Vi inledde studien tillsammans, vi arbetade tillsammans för att formulera vårt syfte och frågeställningen. Arbetsfördelningen blir tydlig då vi här nedan redogör för vem som författat vilka texter. Även om endast en av oss formulerat texten har vi i samråd och reflektion med varandra kommit fram till vilken information samt vilka källor som vi anser är relevanta. Både Emelie Nygårds och Elin Appelgren har intervjuat och observerat barnen.
Inledningen och sammanfattningen gjorde både Emelie och Elin. Analysen skrevs i samråd med varandra. Emelie Nygårds har sammanställt intervjuerna i resultatet och författat teoretisk utgångspunkt. Även bakgrunden, metoddelen om intervjuerna samt slutsats. Elin Appelgren sammanställt observationerna i resultatet och observations delen av metoden. Elin har också skrivit tidigare forskning. Diskussion författades av Elin.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Att skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.
Arbetsmiljöverket (2012). Tillsyn av förskolor – Riktad tillsynsinsats år 2011 inom
Stockholmsdistriktet.
Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB Bjorndal R. P. Cato (2002). Det värderande ögat. Oslo: Liber AB.
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Bratterud, Å, Sandseter. E.B.H & Seland. M. Barns trivsel och medvirkning i barnehagen- barn, foreldre og ansattes perspektiver. NTNU Sammfunnsforskning. Rapportnr 21/2012. Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. I Bim Riddersporre & Sven Persson (red.),
Utbildningsvetenskap för förskolan, s.101-120. Stockholm: Natur och Kultur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.
Doverborg, Elisabeth (2002). Förskolans matematik. Nämnaren, volym 3. s. 3-6.
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner- Godee, Christina (2014). Barn
och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Engdahl, Ingrid (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. Stockholm universitet.
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fordal, Jenny, Larsson, Marie (2016). Vad är det vi har bråttom till?: en studie om
förskollärares stress i förhållande till förskolans rutinsituationer. Uppsala Universitet.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hansson Stenhammar, Marie-Louise (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur - En
studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Göteborgs universitet.
Hartman Sven, P. Lundgren Ulf & Mari Hartman, Ros (2009). Individ, skola samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm:Repro AB.
Johansson, Annika (2008). Stress i förskolan - En undersökning om hur pedagoger kan
arbeta för att motverka stress i förskolan. Karlstads universitet.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv
i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan - Möten mellan
barn och lärare i förskola och skola. Göteborgs universitet.
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, Jonna (2016). När fysik blir lärområde i förskolan. Göteborgs universitet. Ineko AB: Kållered.
Lango Jagtoien Greta, Hansen Kolbjorn & Annerstedt Claes (2002). Motorik, lek och
lärande. Göteborg: Multicare.
Lind Åsa & Koort Malin (2017). Dodo & Diamant städar i hallen. Raben & Sjögren. Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket
Markström Ann-Marie (2007). Hallen -en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. (Red) I Halldén, Gunilla. Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Carlssons bokförlag: Stockholm. s. 97- 119.
Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundet. Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Nordmark Lindberg, Ingela. Granskare: Jane Brodin (2011). Leken som lär. Vårdguiden.
https://www.1177.se/Uppsala-lan/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Lek/Leken- som-lar/ 2017-11-06.
Pakarinen, E., Kiuru, N., Lerkkanen, M.K., Poikkeus, A.M., Siekkinen, M., & Nurmi, J.E. (2010). Classroom organization and teacher stress predict learning motivation in
kindergarten children. European Journal of Psychology of Education, vol. 25, nr. 3, s. 281– 300.
Pramling Samuelsson, Carlsson, Olsson, Pramling & Wallerstedt (2008). Konsten att lära
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson Ann-Charlotte (2007). Grundläggande
färdigheter- och färdigheternas grundläggande. Göteborg: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Barndom och pegagogik -omsorg, uppfostran och lärande i förskolan. I Roger Säljö (red.), Lärande, skola, bildning, s. 311-333 Stockholm: Natur och kultur.
Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk
tidskrift. Volym (4-5), s. 416-424.
Salmson Karin & Johanna Ivarsson (2015). Normkreativitet i förskolan. Lettland: Olika Förlag AB.
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Eva Johansson (red). (2009) Barns tidiga
lärande En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg universitet.
Sheridan,Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande-Fokus i
kvalitetsarbetet. Stockholm:Liber.
Skolinspektionen (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år.. En ögonblicksbild av
förskolans vardag. Stockholm: Skolinspektionen.
Sterner, Görel (2004). Välkommen till skoaffären. Nämnaren, Nr 2. s. 37-41.
Strandberg, Leif (2006).Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sträng, Monika & Persson Siv (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, Roger (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Roger Säljö (red.),
Lärande skola bildning, s.251-307. Stockholm: Natur och kultur.
Söderbergh, Ragnhild (2009). Läsa, skriva, tala: barnet erövrar språket. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vygotskij, L.S. 1933 (1981). ”Leken och dess roll i barnets psykiska utveckling”. I Psykologi och dialektik. En antologi i urval L-C, Hydé. Malmö: Skogs Kartografiska.
Wernberg, Ann, Larsson Karin & Risbeck Eva (2010). Matematik i förskolan. I Bim Riddersporre & Sven Persson (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan, s.157-171. Stockholm: Natur och Kultur.
Bilagor
Bilaga 1 - Medgivande
Hej alla föräldrar och vårdnadshavare!
Vi är två förskollärarstudenter som läser vår sista termin och nu skriver vår uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket lärande som äger rum i hallen.
Vi önskar observera och intervjua några utav barnen.
Om du tillåter detta så skriv barnets namn och en signatur. Deltagande i studien är helt frivilligt, anonymt och utgår ifrån forskningsetiska riktlinjer.
Tack så mycket på förhand,
Vänliga hälsningar Emelie Nygårds & Elin Appelgren
Vid frågor kontakta oss på emelie.nygards@gmail.com eller elin.appelgren1@gmail.com
Bilaga 2
Barnintervju
Förberedande utgångs frågor:
Vad kan man göra i hallen?
Hur kändes det i hallen idag? Hände något roligt / tråkigt? Kan man leka i hallen? Vad? Varför inte?
Vad gör pedagoger och andra barn i hallen? Kan man lära sig i hallen?
Om frågorna inte öppnar upp för samtal skriver Doverborg och Pramling Samuelsson att uppmanande kan vara användbart i barnintervju så eventuellt att frågorna byts ut till exempelvis: “Berätta för mig vad en kan göra i hallen”
Bilaga 3
Analysverktyg
1. Normer, Samspel och Språk
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
2. Estetisk, välbefinnande och motorik
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
3. Naturvetenskap, Teknik och Matematik
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,