Arbetsmetoder i olika skeden och etapper

I detta avsnitt skall med utgångspunkt från en fast skedesindel­

ning studeras förutsättningarna för en vidare uppdelning av arbe­

tet i olika skeden, etapper och operationer. Av särskilt intresse är därvid att ta fasta på i processen återkommande operationer, vilka i första hand ger förutsättningar för en formalisering som bör eftersträvas, bl a för att möjliggöra utnyttjande av ADB och förenkla arbetet vid planeringen av enskilda projekt. Arbetsruti­

ner, knutna till framställningen och hanteringen av enskilda doku­

ment, återkommer oföränderligt i processen.

Till denna generella behandling läggs slutligen ett avsnitt som tar upp speciella synpunkter på arbetet i olika skeden med utgångs- punt från det faktum att vi rör oss med data i olika sortering och transformering i olika skeden och att omfattningen och typen av problemlösning varierar, vilket bör ställa vissa krav på skilda arbetsmetoder. Samtidigt får även för speciella metodavsnitt i respektive skede sökas de generella utgångspunkterna för behand­

lingen av olika typer av projekt etc.

En genomgående strävan i utvecklingen av arbetsmetoder är att åstadkomma operationalitet för att kunna analysera och behärska processen. Tidigare har konstaterats att projekteringsprocessen utgörs dels av problemlösning (formgivning, konstruktion) som krä­

ver bl a operationsanalytiska betraktelsesätt för sin behandling och dels av informationsbehandling (dokumentframställning) som i detta sammanhang till största delen ännu utförs i en komplicerad och tidskrävande manuell hantering och på vilken också operations­

analytiska betraktelsesätt kan läggas.

4.11 Skedesindelning av processen

Förhållandet mellan den producerande processen och dess administra­

tion utgör en väsentlig förutsättning för en skedesindelning av projekteringen. Arbetet måste löpa ostört i olika steg. Varje steg i processen kan å andra sidan betraktas som en beredning för olika administrativa åtgärder etc. Figur 4.11-1.

Figur 4.11-2 visar en skedesindelning av processen enligt bokstavs- grupperna (A-gruppen et al, 1968 a). I kompletterande text sägs:

"Den i schemat visade skedes indelningen ger stommen till en fullt utbyggd arbetsgång. För mindre och vanligare projekt kan arbets­

gången förenklas. Skedes indelningen får då inte lika påtaglig

/

/

1 PROGRAM FÖRSLAGS - HUVUD-

BYGG-1 SKEDE HANDLINGS- HANDLINGS- HANDLINGS

-1 SKEDE SKEDE SKEDE

•f ö r- ! b y g g n a d s- PREL. jsLUTL. PREL. iSLUTL. PREL. IsLUTL.

1 SKEDE PROGRAM- SKEDE i SKEDE SKEDE |SKEDE SKEDE SKEDE

1 SKEDE

Figur 4.15-1. Förhållandet mellan arbetsmomenten utredning - pro­

gram - projektering och den tidshundna skedesindel­

ningen. (Eliasson, C, 1969 a).

efter hand kunna inordnas i huvudprocessen. Figur 4.51-1 utgör en tillämpning härav på den valda skedesindelningen av processen

(se även Eliasson, G, 1969 a och STF-TLI Kursverksamhet, 1969 b (Åkerblad, II) ) .

Utrednings- och programarbetet har en speciell ställning i för­

hållande till processen i övrigt genom att det skall ge underlag för arbete i följande skeden. Det är alltså ett arbete på "input- sidan” (figur 2.31-1). Det som vidare med utgångspunkt från fi­

gur 4.15-1 ger skillnader som kan påverka arbetet i olika skeden är vilket underlag som finns tillgängligt och i vilken form för ett visst projekt och som följd därav vad som från början kan gå in i huvudprocessen och vad som får anknytas genom olika delpro­

cesser i det följande. För olika typer av projekt föreligger un­

derlag i sådan omfattning att utrednings- och programarbetet i stor utsträckning kan betraktas som informationsinsamling och transformering av ett icke objektbundet material. Ambitionsnivån påverkar också. Ju högre ambitionsnivå, desto mera egentligt ut­

redningsarbete och efter hand utvecklingsarbete för att ompröva det kunskapsunderlag som finns tillgängligt eller skaffa nya för­

utsättningar. Man får alltså göra en åtskillnad mellan "normal­

projekt" och "utvecklingsprojekt” osv, enligt avsnitt 3.12. - Beträffande utrednings- och programarbetet kan i övrigt hänvisas till tidigare avsnitt samt väsentligen till Eliasson, G, 1969 a.

För arbetet i följande skeden ges olikheter i huvudsak med ut­

gångspunkt från arbetets karaktär av problemlösning/gestaltning, konstruktion respektive

130 ning i processen. I tidigare skeden är omfattningen av problem­

lösning proportionsvis större än i senare skeden och av olika karaktär. Man kan skilja ut två nivåer av problemlösning i projek­

teringen, en för gestaltningen av projektet i dess helhet och en för gestaltningen av dess olika delar ner till enskilda detaljer (Blachêre, G, 1969).

Arbetet med problemlösning i förhållande till övrigt arbete har påverkat den generella skedes- och etappindelningen (figur 4.11-3) Det är främst arbetet med projektets gestaltning i dess helhet som ger speciella förutsättningar med hänsyn till att det är så helt avgörande för slutresultatet. Det krävs frihet att pröva alla för­

utsättningar osv och det krävs mognadstid som man också måste ta hänsyn till genom särskilda planeringsåtgärder. De speciella arbetsmetoderna vid problemlösning behandlas vidare i det följande Arbetet med informationsbehandling/dokumentframställning ökar i

omfattning skede för skede i takt med ökande arbetsvolym. I övrigt bestäms arbetets karaktär av den typ av dokument som framställs och den form av data man arbetar med i respektive skede och den vägen också av projektets typ, storlek och produktionsform. Med denna utgångspunkt är det främst bygghandlingsskedet som erhåller en särställning genom att arbetet ligger på projekteringens "out- put-sida" mot produktionen. Det som vidare på ett mera avgörande sätt kan påverka arbetet i ett visst skede (och därmed också i de följande) är med dessa utgångspunkter valet av upphandlingstill- fälle.

Varken problemlösning som sådan eller typen av problemlösning i byggnadsprojekteringen behöver betraktas som unik eller speciell.

Liksom i andra sammanhang låter den sig här väl inpassas i en hel­

hetsbild av en process som även rymmer andra element. Olika typer av problemlösning och problemlösningssituationer har behandlats i litteraturen i många olika sammanhang. Detta ger ett rikhaltigt underlag för behandlingen av och fördjupade studier i byggnadspro- jekteringens problemlösning med avseende på gestaltning och kons­

truktion .

Systemteorin är allmänomfattande - the sceleton of science (Boul- ding, K, 1955). Tillkomsten av ett byggnadsverk kan från början till slut betraktas som ett systemarbete. Den systematiska behand­

lingen av olika gestaltningsproblem o s v är fundamental. System­

teorin ger den bärande stommen till hela denna framställning. Som ett tillägg som passar väl in i detta sammanhang kan ges några synpunkter om problemlösning ur Johnsen, B, red, 1968 (Ilorwarth) som i ett kapitel behandlar systemarbete som system. "Om vi utgår från att delsystem är rangordnade, var bör man då lämpligen på­

börja den sekventiella beslutsprocessen. Börjar vi med delsyste­

met med minsta relativa betydelse innebär det att ju fler beslut vi fattar desto oftare måste vi definiera om villkoren. Det

lämp-ligaste därför är att påbörja beslutsfattandet i delsystemet med största relativ betydelse och fortsätta neråt på rangskalan. Detta leder till att man i början måste omdefiniera villkoren för att senare komma till delsystem inom vilka förändringar inte framtving­

ar någon omdefinition av villkoren alls. Det innebär i praktiken att delsystem längst ner på rangskalan oftast inte alls behöver förändras då en förändring i dessa ger ett ytterst litet tillskott till systemets totalresultat."

Johnsen, E, red, 1968 (Ramström) utvecklar steg i beslutsprocessen från generella utgångspunkter och med en företagsmässig inriktning.

Det sker på ett sätt som är helt tillämpligt på byggnadsprojekte­

ring, figur 4.1S-2, och som det finns anledning att återge som ett led i strävan efter generalitet, väsentlig i denna framställning.

Utgångspunkten är den beslutsmodell som redovisades i avsnitt 2.24.

Kommentarerna till figuren lyder i sammandrag:

(1) Den totala målsättningsstrukturen bestämmer via mekanismen för val av faktorer vilka beroende variabler (mätmetoder och måttstock­

ar) som skall väljas och hur de skall rangordnas sig emellan.

(2) Värdena på dessa valda beroende variabler bestämmer vilka al­

ternativ som bör ingå i den valda serien av alternativ och i vil­

ken ordning alternativen skall utredas.

(3) Värdena på de valda beroende variablerna bestämmer också inne­

hållet i den valda serien av delmålsättningar och rangordningen dem emellan.

(4) Den valda serien av delmålsättningar bestämmer storleken på

~1

ASPIRATIONS NIVÅ ⁽10)

_^kl

Figur 4.15-2. Steg i beslutsprocessen applicerade på projekte­

ringen. (Efter Johnsen, E, red, 1968 (Ramström, D)).

de jämförelser som görs vid utslaget av alternativ.

(5) De beroende variablerna kombineras med egenskaperna hos de valda alternativen i en bedömning av deras respektive värden.

(6) För varje delmål fixeras en bestämd aspirationsnivå som anger vilka krav som måste ställas på de alternativa lösningarna för att erhålla ett tillfredsställande utslagsvärde.

(7) Utslagsvärdena på de valda alternativen undersöks med hänsyn till i vilken utsträckning de når upp till de aspirationsnivåer som valts för ifrågavarande delmålsättningar.

(8) Slutligen väljs det alternativ som uppfyller det största an­

talet av sådana minimikrav med avseende på uppfyllandet av aspira- tionsnivåerna.

(9) Om, emellertid, inget alternativ i den valda serien kan fin­

nas som uppfyller kraven som ställts av det första delmålet, bör­

jar sökandet igen efter nya alternativ och på detta sätt ökas den valda serien av valda alternativ. Ovan beskrivna process börjar sålunda från början igen.

(10) Om likväl inget acceptabelt alternativ kan finnas, sedan alla tillgängliga alternativ har undersökts, får aspirationsnivån för den första delmålsättningen sänkas och undersökningsproceduren får starta på nytt igen.

I den gjorda genomgången av steg i beslutsprocessen var syftet att finna en lösning som tillgodosåg de krav som ställts i en mål­

sättning. Om ingen lösning kunde erhållas fick man gå tillbaka och ompröva förutsättningarna i målsättningen. Samma process illu­

streras t ex av figur 2.25-3. Den karaktäriseras generellt som en sökprocess eller söka - lära process (Johnsen, F., 1968 , Johnsen, E, red, 1968) eller en successiv inlärningsprocess, figur 4.15-3.

Utan att följa någon konsekvent linje eller göra anspråk på någon som helst fullständighet får avslutningsvis ges några exempel på kunskapsområden som belyser frågor om problemlösning i gestalt­

ning och konstruktion, som skapande process m m. Det får ske som sammanfattning och komplettering av tidigare avsnitt, främst 2.15, 2.25 och 2.34.

7> ERFARENHET (t 2)

ERFARENHET (t3)

BETEENDE t3 BETEENDE t 2

UTFALL t 3 UTFALL t1

BETEENDE t1

UTFALL t 2 ERFARENHET (ti)

Figur 4.15-3. Successiv inlärningsprocess. (Corpe, P, 1968).

Formskapandets teori behandlas i t ex Alexander, C, 1966 (se även avsnitt 2.34). Det konstnärliga skapandet har behandlats i Joseph­

son, R, 1946, på ett sätt som även borde kunna ge utgångspunkter för studiet av arkitektens skissmetodik.

Den skapande processen har erhållit en allmän och litterär behand­

ling i arbeten som Koestler, A, 1964.

Inom psykologin är dessa frågor väsentliga studieobjekt. Det gäl­

ler i grunden inlärningsbeteenden i t ex behaviorism och gestalt­

psykologi. Inom "creative thinking" har man sysslat med matema­

tisk och annan problemlösning och med forskningsprocessen, t ex Gregory, C, 1967.

Forskningsprocessen har också erhållit sociologisk belysning, t ex i Boalt, G, 1968.

Närliggande är redan behandlade söka - lära processer och man kom­

mer vidare till begrepp och metoder som utvecklats och tillämpas inom olika områden, såsom simulering.

De allmänna teoretiska grunderna i filosofi, logik, vetenskaps­

teori, semantik, matematik osv måste tas in i sammanhanget.

Informationsbehandlingen kommer in från flera olika utgångspunk­

ter .

Operationsanalys, systemteori, beslutsteori har gett många ut­

gångspunkter för framställningen. Systems engineering har lett in på vissa spår.

Värderingsfrågorna och mätproblemen kommer in i bilden. De kan kretsa kring begrepp som optimering och satisfiering och metoder som värdeanalys.

Mål - medelanalyser, t ex i sådan form som illustreras i Johnsen, E, red, 1968 (Ramström) kan få vid tillämpning i byggnadsprojek­

teringen, såsom i samband med funktionsanalyser.

Utvecklade planeringstekniker såsom nätplanering är ett väsentligt hjälpmedel även i dessa sammanhang.

Om man går in på vad som gjorts med direkt inriktning på byggnads- projektering kan det dels gälla begreppsutveckling, såsom i sam­

band med "performance", t ex Karlen, I, 1969 c och Wright, I, 1968, dels metodutveckling och dokumentering, som t ex i Muther, R, 1961, NKS-rapport 3, 1969, Eliasson, G, 1969 a, och även sådana fram­

ställningar som A-gruppen, 1960 och fortsatt utveckling av för- teckningsredovisning på denna.