Arbetsmarknads och utbildningsfält

De förändringar som skett inom utbildning- och arbetsmarknadsfältet har lett till att det ställs högre krav på individer att tillskriva sig kunskaper på olika sätt för att kunna bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden så att man kan försörja sig (Aankarloo & Friberg, 2012). Fördelar med att påbörja högre studier är att människor förväntas ha bättre förutsättningar till att möta de samhällsförändringar som sker under levnadsåren (Ankarloo & Friberg, 2012) och att utbildning genererar bättre levnadsvillkor (Rolfer, 2006). Detta beskriver även Felicia när hon säger att utbildning skapar arbetsmöjligheter och chans till kompetensutveckling samtidigt som en utbildning leder till ett bättre avlönat arbete. Berggren (Olofsson, 2007) menar att konsekvensen i satsningar på akademiska utbildningar leder till att många blir överutbildade. Det vill säga att de har mer kompetens än vad arbetet kräver. Det är dock inget som talar för att man garanteras ett arbete bara för att man avslutat

38

högre utbildning. Då man sett en minskning vad det gäller rätt man på rätt plats på arbetsmarknaden (Rolfer, 2006). Även Ankarloo och Friberg (2012) är inne på samma spår när de i sin studie sett att det inte finns tillräckligt med kvalificerade jobb till de examinerade. Om de unga vuxna är medvetna om innebörden av vad överutbildning innebär kan detta påverka dem till att stanna kvar i sitt kända och trygga fält. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) följs en brytpunkt med identitetsförändring hos individen och att bli överutbildad blir för individen en motstridig identitet som man inte vill förlika sig med.

Samtliga av studiens unga vuxna är aktiva på arbetsmarknadsfältet och deras position kan förklaras utifrån deras sociala tillhörighet. Det har framkommit att Stinas, Isabellas, Felicias och Alfreds föräldrar har arbete men känner inte till det akademiska utbildningsfältet. Här kan man genom Hodkinson och Sparkes (1997) förklara varför de unga vuxna inte påbörjat några akademiska studier då deras val grundas i det kända fält de befinner sig i och att den sociala samhörigheten påverkar dem i valet av att studera eller arbeta. Caroline Berggren (Olofsson, 2007) belyser att den sociala tillhörigheten är av betydelse, det vill säga om det finns en utbildningstradition i familjen så är de unga vuxna mer benägna till att söka sig till högre studier. Individen påverkas och formas av den miljö man lever i och av de människor man lever med. Föräldrarnas erfarenheter av utbildningssystemet påverkar individens val till gymnasiet och hur de väljer att forma sin studiegång med utgångspunkt i de utbildningserfarenheter som finns i hemmet (Trondman, 2001).

Det råder delade meningar bland studiens unga vuxna om eftergymnasiala utbildningar och hur de värderar formell eller informell utbildning för att komma till önskad position inom ett specifikt fält. Att de värderar olika märks när Emil säger att ”det är inte min grej att plugga det låter mest bara jobbigt för mig ” till skillnad från Isabella som nämner att akademiska studier är kunskapsberikande och viktiga. Hur man skaffar sig mer kunskap kan relateras till tidigare forskning där Ankarloo och Friberg (2012) menar att begreppet livslångt lärande kan tillskrivas genom utbildning, arbete och det sociala livet som anses som nödvändiga för att möta nya förändringar i samhället. Både Emil och Isabella värdesätter ett stimulerande arbete i form av utvecklingsmöjligheter som kan leda till bättre förutsättningar och högre lön. Enligt Bourdieu (Broady, 1990) bygger individens

39

handlingar på hur han eller hon värderar alternativen. Detta kan förklara hur de värderar informella utbildningar som står för internutbildningar som företaget man arbetar på kan erbjuda sina anställda och formella utbildningar som består av en akademisk utbildning från högskola eller universitet. Isabella som idag är egen företagare kan tänka sig att läsa en formell utbildning för att få mer kunskap som blir ett formellt kapital. Utbildningskapitalet blir ett bevis på kunskap och kompetens som värdesätts för Isabella. En förklaring till att hon vill påbörja en akademisk utbildning kan vara att hon vill nå en ännu högre status än den hon har idag. Bourdieu menar att formella utbildningar leder till högre status som kan leda till att man får tillgång till finare sociala miljöer (Broady, 1990). En annan förklaring kan vara att om hon tvingas till konkurs blir denna påtvingade brytpunkt lättare att hantera. Genom sin utbildning blir hon bättre rustad för att möta arbetsmarknadens andra yrkesområden. Till skillnad från Isabella kan Emil inte tänka sig att påbörja någon formell utbildning. Han säger att han trivs på sitt arbete där det finns möjligheter till kompetensutveckling. Den informella utbildningen som företaget erbjuder ger Emil ett symboliskt kapital i form av certifikat som blir värdefullt för honom. Med tanke på att Emil känner en social samhörighet med sina arbetskamrater kan detta påverka honom till att stanna kvar på sitt arbete. Den sociala samhörigheten och det symboliska kapitalet skapar mening för Emil och detta påverkar honom då han värdesätter informell utbildning högre än den formella. Detta bidrar till att hans handlingshorisont minskar på grund av att han endast kan tillskriva sig kunskaper inom ett specifikt yrkesområde. Om Emil väljer att söka sig till ett annat arbete eller om han hamnar i en påtvingad brytpunkt i form av arbetslöshet skulle denna informella utbildning ses som mindre användbar inom andra yrkesområden. Detta resulterar i att han blir begränsad i sin handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes, 1997).