Arbetsmarknaden och jämställdheten

Sveriges arbetsmarknad är unik. Vi har en av de allra högsta siffrorna för kvinnligt förvärvsarbetande. Samtidigt arbetar 30 % i offentlig sektor och av dessa är 80 % kvinnor. Många svenska kvinnor gör med andra ord fortfarande vad kvinnor gjort i alla tider. De tar hand om barn, gamla och sjuka till un-dermålig ersättning. Deras yrkesval må vara självvalda men valen är gjorda utifrån de normer och förväntningar som de samhälleliga strukturerna och könsrollerna har givit oss.

Dessa strukturer har också påverkat synen på arbetstillfällena inom offent-lig sektor. Kvinnor förväntas vara löntagare och inte företagare eller chefer och därför har möjligheterna till egen verksamhet inom offentlig sektor hållits ytterst begränsade. Kvinnor förväntas ha en man som försörjer dem och där-för har lönerna kunnat hållas på låga nivåer. Skillnaderna mellan kvinnor och män blir större när man tar hänsyn till att manligt dominerade yrken ofta har betydligt fler utvecklingsmöjligheter. För en Metallmedlem finns ofta både horisontella och vertikala karriärförändringar att göra medan en underskö-terska med Kommunalmedlemskap alltid är en undersköunderskö-terska och karriärste-gen är ytterst få.

Den offentliga sektorn har i dag den dokumenterat sämsta arbetsmiljön.

Kvinnor anställda i offentlig sektor är överrepresenterade bland de långtids-sjuka, och många anställda inom offentlig sektor upplever att de har minimalt inflytande, med följd att den offentliga sektorn har högst andel sjukskrivna.

Förslag för en mer jämställd arbetsmarknad

• Bryt upp monopolen inom kommuner och landsting. Genom konkurrens mellan arbetsgivarna kan lönerna inom vissa kvinnodominerade yrken hö-jas. Genom att öppna de offentligt finansierade välfärdstjänsterna för kon-kurrens och privat företagande får fler kvinnor möjlighet att förverkliga egna idéer och visioner.

• Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen måste tas bort. Kvin-nor över 55 år är den grupp som löper störst risk att bli långtidssjuk-skrivna. Så länge medfinansieringen finns kvar kommer kvinnor i den ål-dern att få det ännu svårare att hålla kvar sin plats på arbetsmarknaden.

• Fortfarande tar många kvinnor det övergripande ansvaret för barn och hem och därmed drabbas kvinnor också hårdast av fasta arbetstider. Folkpartiet

F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p .

49 vill förändra arbetstidslagen för att öka de anställdas möjligheter att

på-verka sin arbetstid.

• Vi vill också införa en skattereduktion för hushållstjänster så att fler kvin-nor ska slippa pressas sönder mellan förvärvsarbete och hemarbete.

Skattereduktion för hushållstjänster

Allians för Sverige föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjäns-ter. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetal-ningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 % av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hus-hållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kronor. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kronor. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjänster-na omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel.

Den sammantagna effekten på det finansiella sparandet bedöms uppgå till 1 miljard kronor 2006.

9 Nya och växande företag är vägen till fler jobb!

Sverige var länge ett företagsamt land. Tyvärr har så inte varit fallet under de senaste decennierna. Ökningen av företag sedan mitten av 1990-talet är tyvärr bara luft. På grund av skatteskäl och andra redovisningstekniska skäl har vissa människor valt att starta fler företag. Antalet företagare har däremot blivit färre. År 2004 fanns det 405 000 företagare i Sverige, vilket var 12 000 färre än 1994.

Bara privat arbete kan betala offentlig välfärd

Våra förslag i föregående avsnitt syftar till att hjälpa flera hundratusen fler personer att gå från passivitet, sjukdom och påtvingad sysslolöshet till den reguljära arbetsmarknaden. Det måste samtidigt skapas lika många nya arbe-ten. Och de nya arbetstillfällena måste skapas inom den privata sektorn.

Bara den privata sektorn kan vara en hållbar skattebas för den offentliga.

Lika lite som det går att lyfta sig i håret är det möjligt att betala framtidens pensioner enbart med skatter betalade av människor i offentlig anställning.

Om en sjukskriven eller arbetslös person kommer i arbete innebär det en betydande vinst för samhällsekonomin och ett bidrag till finansieringen av den offentliga välfärden. För varje sjukskriven eller arbetslös som kommer i privat sysselsättning så förbättras de offentliga finanserna med mellan 270 000 och 300 000 kronor om året.

F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å

d o k u m e n t e g e n s k a p .

50

Företagandet pensioneras

Sverige har i dag det lägsta nyföretagandet i Norden. Vi är också på väg att få den äldsta kåren företagare i Europa. Var tredje företagare kommer att pens-ioneras inom 10 år och med dem riskerar en stor del av småföretagen att också pensioneras bort. Regeringens egen myndighet Nutek räknar med att det behöver startas minst 10 000 fler företag varje år för att få en rimlig åter-växt av småföretagande och för att kompensera för de arbetstillfällen som stadigt försvinner från de större industriföretagen.

Förutsättningar för fler nya företag är nyckeln till en god utveckling över-allt i landet. De regioner i landet där det finns många småföretag och där många nya företag fortfarande startas är samma regioner där både arbetslös-het, sjukskrivningar och förtidspensioner är de lägsta i landet. Om vi kan ta vara på våra goda förutsättningar kommer Sverige inom några år att bli ett land som åter sjuder av nyföretagande och där nya och bärkraftiga jobb ersät-ter de arbeten som flyttat.

Fler måste vilja starta och driva företag

Svenska folket tycker om småföretag men få vill själva bli företagare. Bara 4 % av alla svenskar i arbetsför ålder i Sverige är engagerade i ett nytt eller ett relativt nytt företag. I USA är motsvarande andel 12 % och i Danmark drygt 6 %.

När EU-kommissionen jämförde attityderna till eget företagande i de olika medlemsländerna hamnade Sverige långt ned. Bara drygt 30 % av de tillfrå-gade skulle hellre vilja vara företagare än anställda och över 60 % hade aldrig ens kommit på tanken att bli företagare.

Människors grundattityder och livsval formas tidigt. Eget företagande borde kunna vara ett lika intressant och naturligt framtidsval som en anställ-ning för nya generationer. Därför tycker Folkpartiet att kunskaper om entre-prenörskap och eget företagande måste integreras i skolutbildningen och att elever tidigt ska få möjlighet att prova på eget företagande.

För att göra det mer attraktivt att starta företag om man är arbetslös eller deltidsanställd, ska ett avdrag för näringsinkomster skapas som motsvarar jobbavdraget.

Jobbavdrag för näringsinkomster

Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.

Kostnaden för näringsinkomstreformen beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor 2006 och till 1,5 miljarder kronor för det andra steget.

F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p .

51 Vissa skatteförändringar

Allians för Sverige föreslår att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattning-en. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kronor per mil. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kronor per kilo.

Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka den offentliga sektorns finanser med 6,7 miljarder kronor 2006.