6.4.4
Källkritik
Till alla källor som gruppen använt, både som referenser, men även för att utbilda sig, har gruppen ställt sig frågan huruvida källan är pålitlig eller inte. Gruppen har utgått från krite- rier som att källan bör vara en förstahandskälla, publicerad artikel eller dokumentation från det ramverk som använts. Ibland fanns inte den sökta informationen i dokumentationen för ramverk, eller så sökte gruppen efter alternativa lösningar. Användning av andra källor än dokumentation från ramverk granskades för att säkerställa dess pålitlighet. Framför allt har gruppen kontrollerat att det funnits en ansvarig utgivare till det som skrivits då det ökar trovärdigheten.
6.4.5
Risker
Genom projektet har gruppen förhållit sig till olika risker. En potentiell risk är att någon med- lem inom gruppen lämnade utvecklingsprocessen under projektets gång. Gruppen valde att hantera detta genom att anamma parprogrammering för att det alltid skulle finnas en dubbel uppsättning personer på olika delar inom projektet. Vidare anser gruppen att denna lösning har fungerat bra för att motverka denna risk och att lösningen fört med sig andra fördelar som högre kvalité på kod och höjd moral. Vidare har gruppen motverkat risken att kunden i fråga skulle ändra uppfattning om hur systemet skulle kontrolleras. Detta hanterades genom att ha regelbunden kontakt med kunden där man stämt av att gruppen och kundens mål för systemet är lika. Denna lösning anser gruppen har fungerat bra då systemet tagit form utefter kundens önskemål och då kunden är nöjd med slutprodukten. Ytterligare en risk som grup- pen identifierade senare i projektet var tidshantering. Gruppen ansåg till en början inte detta som en risk men halvvägs genom projektet hade gruppen generellt för lite nedlagda timmar i jämförelse med vad som förväntades. Gruppen löste detta genom att skapa en översikt där varje medlem kunde se hur mycket tid hen förväntades lägga varje vecka för att på så vis ta kontroll över sin tid. Denna metod hjälpte gruppen att återfå kontrollen över tidshanteringen.
6.5
Arbetet i ett vidare sammanhang
I detta avsnitt beskrivs det etiska och hållbara perspektivet för systemet för ett arbete i ett vidare sammanhang.
6.5.1
Etiskt perspektiv
Systemet som gruppen har tagit fram kan ge stöd för räddningsarbeten, utöver de använd- ningsområden som i övrigt kan tänkas för systemet. I SSRS fall kan detta leda till en ökad säkerhet till sjöss. Systemet väcker däremot en del etiska frågor som ska undersökas i detta avsnitt.
Det är värt att nämna att en drönare som flyger runt och filmar vid olyckor kan skapa en osäkerhet hos människor då de känner sig iakttagna. Det kan även uppstå en oro i var det fil- made materialet lagras. SSRS skulle kunna bli utsatta för dataintrång ifall denna videoström lagrades. Här finns därmed en säkerhetsrisk då potentiellt känsligt material kan komma att läcka ut. Övervakningen anses däremot allmännyttig i sammanhanget då den potentiellt kan rädda liv.
En annan viktig etisk aspekt är att systemet även skulle kunna ha vissa potentiella militära användningsområden, såsom beväpnade drönare. Militära drönare använder sig av gimbal- system. Detta kan leda till att systemet används av militära aktörer för en billigare och mer tålig lösning. Projektet ligger under öppen källkodslicens vilket medför att alla har tillgång att bruka systemet som de själva vill. Härvid anser projektgruppen att varje individ eller organisation som avser använda systemet själva bör avgöra för vilka ändamål det är lämpligt att använda systemet ur ett humanitärt perspektiv.
6.5. Arbetet i ett vidare sammanhang
6.5.2
Hållbart perspektiv
Det finns olika miljömässiga aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid detta projekt. Det finns en risk att drönaren störtar när den är ute och flyger. Kraschen kan då ske i antingen havet eller på land. Konsekvensen av att störta i havet är att elektroniskt material frigörs vilket påverkar det marinbiologiska ekosystemet. Störtar drönaren på land kan det påverka den natur som finns där negativt. Tiden för en räddningsinstas minskas eftersom drönaren hjälper räddningsbåten vid lokalisering av olycksplatsen. Den kortare räddnings- insatsen resulterar dels i att olyckan kan åtgärdas tidigare och en mindre skada blir skedd, men även att det krävs mindre bränsle, vilket gynnar miljön.
7
Slutsatser
I det här kapitlet besvaras de frågeställningar som rapporten introducerade i avsnitt 1.3. Vi- dare kommer det utredas huruvida syftet uppnåddes och vilka lärdomar gruppen dragit från projektet.
7.1
Frågeställningar
I detta avsnitt besvaras de frågeställningar som berör på projektet.
7.1.1
Hur kan det virtuella gimbal-kamerasystemet implementeras så att man
skapar värde för kunden?
Värde skapas för kunden genom att kundens vision i fokus vid design av systemet. Kunden har varit i kontakt med projektgruppen gällande alla designval och kunden uppdaterades regelbundet med en statusrapport på projektet. Detta så att kunden kan berätta om något inte följer visionen eller om visionen ändras. Gruppen har jobbat med att ha hög kvalitet på den kod som producerats. Detta inkluderar även att utforska möjligheterna kring optimering av den matematik som används, för att beräkningar ska vara så energisnåla som möjligt. Systemet är byggt på ett sådant sätt att varje modul har ett tydligt gränssnitt gentemot andra moduler. Detta medför att moduler kan på ett enkelt sätt bytas ut för vidareutveckling av ett ännu bättre system.
7.1.2
Vilka erfarenheter kan dokumenteras från programvaruprojektet virtuellt
gimbal-kamerasystem som kan vara intressanta för framtida projekt?
De erfarenheter som gruppen tar med sig och som kan vara intressanta för framtida projekt är bland annat att spendera mycket tid i början av projektet på planering och utbildning, samt att etablera en kontinuerlig kontakt med både kund och handledare. Allt detta effekti- viserar utvecklingsfasen. En god planering tillåter projektgruppen att arbeta utan oväntade förhinder, då en god planering och struktur kan låta projektgruppen undvika väldigt många problem. Utbildningen som skedde i utbildningsfasen var essentiell för projektet, då den lät gruppmedlemmarna arbeta utan att stannas av bristande kunskaper. God kontakt med hand- ledare bidrar till att gruppen lättare genomför projektet, då handledaren har kunskaper om