19
inte stämde överens med varandra. Dock fanns en likhet, hur stor andel som var stressade, männen kände sig stressade i båda undersökningar, dessa andelar stämde nästan överens med varandra. En likhet var att kvinnorna i de båda undersökningarna på flera frågor upplevde sämre hälsa och hälsorelaterade besvär.
Stapeldiagrammen med en jämförelse kan upplevas som två sammanslagna diagram, vilket det egentligen är. Nackdelen att konstruera diagrammen så är möjligtvis att de kan upplevs som svåra att förstå, innehålla för mycket information eller sakna väsentligt information.
Resultatet ifrån frågorna som skulle besvaras med egna ord gav på ett bra sätt en bild av hur de tillfrågade arbetslösa ungdomar mår, vad de gör under tiden de är arbetslösa, hur ett dygn kan se ut och hur de övergripande upplever att vara arbetslösa. Även frågorna som undersöker hur de ser på framtiden och möjligheterna till studier och arbete bidrog till att skapa en bild av de arbetslösa ungdomarnas situation samt deras upplevelse av den.
Deprivationsteorin (Jahoda, 1982) som förklarades i början av denna uppsats, lyfts här fram för att belysa avsaknaden av tre av de fem latenta funktionerna. Dessa tre har berörts extra tydligt i resultat och en brist av dem kan bidra till en sämre hälsa (ibid.).
De fem latenta funktionerna utgörs av en regelbunden aktivitet, kontakt med andra människor, tidsstruktur i tillvaron, upplevelse av kollektiva mål och social status och identitet. Att ungdomarna upplever brist på kontakt med andra människor blir synlig i resultatet. Flera av ungdomarna svarar att de tillbringar mer tid hemma, ofta själv eller tillsammans med kompisar. Samt att det ibland är svårt att träffa andra människor eftersom dem arbetar. Även bristen på regelbunden aktivitet och tidsstruktur i tillvaron, blir synligt i resultatet genom att flera ungdomar svarar att de är rastlösa och saknar ett arbete.
Vad ger enkätundersökningen svar på? Genom FHIs frågor inhämtades information om ungdomarnas hälsa. Genom undersökarens frågor inhämtades information om hur de upplever tiden som arbetslös. Varför ställdes inte en direkt fråga om de upplever att deras hälsa påverkas av att vara arbetslös? Hur hade en sådan fråga behövt formuleras för att verkligen mäta det som avsågs och för att fungera i en enkät? Att fråga om vad de gör, hur ett dygn kan se ut och hur de generellt upplever att vara arbetslös ger bra svar på hur de upplever att vara arbetslösa. Enkäten har inte givit svar på om hälsan påverkas av arbetslösheten. För att få reda på det behövs antagligen frågor ställas och mätningar göras innan arbetslösheten, under tiden samt när arbetslösheten upphört. Även
beräkningar som utesluter andra förklaringar till eventuell påverkan bör ske för att få fram ett korrekt svar.
En frågeställning efterfrågar hur ungdomarna upplever att deras hälsa påverkas av att vara arbetslös, då är det särskilt deras upplevelser som efterfrågas. Den forskning som tidigare gjorts om hur arbetslöshet påverkar hälsa har utgått ifrån andra frågeställningar och använt sig av andra mätningar än de som använts i denna studie.
Jag tycker mig ha ställt frågor om hur deras liv påverkas av att vara arbetslös, när jag frågar om vad de gör under tiden de är arbetslösa, hur ett dygn ser ut för dem och hur de
20
upplever att vara arbetslösa generellt sett? Detta är inte frågor som direkt undersöker hur hälsan är och påverkats. Många har dock i sina svar på dessa frågor berättat om hur de mår och hur deras liv och mående påverkats av arbetslösheten. Desto mer jag
funderar på dessa tre frågor, om de var bra att ha med dem och vilken information de genererar. Desto mer tänker jag att det kanske var självklart vad de flesta skulle svara.
Är det inte en självklarhet att många som är arbetslösa har mindre att sysselsätta sig med, eller? Det kan bero på hur lätt individen har för att aktivera sig. Vilket i sin tur kan bero på hur personen mår, dess personlighet och vilket umgänge den har. Jag tycker också att dessa tre frågor var intressant eftersom jag anser det värdefullt att ta del av individers upplevelser av något, i detta fall arbetslöshet och hälsa.
Det intressant med denna studie är att den visar på ungdomarnas egna upplevelser och den visar hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd, vilket kan tolkas huruvida de bedömer sig ha en god hälsa. Detta resonemang för tankarna vidare in på hur man kan mäta hälsa. Ett vanligt sätt är just att mäta den självskattade hälsan, vilket betyder att individen själv får uppskatta och bedöma hur hälsan eller i detta fall det allmänna hälsotillståndet är. Andra sätt att mäta hälsan är konditionstest, midjemått och medicinska undersökningar av kroppen t.ex. blodprover.
Ytterligare sätt att mäta hälsa kan vara genom denna enkätundersökning. I denna enkät är det deltagarna själva som uppskattar, bedömer och berättar om sig själva. Nationella folkhälsoenkäten, HLV, mäter hälsan hos befolkningen på ett omfattade sätt och grundar sig på WHO:s klassiska definition som inkluderar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (FHI, A 2011:09). Därför fokuserar HLV på följande ohälsoindikatorer:
Självskattad allmän hälsa, livskvalitet, olycksfall, sjukdom, symptom/besvär, sömn, stress, övervikt/fetma, psykiskt välbefinnande och tandhälsa (ibid.).
Metoddiskussion
Hur var metoden att använda? Att använda enkätundersökning var ett ganska enkelt och smidigt sätt att samla in information. Vilken information och kunskap får man fram genom att använda den valda metoden och kan man lita på den kunskapen? Att inte kunna ställa följdfrågor har varit en nackdel och kan anses som en svaghet i studien. När svaren inhämtades skriftligt, för att läsas igenom senare, fanns ingen möjlighet att gå tillbaka till den undersökta gruppen för att reda ut oklarheter.
Den ohälsa de upplever kan inte i statistisk mening härledas till att de är arbetslösa. Det kan finnas andra förklaringar till att de mår dåligt. Det är en svaghet hos den valda metoden.
Att konstruera enkäten genom att själv formulera frågor samt låna befintliga frågor hade fördelen att frågorna tillsammans gav ett mer nyanserat och innehållsrikt svar. Om frågorna och de olika svarsalternativen uppfattades eller tolkades olika respondenterna emellan är okänt. Hur tolkades svarsalternativen någorlunda av respondenterna? En förklaring till svarsalternativet ”någorlunda” är att det betyder, varken dåligt eller bra (FHI, A 2011:09).
Att låna frågor ifrån FHI var bra eftersom att frågorna redan var utprövade av Statens folkhälsoinstitut, vilket minskade risken för felkällor i svaren. Samt att det möjliggjorde
21
en jämförelse mellan resultaten. Även om jämförelsen kan innehålla felkällor tillför den förhoppningsvis något, ett perspektiv eller en dimension, till enkät 2013.
Frågan ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd” skulle eventuellt kunna tolkas på olika sätt. En tolkning kan vara att man svarar på om man är frisk eller sjuk eller huruvida man trivs med tillvaron. Eftersom frågan tidigare har används av FHI kan man anta att den fungerar och mäter det som är tänkt att mätas.
Frågan ”Känner du dig för närvarande stressad?” mäter just det som efterfrågas men ger ingen förklaring till eventuell stress. Däremot visar enkätfråga 7, 8, och 9 som besvaras med egna ord, att ungdomarna upplever stress pga. att de är arbetslösa, vilket är en källa till stress liksom att arbetslösheten ofta leder till sämre ekonomi. Ytterligare orsaker till stressen upplevs vara att tillvaron är tråkigare, innehåller mindre värdefulla aktiviteter och mer dötid. Här synliggörs att de olika frågorna kompletterar varandra.
Syftet anses ha uppfyllts och frågeställningarna har till stor del besvarats i denna studie.
Frågeställningen, ”Hur upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av att vara arbetslös?” anses vara besvarad genom att de frågor som besvaras med egna ord gav information om hur de unga upplever arbetslösheten. En del av svaren innehöll kommentarer om hälsa, särskilt den psykiska hälsan och hur man mår har
kommenterats. Exempelvis genom att nämna att man känner sig nedstämd, orolig, stressad och rastlös samt att man upplever arbetslösheten som en värdelös tid men färre meningsfulla aktiviteter jämfört med när man inte varit arbetslös.
Är urvalet av respondenter representativt för resten av befolkningen? Om den
undersökta gruppen väljs ut på rätt sätt för att motsvara och representera befolkningen anses resultatet vara generaliserbart. Detta resultat är troligtvis inte generaliserbart pga.
urvalet till studien. Den undersökta gruppen är annorlunda jämfört med FHIs
undersökningsgrupp som valdes ut genom ett obundet och slumpmässiga urval. När ett obundet och slumpmässigt urval används anses resultaten vara generaliserbart och giltigt för hela befolkningen.
Metoden att jämföra resultaten, går det verkligen att göra? Hur betraktas den
jämförelsen när den ena undersökningens resultat bygger på data från totalt 7 013 unga män och 8 881 unga kvinnor som besvarade enkäten åren 2006–2008 och den andra undersökningens resultat bygger på data ifrån totalt 41 unga personer, varav 14 var kvinnor och 27 var män. Den genomförda enkätundersökningen anses vara ett stickprov som bidrar med information. Ett stickprov är en del av en population dvs. en del av befolkningen och kan om urvalet är representativt, säga något om hela befolkningen.
Vilket uppnås genom en slumpmässig urvalsmetod, t.ex. obundet slumpmässigt urval, systematiskt urval eller klusterurval (Ejlertsson, 2005). Görs urvalet till stickprovet korrekt kommer stickprovet ge en bild av befolkningen i miniatyr (Ejlertsson, 2012).
Urvalet till den gjorda enkätundersökningen är ett sorts stickprov men är inte representativt. De egenskaperna som finns i den undersökta gruppen kan inte med statisk säkerhet vara giltigt för resten av gruppen arbetslösa ungdomar i hela befolkningen. Resultatet av undersökningen är ett stickprov som ger en bild av den undersökta gruppen. Statistiska analyser av resultatet kan innehålla felkällor vilket kan
22
påverka resultaten och slutsatserna. Att använda beskrivande statistik ansågs vara tillräckligt för att få en bild och en beskrivning av den undersökta gruppen.
Alternativet att jämföra enkät 2013 mot resultatet ifrån FHIs nationella folkhälsoenkät ifrån 2012, hade antagligen visat på andra skillnader mellan grupperna. Resultatet ifrån år 2012 belyste ej hur hälsan är hos arbetslösa personer såsom i svaren ifrån åren 2006-2008. Utifrån de åren har FHI skapat en särskild rapport där detta beskrivs (FHI 2013, 2014, Ungas hälsa 2006-2008).
Avslutningsvis görs ett försöka att utifrån uppsatsen formulera förslag till fortsatt forskning. Vad dessa forskningsfrågor skulle kunna handla om återfinns i kommande avsnitt.
Slutsats
Att undersöka, beskriva och skapa en bild av den verklighet som dagens arbetslösa ungdomar upplever och lever i kan leda till ökad kunskap. Det är utifrån kunskap och fakta hämtat ifrån verkligheten som förbättringar av folkhälsan bör bygga på för att fungera och vara effektiv.
Därför är denna studie värdefull, trots att den undersökta gruppen inte är representativ för den totala andelen arbetslösa ungdomar i befolkningen.
Resultatet ger en bild av de arbetslösas situation och hälsa vilket betyder att kunskapen om dem har ökat. Frågan är vad gör man av denna kunskap? Är den tillräcklig för att utforma åtgärder och stöd till de arbetslösa ungdomarna? Är den tillräcklig för att utforma ännu en studie som täcker in kunskaper som denna inte ger? Antagligen inte men kanske kan den ge inspiration och visa hur man kan göra och hur man inte bör göra inom folkhälsoforskning.
Vilka slutsatser kan dras utifrån resultatet och undersökningens syfte? I resultatet blir det synligt att kvinnor och män bedömer sin hälsa olika. Särskilt i frågor om stress och självmord syns det att fler kvinnorna än män upplever stress och har haft
självmordstankar och har försökt ta sitt liv.
Resultatet bekräftar tidigare forskning som visar att arbetslöshet påverkar hälsan negativt. Det visar i likhet med tidigare forskning att arbetslöshet kan vara en källa till ökad stress och minskat psykiskt välbefinnande.
Slutsatsen är att forskning om arbetslöshet är viktig, särskilt forskning om
ungdomsarbetslöshet, eftersom unga påverkas mer än vuxna av arbetslöshet. Samt gärna får innehålla ett genusperspektiv som kartlägger skillnader och likheter i hur kvinnor och män påverkas av arbetslöshet och om dessa behöver olika sorters stöd vid arbetslöshet.
Avslutande reflektioner
Om god hälsa är en resurs för individen är god folkhälsan en resurs för samhället. Att ett samhälle har en hög andel arbetslösa ungdomar tycker jag tyder på oförmåga från samhällets sida att ta tillvara på den tillgång ungdomarna utgör. Samhället har investerat
23
i att utbilda ungdomarna under hela deras uppväxt att sedan när den delen är klar inte kunna använda den tillgång ungdomarna utgör i form av arbetskraft och potentiella utvecklare och deltagare av samhället är enligt mig slöseri av mänskliga resurser. Att investera i ungdomarnas hälsa kan vara ett sätt att ta tillvara på mänskliga resurser samt ett sätt att öka folkhälsan.
24
Referenser
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik, en studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna, Lund Dissertations in Social Work 38, Lunds universitet, Socialhögskolan.
Axelsson, L. (2005). Youth - the future manpower. Studies on unemployment, quality of life and work attitudes. Department of Clinical Sciences, Family Medicine, Malmö, Lund University.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Gonäs, L., Hallsten, L. & Spånt, R. (2006). Uppsagdas och arbetslösas villkor och hälsa en översikt av forskningen 1995-2005. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Graneheim, U.H., Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today (2004) 24, 105-112.
Hammarström, A. (1994). Health consequences of youth unemployment. Public Health 108(6):403-12.
Hammarström, A., Janlert U. (2004). Early unemployment can contribute to adult health problems: results from a longitudinal study of school leavers. Public Health 2004 Jul;
118(5):337-45.
Helgesson, M. Johansson, B., Nordqvist, T. Lundberg, I. Vingard, E. (2013).
Unemployment at a young age and later sickness absence, disability pension and death in native Swedes and immigrants. European journal of public health. 2013, Pages: 606-610
Hultman, B. Hemlin, S. (2008). Self- rated quality of life among the young unemployed and the young in work in northern Sweden. Work. 2008; 30(4):461-72
Jahoda, M. (1982). Employment and unemployment: a social-psychological analysis.
Cambridge: Cambridge University Press.
Janlert, U. (1997). Unemployment as a disease and diseases of the unemployment.
Scand J Work Environ Health. 1997;23 Suppl 3:79-83.
Janlert, U. Hammarström, A. (1992). Alcohol consumption among unemployed youths.
Result from a prospective study. Br J Addict, 87 (1992), pp. 703-714
Jin RL., Shah CP., Svoboda TJ. (1995). The impact of unemployment on health: a review of the evidence. CMAJ. 153(5): 529–540.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
25
McKeen-Ryan F., Song Z, Wanberg CR., KinickiAJ. Psychological and physical well-being during unemployment: a meta-analytic study. J Appl Psychol.2005 Jan;90(1):53-76.
Padgett, D. (2012). Qualitative and mixed methods in Public Health. London: Sage Reine, I., Novo, M., Hammarström, A. (2004). Does the association between ill health and unemployment differ between young people and adults? Results from a 14-year follow-up study with a focus on psychological health and smoking. Public Health 2004 Jul;118(5):337-45.
Rosenthal L, Carrol-Scott A, Earnshaw VA, Santilli A, Ickovics JR. (2012). The importance of full-time work for urban adult’s mental and physical health. Yale School of public Health CARE-Community Alliance for Research and Engagement, 135 College Street, Suite 200, New Haven, CT 06510, USA
Rosenqvist, M., Andrén, M. (2006). Uppsatsens mystik - om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Mölnlycke, Hallgren & Fallgren.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 4, Hälsa I arbetslivet, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport, 2010 R 2011:03, Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Trost, J. (2010). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor:
Clevenpalm J, Karlsson A, HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten – 2009. Tillgänglig:
http://folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=resultat+nationella+folkh%C3%A4lsoenk%C3
%A4ten+2009. (2014-01-02).
Danielsson M, Berlin M, Kapitel 4. Hälsa i förvärvsarbetande åldrar. I: Danielsson M, (huvud red.). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen, s. 113-114.
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Sidor/default.aspx. (2013-12-12) punkt.
Eurostat, 1999 i FHI, rapport 2002:18. Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2002:18.
Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser för folkhälsan och social anpassning Erfarenheter och kunskaper från 1990-talets forskning. Tillgänglig:
http://www.fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf. (2013-11-27).
Falkstedt, D. Hemmingsson, T (2011). Kunskapsöversikt, Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång, Rapport 2011:11. Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
http://www.av.se/(S(itdota45hzg4bnfcsrk4aq55))/Aktuellt/kunskapsoversikt/arbetsloshe t/index.aspx. (2013-12-19).
Folkhälsomyndigheten. (2014). Ungas hälsa 2006-2008, (PDF-dokument, 162 kB).
Tillgänglig:
http://folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/ungas-halsa/.
(2014-01-08).
26
International labour office. Global Employment trends 2013: Recovering from a second jobs dip Geneva: ILO, 2013, Tillgänglig: http://www.ilo.org/global/research/global-reports/global-employment-trends/2013/WCMS_202326/lang--en/index.htm. (2013-02-12).
International Labour Organization, (ILO). Tillgänglig: hhtp://www.ilo.org/global/lang--en/index.htm. (2013-02-07).
Lager A, Berlin M, Danielsson M, Heimerson I, Kapitel 3. Ungdomars hälsa.
Folkhälsorapport 2009, Stockholm, Socialstyrelsen, 2009. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Sidor/default.aspx.
(2013-12-12).
Socialdepartementet. (2008). Regeringens proposition 2007/8:110, En förnyad
folkhälsopolitik. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978. (2013-12-28).
Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. (2012). Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2012, sammanfattning, Tillgänglig:
Statens Folkhälsoinstitut. (2013). Ungas hälsa 2006-2008, (PDF-dokument, 162 kB).
Tillgänglig: http://www. ungas-halsa-2006-2008-pdf. (2013-12-20).
Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2002:18. Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser för folkhälsan och social anpassning Erfarenheter och kunskaper från 1990-talets forskning.
Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/3118/arbetslos_konsekv.pdf. (2013-11-27).
Statens folkhälsoinstitut, A 2011:09 (2011). Hälsa på lika villkor, Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten, (PDF-dokument 972 kB). Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten/. (2014-01-30).
Statens offentliga utredningar. (2013). Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04). Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Stockholm.
Elanders Sverige AB. Tillgänglig: http://www.psfu.se/sv/nyheter/vid-arbetslivets-granser. (2013-02-12).
Statens offentliga utredningar, SOU 2013:74, Unga som varken arbetar eller studerar- statistik stöd och samverkan, Slutbetänkande av utredningen om unga som varken
27
arbetar eller studerar, Stockholm, Statens offentliga utredningar. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/16714/a/226179. (2013-11-28).
Statistiska central byrån [SCB], 2013, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2013.
Tillgänglig: http://www.scb.se/am0401/. (2013-12-30).
Statistiska central byrån [SCB], 2013, Begrepp och definitioner AKU, Tillgänglig:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarna-AKU/23263/AKU-definitioner-och-forklaringar/Begrepp-och-definitioner/. (2013-12-30).
Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
(2013-02-10).
WHO: International Health Conference, New York, 19-22 June, 1946 (1948).
Tillgänglig: http://who.int/about/definition/en/print.html. (2014-01-07).
1