Arbetsgivarringarnas funktion i rehabiliteringen skulle kunna vara ett stöd men det varierar i landet och bland olika verksamheter hur accepterad eller utnyttjad den resursen är (Juhlin och Tengblad 2004). Chefer och arbetsledare på arbetsplatserna förutsätts i samband med den arbetslivsinriktade rehabili‐ teringen ta ett direkt ansvar för rehabilitering och anpassning av arbetsplatsen, men deras kompetens och beredskap för detta har inte byggts upp. Enligt Rydh (2005) borde begreppet ’rehabilitering’ tonas ner i detta sammanhang till förmån för ord som ’anpassning’ av arbetsplats, av uppgifter och ibland av organisation. Begreppet ”återgång‐i‐arbete” ger en mer adekvat associations‐ kedja till de typer av åtgärder från olika aktörer som kan krävas för att indivi‐ den skall komma tillbaka till arbete, och som i allmänhet inte primärt är medi‐ cinska. Ringarnas roll i processen för att främja återgång i arbete har i allmänhet varit att komma in sent i processen, då alla andra utvägar tycks prövade. Det slim‐ made arbetsliv som dominerar idag, med få självklara lösningar avseende åt‐ gärder på arbetsplatsen eller omplaceringar hos samma arbetsgivare, har med‐ fört att många sjukskrivningar tenderar att bli långa och leda till sjuk‐ eller ak‐ tivitetsersättning eller uppsägning. Arbetsgivarringarna bör ha en tidigare och aktivare roll i sjukskrivningsprocessen genom ringsamordnarnas kunskap om många arbetsplatser och om systemets hinder och begränsningar. Härigenom torde en god rörlighet kunna åstadkommas.
Referenser
REFERENSER
Alexandersson K, Brommels M, Ekenvall L, Karlsryd E, Löfgren A, Sundberg L, Österberg M. Problem inom hälso‐ och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Stockholm, Sektionen för personskadeprevention, Karolinska institutet, Rapport Januari 2005.
Andersson, K., Wikström, A. (2005) Företagsringar – ett verktyg för att skapa rör‐
lighet och främja hälsa. Linköpings universitet, institutionen för beteendeveten‐
skap. C‐uppsats i pedagogik inom Programmet för personal‐ och arbetsveten‐ skap.
Astvik W, Mellner C, Aronsson G. På väg. En kvalitativ studie av långtids‐ sjukskrivning, arbete och rörlighet. Arbete och Hälsa, Arbetslivsinstitutet, 2006:3.
Baril R, Clarke J, Friesen M, Stock S, Cole D, the Work‐Ready group. Manage‐ ment of return‐to‐work programs for workers with musculoskeletal disorders: a qualitative study in three Canadian provinces. Social Science & Medicine 2003;57:2101‐2114.
Ekberg, K. (2004) Arbetslivsinriktad rehabilitering. I Gustafsson, R. Å., Lund‐ berg, I. Arbetsliv & hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöver‐ ket och Liber Idéförlag.
Ekberg, K., Ellström, P‐E., Eklund, J., Sundin, E., Gustavsson, M. (2004) Driv‐
krafter för ökad rörlighet, hälsa och kompetensförsörjning. Projektansökan till Vin‐
nova. Linköpings universitet.
Eklund, M., Lidvall, U., Marklund, S. (2005) Hur fungerar den arbetslivsinrik‐ tade rehabiliteringen? I Staffan Marklund, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Thöres Theorell: Den höga sjukfrånvaron – problem och lös‐
ningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Ellström, P‐E. (1992) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Stockholm: Publica
Referenser
Franche R‐L, Cullen K, Clarke J, Irvin E, Sinclair S, Frank J, et al. Workplace based return‐to‐work interventions: a systematic review of the literature. Jour‐ nal of Occupational Health 2005;15:607‐31.
Försäkringskassan Analyserar. Flöden till och från sjukbidrag, förtidspension och aktivitets‐ och sjukersättning. 2005:20.
Försäkringskassan Analyserar. Försäkringskassan och arbetslivsinriktad reha‐ bilitering – aktiva åtgärder och återgång i arbete. 2006:10.
Försäkringskassan Analyserar. Arbetsgivarens medfinansiering av sjukpen‐ ningen ‐ en första utvärdering. 2006:18.
Hensing G, Timpka T, Alexendersson K. Dilemmas in daily work of social in‐ surance officers. Scand J Soc Welfare 1997;6:301‐9.
Johansson G, Lundberg I. Adjustment latitude and attendance requirements as determinants of sickness absence or attendance. Empirical tests of the illness flexibility model. Social Science and Medicine 2004;58:1857‐1868.
Juhlin, P., Tengblad, P. (2004) Arbetsgivarringar i Sverige. Förekomst, funktion och
nytta. VINNOVA Rapport VR 2004:11.
Järvholm B, Olofsson C. Sjukskrivningsboken. Lund, Studentlitteratur, 2005.
Larsson, T., Marklund, S., Westerholm, P. (2005) Den galopperande sjukfrånva‐
ron. Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering RAR, forskningsrapport
nr 1. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Ludvigsson M. begreppet arbetsförmåga vid sjukfrånvaro – en litteratur‐ genomgång. D‐uppsats. Linköpings universitet, Institutionen för beteende‐ vetenskap, 2003
MacEachen E, Clarke J, Franche R‐L, Irvin E. Systematic review of the qualita‐ tive literature on return to work after injury. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 2006;32:257‐269.
Referenser
Ohlsson, J (2002) Forskaren som praktisk reflektör. Pedagogisk forskning i dia‐ log med praktiken. I Svensson L red. (2002) Interaktiv forskning i teori och prak‐
tik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2002:7
Palacios, F V. On the information exchange between physicians and social in‐ surance officers in the sick leave process. Linköping Studies in Science and Technology Thesis No 1165, 2005
Roos, H‐E. (1996) Tre decennier av aktionsforskning. I Sahlin, I., red. Projektets
paradoxer. Lund: Studentlitteratur
Sebrant, U. (2006) Utveckling av samverkansformer i arbetsgivarringar. Samman‐
ställning och diskussion av intervjuresultat från företagsringarna i Norrköping och Boxholm inom DYNAMO‐projektet. Linköpings universitet, IHS: Rapport 2006:3.
Statens offentliga utredningar. Egon Jönsson. Stockholm, SOU 1996:85
Statskontoret (2004). Uppföljning av FAROS – inför projektets avslutning. Statskontoret, Stockholm2002/135‐5.
Strindlund L, Ekberg K. Långtidssjukskrivna inom Landstinget i Östergötland 2002. Diagnoser, arbetsförhållanden och rehabiliteringsbehov. Linköpings universitet, IHS rapport 2004:1.
Sundell, K., Svantesson, C. (2005) Hälsa, kompetensutveckling och karriär – bety‐
delsefulla aspekter för personalrörlighet i en företagsring. Linköpings universitet,
institutionen för beteendevetenskap. D‐uppsats i pedagogik inom Programmet för personal‐ och arbetsvetenskap.
Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P‐E., Widegren Ö.(red.) (2002) Interaktiv
forskning – för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Ar‐
betsliv i omvandling nr 7
Söderberg E, Shahirnejad B, Johansson H, Alexanderson K. I gränssnittet mel‐ lan medicin och försäkring – en studie av medicinskt underlags kvalitet. Lin‐ köping, Försäkringsmedicinskt Centrum och Linköpings universitet, Rapport no. 2003:1
Referenser
Söderberg E, Marnetoft S‐U, Shahirnejad B. Utfärdade läkarintyg i två län – en jämförande studie ur ett sjukförsäkringsperspektiv. Försäkringsmedicinskt Centrum och Linköpings universitet, Rapport 2004:2
Tengland, P‐A., (2006). Begreppet arbetsförmåga. Linköping, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet, Hälsa och Samhälle, Malmö hög‐ skola. IHS Rapport 2006:1
Timpka, T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in sickness certification among Swedish physicians. European Journal of Public Health, 1995;5:215‐219
Westerhäll, L (2000) Normgivningens etik – exemplet rehabilitering. I Num‐ hauser‐Henning, A. Normativa perspektiv. Festskrift till Anna Christensen. Jurist‐ förlaget i Lund. Lund: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB.
Vimarlund V, Söderberg E, Alexanderson K. Stöd för uppföljning av kontakter mellan handläggare på Försäkringskassan och läkare på vårdcentral i sjuk‐ skrivningsärende. Linköpings universitet, Försäkringsmedicinskt Centrum, rapport 2003:3.
Wynne R, McAnaney D. Employment and disability: back to work strategies. European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (Eurofond). 2004. www.eurofond.eu.int.