6. Resultat och Analys
6.3 Arbetsmetoder under aktivitetens gång
I följande avsnitt kommer jag att besvara den andra frågeställningen; Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 för att få elever med ADHD att följa reglerna under aktivitetens gång?
6.3.1 Delaktig observatör
Samtliga respondenter menar att man som lärare behöver vara ”en del av aktiviteten” för att se till att det går rätt till. Enligt tre av respondenterna är eleverna själva duktiga på att komma fram till läraren och säga om det är något den inte har förstått. En annan lärare menar att man oftast ser på eleverna om det är någon som inte har förstått och därmed inte deltar riktigt. Då tar läraren den eleven eller de eleverna åt sidan så att de får titta på aktiviteten och då kan läraren förklara medan spelet är igång. Enligt två av lärarna krävs det att läraren ibland blåser av aktiviteten och låter alla elever lyssna på reglerna igen.
En del aktiviteter som kräver att andra tittar på, till exempel höjdhopp som görs en och en, kan bli jobbiga för eleverna, menar en lärare. Av erfarenhet har läraren lärt sig att behålla de
klasskamrat står och iakttar dem, och då kan eleverna plötsligt visa sina förmågor på ett helt annat sätt. Även lärare C och D poängterar att man ibland behöver låta eleverna visa sina förmågor på andra sätt än i helgrupp, till exempel två och två, för att kunna bedöma dem och ge dem feedback för att utvecklas. Mer exakt säger den ena läraren att ”ibland kommer inte förmågorna fram och då får jag tänka ut andra sätt som eleverna kan visa dem på. Jag märker det när jag observerar dem om de behöver andra möjligheter att visa sina förmågor på”. Det finns andra medvetna val som lärare A gör innan aktiviteterna och lektionerna som har betydelse för eleverna:
En annan grej jag gör är att jag tar bort tävlingsmoment i den mån det går. Vi fokuserar inte på poäng utan på att ha roligt tillsammans, öva samarbete och att hjälpa varandra framåt. Det hjälper många barn att inte känna sig bäst eller sämst. (Lärare A)
Flera respondenter menar att elever med ADHD har svårt för att hantera nederlag vid exempelvis tävling och det framgår av flera intervjuer att dessa moment försöker minimeras. Två lärare menar att man som observatör ser om något inte fungerar, till exempel en gruppsammansättning. Då kan man ändra om och se om det fungerar bättre. En av lärarna förklarar att ”ofta vet man med sig vilka elever som fungerar och inte fungerar ihop, men om det skulle krocka kan man justera lite och se om det fungerar bättre”. Den andra läraren menar att ”eleverna behöver träna sig i att arbeta med alla men om jag vet med mig att två elever fungerar mindre bra ihop kan jag hellre välja att låta dem vara i olika grupper för att undvika onödiga konflikter”. En välfungerande gruppsammansättning är viktigt för att få en välfungerande undervisning, slår den sistnämnde läraren fast vid.
6.3.2 Kontinuerlig feedback
Som observatör är det betydelsefullt att ha blicken på eleverna och aktiviteten och ge dem kontinuerlig feedback, lyfter tre av respondenterna fram. Det gäller att ge positiv feedback för att eleverna ska vilja utvecklas. Det handlar även om att ge formativ feedback, vilket innebär att ge feedback framåtsyftande för att stötta elevernas utveckling, och att markera när det är en regel som inte följs. En lärare sätter ord på det på följande sätt:
Du som lärare behöver ge omsorg och visa att du bryr dig samtidigt som du måste vara tydlig och sätta ner foten när det behövs. Du behöver förmedla att jag vill dig väl och jag vill hjälpa dig men jag kräver också att du visar mig respekt. Det är enormt viktigt. (Lärare B)
Eleverna behöver känna att läraren finns där för dem. Två respondenter nämner att under aktivitetens gång behöver läraren ta itu med eventuellt fusk eller annat som uppstår, till exempel en konflikt. En lärare berättar:
Under en aktivitet kan det hända ganska mycket för dessa elever och då är det viktigt att ha blicken på eleverna så mycket det går. Eleverna ser ju också om du är delaktig och om du är det och visar att du bryr dig om att det går schyst till brukar det fungera ganska bra. (Lärare D)
Det lyfts även fram att läraren bör undvika att endast kommentera uppförande och faktiskt se till hur eleverna kan utveckla sina idrottsförmågor. En lärare förklarar att ”jag brukar vara försiktig med att klanka ner på deras beteende inför gruppen, då kan jag hellre ta eleven åt sidan och prata om vad som gick fel” och en annan lärare menar att ”man får inte glömma att det handlar om att utveckla förmågorna och därför ge eleverna feedback hur de kan nå målen”. Om man fokuserar på att eleverna ska ha roligt och utveckla sina förmågor samtidigt som man trycker på att reglerna måste följas, har man mycket vunnit, hävdar en lärare.
6.3.3 Analys av resultatet av den andra frågeställningen
I resultatet har det lyfts fram erfarenheter av att elever med ADHD kan ha svårigheter i att visa sina förmågor i helgrupp. Ett läraruppdrag är att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar (Skolverket 2011). Därför behövs det också göras anpassningar för att eleverna ska kunna visa sin kunskap och sina förmågor (Duvner 1998). Tre av respondenterna berättar under intervjuerna att de är flexibla när det gäller att hitta sätt där eleverna får möjlighet att visa sina förmågor. Det lyfts fram att eleverna får visa sina förmågor i helgrupp men om det inte är bekvämt eller tillräckligt för eleverna kan de även visa dem enskilt eller två och två. Det kopplar jag till ramfaktorteorin genom att lärarna hanterar styrdokumenten och kunskapskraven på så vis att de ger eleverna möjlighet att visa sina förmågor på ett sätt som passar dem. I ett av fallen handlar det om att låta eleverna hoppa höjdhopp enskilt utan klasskamraterna som observerar.
Hellström (2007) hävdar att uppmuntran och positiv feedback är viktigt för att behålla intresset hos eleverna och för att förstärka eleverna samt styra dem åt att agera på ett visst sätt. Flera av respondenterna är noggranna med att ge feedback åt eleverna under aktivitetens gång. Likaså gäller det att vara tydlig med vad som gäller och markera när eleverna inte följer reglerna (Hellström 2007). Många av respondenterna menar att man måste säga ifrån när det inte går rätt till, det vill säga när eleverna inte uppnår det läraren förväntar sig av dem. Dock menar flera att man inte ska trycka ner eleverna genom att påpeka deras svårigheter såsom den bristande impulskontrollen inför gruppen. Många elever med ADHD har dåligt självförtroende sedan tidigare motgångar i skolan (Socialstyrelsen 2014) och då blir det inte bättre av att klasskamraterna gång på gång får höra när man inte sköter sig. Förslagsvis kan
Gruppsammansättningar är en faktor som belyses påverka undervisningsförloppet och i sin tur resultatet inom ramfaktorteorin (Lindblad, Linde & Naeslund 1999). Jag har kopplat ramfaktorteorin till mina resultat genom att flera av respondenterna lyfter fram just vikten av att gruppera elever som fungerar ihop för att underlätta undervisningen. I ett av fallen handlar det om stationsbanor där ungefär fyra elever tillsammans utför en aktivitet. I detta sammanhang betyder det att eleverna grupperas på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att visa sina förmågor. Därmed kännetecknas ramfaktorteorin av en lärarstyrd undervisning som utgår från att läraren bestämmer arbetstakt och utformning utifrån lärarens bedömning av elevnivåer (Lindblad, Linde & Naeslund 1999) och det leder till ett resultat. Samtidigt kan man tänka sig att det vore nyttigt att låta eleverna arbeta med alla klasskamrater för att lära sig ta hänsyn till andra och därmed lära sig av det resultatet som uppstår.