fler liv kan räddas.
Ifall produkten visar sig vara effektiv är det naturligt att livräddning i olika delar av landet skulle vilja använda produkten, eller rent utav känner sig pressade att köpa in den. Då livräddningssällskapet består av frivilliga arbetare och donationer från privatpersoner har de begränsade resurser, och kanske inte har råd att köpa in produkten i den utsträckning de känner de behöver. Ifall bara ett eller ett fåtal företag kan bistå med produkten kan priset bli högt, och räddningstjänsten skulle kunna behöva välja mellan att köpa in drönare eller andra viktiga material. Påtryckningar om att införskaffa drönare skulle i värsta fall kunna leda till att livräddningen är på plats vid olyckor men inte har material för att effektivt kunna hjälpa skadade personer på plats. Om drönarna dessutom orsakar tappat förtroende skulle dessa effekter bli ännu mer extrema. Eftersom att sjöräddningssällskapet beror helt på donationer skulle en skandal eller bara rent av dålig transparens angående övervakningen kunna leda till tillbakadragna donationer vilket i sin tur kan leda till att sjöräddningssällskapet går i konkurs och läggs ner vilket då minskar säkerheten till havs drastiskt.
6.3. Arbetet i ett vidare sammanhang
6.3.2
Miljöaspekter
Då det krävs mycket mindre energi att driva en drönare jämfört med en båt skulle det vara möjligt att undvika att lägga resurser och energi på att skicka ut livräddningsfartyg vid falska alarm eller dylikt. En tidig överblick ger även livräddningstjänsten möjlighet att förbereda sig mer effektivt för varje enskild situation, och det går att undvika att skicka ut fler eller färre fartyg än vad som krävs. Genom att få ut denna produkt på marknaden skulle användningen av drönare vid andra situationer normaliseras. Detta skulle kunna minska miljöpåverkan om drönare börjar användas istället för biltrafik i liknande situationer som livräddning till havs. Det kommer dock hända att drönare går sönder och i värsta fall störtar och försvinner ner i havet. Detta skulle leda till utsläpp från elektroniken som de innehåller, och kan påverka fiskar och andra vattenlevande organismer i området där drönarna flyger. Även om drönarna inte direkt hamnar i vattnet kommer de behöva repareras eller rentav bytas ut helt med jämna mellanrum. Detta innebär att elektronik kommer behöva produceras för att underhålla drönarna, vilket ger en negativ klimatpåverkan då trasig elektronik är svår att ta om hand på ett miljösmart sätt.
En känsla av ökad säkerhet till havs skulle även kunna leda till att fler människor ger sig ut till havs, vilket då skulle kunna leda till större utsläpp och energiförbrukning på grund av en ökad trafik till havs. Detta då fler skulle kunna få upp intresse för sjöfart då de upplever en mindre personlig risk i detta.
6.3.3
Etiska aspekter
Vid användning av denna produkt är förhoppningen från sjöräddningssällskapet att skapa en säkrare och effektivare livräddning. Detta skulle leda till fler räddade liv, men kan även leda till potentiellt obehag och missöden då drönarna kan upplevas som inkräktande på personers integritet eller ingjuta en känsla av falsk säkerhet. Detta kan öka risken av att fler ägnar sig åt ett riskfyllt beteende till havs. Detta skulle i sin tur kunna leda till värre arbetsförhållanden för livräddare och i värsta fall kunna leda till att fler omkommer till havs på grund av ökat antal olyckor, även om procentuellt antal lyckade räddningsaktioner ökar.
Drönare har blivit alltmer vanliga och på grund av nya lagar (se avsnitt F.5.1) kan det vara svårt att identifiera ifall en drönare gör något olagligt eller felaktigt. Om det vore svårt att verifiera ägaren av en drönare skulle missbruk av sjöräddningssällskapets namn kunna skapa en risk för kränkande övervakning eller osäkerhet för personer att gå ut vilket bland annat inkräktar på deras rättigheter till att vistas på allmän plats. Även om det är sjöräddningssällskapet som filmar skulle effekten av att vara rädd för att vistas på allmän plats fortfarande vara aktiv då folk kan vara rädda av att bli filmade i sårbart tillstånd.
Vid säkerhetsbrister av produkten kan användningen avsedd för att hjälpa utsatta personer användas emot dem. Om tjänsten blir norm för sjölivräddning skulle säkerhetsbrister vid filmning potentiellt även kunna leda till att operationer blir saboterade och potentiellt leda till dödsfall. Detta kan orsaka en stor skiftning i vem som överlever sjöolyckor då mer kända eller ökända personer har större chans att få sin livräddning saboterad. Detta gäller inte bara vid sabotage utifrån utan kan även ske inifrån. Arbetare hos sjöräddningssällskapet eller framtida designad AI kan rent av göra missbedömningar eller till och med avsiktligt designade fel vilket kan skifta överlevnadschanser för exempelvis minoritetsgrupper. Detta kan ses som osannolikt eftersom sjöräddningssällskapets arbetare är volontärer, vilket antyder att deras motivation till yrket är att hjälpa till med att rädda liv, men är ändå något som bör hållas i åtanke. Risken för att felbedömningar och medvetna fördomar försämrar livräddningen skulle även kunna minskas genom pararbete eller bättre kommunikation. Tack vare produkten kan det vid snabbt förändrande olyckor även finnas möjlighet att snabbt få fler personers input genom övervakningen. Dessa nya infallsvinklar kan hjälpa till att bedöma vad som behövs och därmed öka kunskaperna och effektiviseringen av livräddningen.
7
Slutsats
Här besvaras de frågeställningar som satts upp i inledningen, samt huruvida projektet uppnått sitt syfte eller inte.
7.1
Hur kan videoströmningsarkitektur för molnbaserat drönarsystem
implementeras för att skapa värde för kunden?
Under utvecklingen har projektgruppen tagit hänsyn till kundens tidigare system, samt nyttjat Docker-behållare för att underlätta för kunden att använda och integrera produkten med resten av sina system. Docker gör att produkten blir lättviktig, flexibel, portabel och lätt att skala. Den utvecklade produkten består även av modulär kod för att underlätta vidareutveckling då även detta gör produkten mer flexibel.
Valet av strömningspluginen till Janus ger möjligheten att spara den ingående strömmen på servern ifall detta önskas i en vidareutveckling av produkten. Ett sätt att skapa ett ytterligare värde för kunden hade varit att tänka mer på framtida vidareutveckling och inte välja bort lösningar, i detta fall WebRTC, om det visar sig finnas en enklare men inte lika flexibel lösning.