5.2 M ETODDISKUSSION
5.2.6 Arbetets betydelse för dietistprofessionen
Studien har ett stort nyhetsvärde i och med att denna typ av analys inte har gjorts i Sverige förut. Resultaten kan hjälpa dietisten att anpassa sin information till olika grupper, till exempel kvinnor med barn. Det är också viktigt för dietisten att ha kunskap om hur faktorer som ålder och utbildningsnivå påverkar kostvanor hos kvinnor och män med respektive utan barn för att kunna skräddarsy kostråden ytterligare. Arbetet har även betydelse för
dietistprofessionen indirekt genom att det kan komma att ligga till grund för kostråd och underlag från Livsmedelsverket som dietisten använder.
6 Slutsatser
Generellt är det få signifikanta skillnader i livmedelsval, näringsintag eller följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd mellan vuxna med respektive utan barn. De skillnader som har identifierats är främst hos kvinnor. Kvinnor med barn äter mer mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt), snacks och rött kött och har ett högre intag av kalcium samt lägre alkoholintag än kvinnor utan barn. Bland männen är det bara intaget av rött kött och järn som skiljer sig åt mellan gruppen med respektive utan barn. I båda fallen är det rapporterade intaget signifikant högre hos männen med barn. Följsamheten av Livsmedelsverkets fyra kostråd avseende intag av frukt & grönt, kött-och charkprodukter, fullkorn och fisk som är indikatorer på bra
kostmönster är dålig för alla grupper.
Hos kvinnorna finns det ett tydligt mönster mellan livsmedelsval, utbildningsnivå och ålder. Vad gäller utbildningsnivå verkar detta vara en förklaringsvariabel hur man äter inom
31 respektive grupp med eller utan barn (lågutbildade har lägre följsamhet av samtliga kostråd) men den förklarar få skillnader mellan grupperna. Samma sak gäller för ålder; yngre kvinnor och män har sämre matvanor än äldre sett till att de äter mer sötade drycker, pizza, paj och pirog, men det är svårt att se att ålder förklarar skillnaderna i livsmedelsval mellan kvinnorna och männen med respektive utan barn.
7 Förslag på vidare forskning
I denna studie har skillnader i matvanor mellan kvinnor och män med respektive utan barn identifierats och det har kort spekulerats i vad dessa skillnader skulle kunna bero på. Det hade varit intressant att gå djupare in på orsakerna till att kvinnornas kost påverkas mer än männens av att ha barn. Här skulle en kvalitativ studie kunna göras.
Det hade också varit mycket spännande att se hur resultaten hade sett ut om information om barnens ålder hade inkluderats i analyserna. Vidare vore det intressant att undersöka om det finns andra socioekonomiska faktorer som är relaterade till skillnaderna i matvanor mellan vuxna i hushåll med eller utan barn.
32
8 Referenser
[1] Livsmedelsverket. (2014). Bakgrund, principer och användning: Nordiska
näringsrekommendationer 2012 – Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtad 2014-10-18 från:
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/Nordiska%20n%c3%a4ringsrekommendationer%202 012.pdf
[2] Enghardt Barbieri, H. (2013). Livsmedelsverkets Rapport 22 – 2013. Synen på bra matvanor och kostråd - en utvärdering av Livsmedelsverkets råd. Uppsala: Livsmedelsverket Hämtad 2014-10-18 från:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2013/2013_livsmedelsverket_22_U tvardering_kostrad.pdf
[3] Livsmedelsverket. Råd om kött och chark. Hämtad 2014-10-19 från:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-rott-kott-och-chark/ [4] Livsmedelsverket. Remissversion av konsumenttexter. Hämtad 2014-12-28
från:http://www.slv.se/upload/dokument/remisser/Remisser%202014/konsumenttexter_remiss version.pdf
[5] Hung HC, Joshipura KJ, Jiang R, Hu FB, Hunter D, Smith-Warner SA, Colditz GA et al. (2004). Fruits and vegetable intake and risk of major chronic disease. Journal of the National Cancer Institute. 96(21):1577-1584.
[6] Carter P, Gray LJ, Troughton J, Khunti K, Davies M. (2010). Fruit and vegetable intake and incidence of type 2 diabetes mellitus: systematic review and meta- analysis. The BMJ. 341:c4229.
[7] Livsmedelsverket. Råd om frukt och grönt. Hämtad 2014-10-18 från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Vuxna/Frukt-och-gront-/
[8] Jonnalagadda SS, Harnack L. (2011). Putting the whole grain puzzle together: health benefits associated with whole grains - summary of American Society for Nutrition 2010 Satellite Symposium. The Journal of Nutrition. 141(5):1011-22.
[9] Abrahamsson L, Andersson A, Becker W. (2013). Näringslära för högskolan - från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber AB.
[10] Livsmedelsverket. Råd om fullkorn. Hämtad 2014-10-18
från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Vuxna/Fullkorn/ [11] Livsmedelsverket. Råd om fisk. Hämtad 2014-10-18
från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-fisk/
[12] Kris-Etherton PM, William SH. (2002). Fish consumption, fish oil, omega-3 fatty acids and cardiovascular disease. American Heart Association. 106:2747-2757.
33 [13] Norat T, Lukanova A, Ferrari P, Riboli E. (2002). Meat consumption and colorectal cancer risk: dose-response meta-analysis of epidemiological studies. International Journal of Cancer. 98(2):241-256.
[14] Amcoff E, Edberg A, Enghardt Barbieri H, Lindroos AK, Nälsén C, Pearson M, Warensjö Lemming E. (2012). Riksmaten vuxna 2010-2011: Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
[15] Elstgeest LEM, Mishra GD, Dobson AJ. (2012). Transitions in living arrangements are associated with changes in dietary patterns in young women. The Journal of Nutrition. 142:1561-7.
[16] Nasuti G, Blanchard C, Naylor PJ, Levy-Milne R, Warburton DE, Benoit C, Symons Downs D, Rhodes RE. (2014). Comparison of the dietary intakes of new parents, second-time parents, and nonparents: A longitudinal cohort study. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics.114:450-456.
[17] Berge JM, Larson N, Bauer KW, Neumark-Sztainer D (2011). Are parents of young children practicing healthy nutrition and physical activity behavior? Pediatrics: 127(5):881- 887.
[18] Laroche HH, Wallace RB, Snetselaar L, Hillis SL, Cai X, Steffen LM. (2013). Weight gain among men and women who have a child enter their home. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 113:1504-1510.
[19] Laroche HH, Hofer TP, Davis MM. (2007). Adult fat intake associated with the presence of children in households: findings from NHANES III. Journal of the American Board of Family Medicine. 20(1):9-15.
[20] Sandvik P, Kihlberg I, Lindroos AK, Marklinder I, Nydahl M. (2014). Bread
consumption patterns in a Swedish national dietary survey focusing particularly on whole- grain and rye bread. Food & Nutrition Research. 58:24024.
[21] Olsson CM (2005). Tracking of Food Choices across the Transition to Motherhood. Journal of Nutrition Education and Behavior. 37(3):129-36.
[22] Hartmann C, Dohle S, Siegrist M (2014). Time for change? Food choices in the transition to cohabitation and parenthood. Public Health Nutrition. 17(12):2730-2739.
[23] Laroche HH, Wallace RB, Snetselaar L, Hillis SL, Steffen LM. (2012). Changes in diet behavior when adults become parents. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 112:832-839.
[24] Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013. Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2014-12-17 från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12823/Folkhalsan-i- Sverige-Arsrapport-2013.pdf
34 [25] Pechey R, Jebb SA, Kelly MP, Almiron-Roig E, Conde S, Nakamura R, Shemilt R (2013). Socioeconomic differences in purchases of more vs. less healthy foods and beverages: analysis of over 25,000 British households in 2010. Social Science & Medicine. 92:22-6. [26] McKinnon L (2014). Household size: an overlooked confounder when considering inequalities in food choice. Australian and New Zealand Journal of Public Health. 38(2):196- 197.
[27] Ricciuto L, Tarasuk V, Yatchew A (2006). Socio-demographic influences on food purchasing among Canadian households. European Journal of Clinical Nutrition. 60:778-90. [28] Livsmedelsverket. Kostråd – Matvanekollen. Hämtad 2014-12-17
från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Test-matvanekollen/
[29] Tetens I, Hoppe C, Frost Andersen L, Helldán A, Warensjö Lemming E, Trolle E, Lindroos AK. (2013). Nutritional evaluation of lowering consumption of meat and meat products in the Nordic context. TemaNord 2013:506
[30] Pallant J. (2010). SPSS survival manual: A step by step guide to data analysis using SPSS. Maidenhead: Open University Press/McGrawHill
[31] Hair, J.F. (2010). Multivariate data analysis: a global perspective, 7:th edition. Pearson Education, Upper Saddle River, N.J
[32] Vetenskapsrådet. Forskningsetiskaprinciper inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2014-12-17 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
[33] Johansson G (2014). Kostundersökningar ska granskas kritiskt. Perspektiv. 2. Hämtad 2014-12-17 från: http://perspektiv.nu/sv/artiklar/lista-samtliga-artiklar/kostundersokningar- ska-granskas-kritiskt.aspx?PID=25&Printerfriendly=2
[34] Statistiska centralbyrån (2014). Antal födda barn per kvinna 1970-2013 och prognos 2014-2060. Hämtad: 2014- 12- 31, från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Akt uell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20132060/273434/
[35] Fisk CM, Crozier SR, Inskip HM, Godfrey KM, Cooper C, Robinson SM (2011).
Influences on the quality of young children's diets: the importance of maternal food choices. Brittish Journal of Nutrition. 105(2):287-96.
[36] Vereecken C, Maes L. (2010). Young children’s dietary habits and associations with the mothers’ nutritional knowledge and attitudes. Appetite. 54:44-51.
[37] Vilela S, Oliviera A, Pinto E, Moreira P, Barros H, Lopes C (2015). The influence of socioeconomic factors and family context on energy-dense food consumption among 2-year- old children, European Journal of Clinical Nutrition. 69(1):47-54.
35
Bilaga 1 - Arbetsfördelning
Planering av studien och uppsatsarbetet 50/50 Litteratursökning 50/50
Datainsamling 50/50 Analys 50/50
36
Bilaga 2 - Livsmedelsgrupper
Rödmarkerade livsmedelsgrupper är inkluderade i denna studie.
1 Bröd & spannmål
Frukt & bär Grönsaker & baljväxter
(exkl. potatis) Fett & olja Kött, fisk, skaldjur, rom,
ägg Kött Korv Fågel Rött kött Processat kött Inälvsmat Blodmat & blodprod Fisk & skaldjur (inkl rom
& kaviar) Ägg
Mejeriprodukter
Grädde, crème fraiche Mesvaror Mjölk, fil, yoghurt Vegetabiliska produkter & mjölkersättning Ost Övriga grupper Drycker Bakverk & diverse
efterrätter Glass Godis, choklad &
tuggummi Snacks, chips, popcorn,
nötter, bars Kost & näringspreparat
Smaksättare & bakingredienser Sylt, marmelad, & dylikt
Sötade drycker Kaffe, te
Vatten Alkohol Bullar, kakor, tårtor ??
Efterrätter
Chips, popcorn & dylikt Nötter & frön Frukt & nötblandningar,
bars
Blandade rätter
Pizza, paj, pirog Pannkakor, våfflor,
crêpes Soppa Sås
37
Bilaga 3 – Följsamhet kostråd
Hushåll med barn Hushåll utan barn
Medel Std % av rek Medel Std % av rek p-värde
Frukt & grönt (g/dag) Kvinna 347 162 69% 359 181 72% 0,502 Man 315 165 63% 307 209 61% 0,234 Kött & chark (g/vecka) Kvinna 517 288 103% 473 320 95% 0,028 Man 885 469 177% 807 492 161% 0,018 Fisk (g/vecka) Kvinna 228 238 76% 224 228 75% 0,962 Man 278 328 93% 266 336 89% 0,591 Fullkorn (g/dag) Kvinna 37 27 53% 38 28 54% 0,797 Man 44 34 49% 46 37 51% 0,748
38
Bilaga 4 – Påverkan utbildning
KVINNOR
347 359
Kvinnor utan barn
-3%
Kvinnor med barn
Intag av frukt och grönt - kvinnor
Gram per dag
379 389
Kvinnor med barn Kvinnor utan barn
-3%
305 334
-9%
Kvinnor utan barn Kvinnor med barn
Intag av frukt och grönt – högutbildade kvinnor
Gram per dag
Intag av frukt och grönt – lågutbildade kvinnor
Gram per dag
517 474
Kvinnor med barn
9%
Kvinnor utan barn
Intag av kött - kvinnor
Gram per dag
492 429
Kvinnor med barn Kvinnor utan barn
15%
549 511
Kvinnor utan barn Kvinnor med barn
7%
Intag av kött – högutbildade kvinnor
Gram per dag
Intag av kött – lågutbildade kvinnor
Gram per dag
37 38
Kvinnor med barn
-3%
Kvinnor utan barn
Intag av fullkorn - kvinnor
Gram per dag
41 38
Kvinnor med barn Kvinnor utan barn
8%
31 38
Kvinnor utan barn Kvinnor med barn
-18%
Intag av fullkorn – högutbildade kvinnor
Gram per dag
Intag av fullkorn– lågutbildade kvinnor
Gram per dag
228 224
Kvinnor med barn Kvinnor utan barn
2% Intag av fisk - kvinnor
Gram per vecka
260 244
7%
Kvinnor utan barn Kvinnor med barn
184 207
Kvinnor utan barn Kvinnor med barn
-11% Intag av fisk – högutbildade kvinnor
Gram per vecka
Intag av fisk– lågutbildade kvinnor
Gram per vecka
Figur 6. Samband mellan intag av frukt & grönsaker, fisk & skaldjur, fullkorn, rött kött & charkuteriprodukter och utbildningsnivå hos kvinnor med respektive utan barn.
39
Bilaga 5 – Påverkan utbildning
MÄN
315 307
3%
Män utan barn Män med barn
Intag av frukt och grönt- män
Gram per dag
359 349 Män med barn 3% Män utan barn 274 274 0%
Män utan barn Män med barn
Intag av frukt och grönt – högutbildade män
Gram per dag
Intag av frukt och grönt – lågutbildade män
Gram per dag
885 807 Män med barn Män utan barn 10% Intag av kött- män
Gram per vecka
805 709 14% Män med barn Män utan barn 962 888 8% Män med barn Män utan barn Intag av kött – högutbildade män
Gram per vecka
Intag av kött – lågutbildade män
Gram per vecka
44 46
Män utan barn Män med barn
-4% Intag av fullkorn - män
Gram per dag
53 52
Män utan barn Män med barn
2% 35 41 -15% Män med barn Män utan barn
Intag av fullkorn – högutbildade män
Gram per dag
Intag av fullkorn– lågutbildade män
Gram per dag
278 266
Män utan barn Män med barn
5% Intag av fisk - män
Gram per vecka
314 324
Män utan barn Män med barn
-3% 243 222 Män utan barn 9% Män med barn
Intag av fisk – högutbildade män
Gram per vecka
Intag av fisk– lågutbildade män
Gram per vecka
Figur 7. Samband mellan intag av frukt & grönsaker, fisk & skaldjur, fullkorn, rött kött & charkuteriprodukter och utbildningsnivå hos män med respektive utan barn.