ARBETSMILJÖUTFORMNING

Den andra faktorn att beakta vid uppförandet av den här arbetsstationen är hur arbetsmiljön ska utformas (Tabell 9.3). Ifrån den kompletta utvärderingen som kan ses i bilaga 9 kunde utformningsförslag B väljas för vidareutveckling. I utvärderingen för det vinnande förslaget uppfyller det kravspecifikationen till 84,9 %.

Utformningsförslaget uppfyller samtliga krav och mål tillfredställande bortsett från det angående en vibrationsisolerande lösning. Där förslaget fick två poäng eftersom det enbart baserades på höj och sänkbara arbetsytor finns det ingen faktor som kan ta upp vibrationerna från produktionen. Men eftersom kravet om vibrationsisolation brister kommer vidareutvecklingen fokusera på problemet. De krav som förslaget uppfyllde med goda marginaler handlar alla om att operatörerna kan anpassa arbetsmiljön, vilket också väger tungt i kravviktningen.

Tabell  9.3:  Vinnande  lösningsförslags  utvärdering  för  utformning  av  tiltarbetsplats.  

UTVÄRDERING ARBETSMILJÖUTFORMNING UTFORMNING B, HÖJ &

SÄNKBART

Möjlighet att anpassa arbetsytors höjd 6 5 30

Antropometriskt anpassbar 11 5 55

Rätt arbetsområde 7 4 28

Platsbesparande 2 5 10

Framkomlighet 4 4 16

SPECIFIKA

Vibrationsisolerande 6 2 12

SUMMA 298

UPPFYLLNAD AV MAXPOÄNG 355 83,94%

9.2 ÖVERBLICKSSKÄRMAR

Baserat på resultatet av den genomförda utvärderingen av de lösningsförslag framtagna för utformningen av överblicksskärmar kan lösningsförslag A väljas till vidareutveckling, med en uppfyllnad på 95 % av kravspecifikationen (Tabell 9.4).

Den kompletta utvärderingen av utformningsförslagen för överblicksskärmarna kan ses i bilaga 10. Placeringen och utformningen A, där indirekta skärmar sitter bakom och direkta framför operatören, uppfyller samtliga krav med god marginal och behöver inte vidareutvecklas någonting gällande placering. Istället kommer fokus läggas på hur skärmar ska kopplas samman för att enkelt visa vilket område dom tillhör.

Tabell  9.4:  Vinnande  lösningsförslags  utvärdering  av  överblicksskärmar.  

UTVÄRDERING AV SKÄRMLÖSNINGAR FÖRSLAG A, BAKOM

KRAV VIKT POÄNG RESULTAT

UPPFYLLNAD AV MAXPOÄNG 355 94,65%

9.3 MELLANLAGERSLAG

Sett till den kompletta utvärderingen, som visas i bilaga 11, kan man se att

lösningsförslag B med hopsatta träslag har högst uppfyllnadsgrad men är tätt följt av förslag A med metallutformade slag som bara har något lägre uppfyllnad (Tabell 9.5). De krav som förslagen skiljer sig åt på är hur praktiskt genomförbara och ekonomiskt försvarbara de är. Där slag utformade av trä är bättre, eftersom

organisationen kan tillverka dom själva. Däremot är metallslagen mer hållbara. Det vinnande lösningsförslaget med hopsatta träslag uppfyller samtliga kraven

tillfredsställande. Det som kan förbättras med inslag från metallslaget är frågan om hållfasthet. En stor fördel med träförslaget är att organisationen kan tillverka och montera dom själva, vilket är anledningen till att dom tas vidare för detaljutformning.

Tabell   9.5:   Utvärderingen   av   mellanlagerslag   med   de   två   förslagen   som   hade   högst   uppfyllnadsgrad.  

UTVÄRDERING SLAGFÖRSLAG FÖRSLAG A, METALL

UPPFYLLNAD AV MAXPOÄNG 355,00 72,11% 72,96%

10. VIDAREUTVECKLING

I det här kapitlet följer vidareutvecklingen av de lösningsförslag som valts för detaljutformning och vidare arbete efter utvärderingen. Nedan presenteras de vidareutvecklade och detaljbearbetade lösningsförslag fördelat på problemområde.

10.1 TILTARBETSSTATION

Det lösningsförslag som hade högst uppfyllnadsgrad gällande placering var

förslaget att bygga upp arbetsstationen mot ytterväggen av justerverket (Figur 10.1).

Men från denna position får operatören inte lika bra överblicksvinkel som hos

lösningsförslag A, som var direkt ovanför flödet. Därför har en kombination av dessa tagits fram.

Figur  10.1:  Vidareutvecklat  lösningsförslag  gällande  position  av  tiltarbetsstation.  

Att bygga grunden i den befintliga delnings- och ytterväggen ger organisationen en bra möjlighet att bygga upp arbetsstationen på (Figur 10.2). Hur långt ut

arbetsbåset ska dras är ett dilemma. Ju längre ut man drar den desto bättre överblick erhålls medan ett mer omfattande byggnation medföljer. En byggnation ovanför flödet kan innebära att produktionen måste stå still, vilket verkligen inte önskas. Rörelsemöjligheterna från den utvecklade positionen är bättre då

operatören lätt kan ta sig ut på en landgång framför tilten samtidigt som de lätt kan ta sig till elevatorbordet. Den vidareutvecklade och detaljutformade placeringen ger bättre möjlighet att ta sig till samt överblicka flödet genom att bygga båset med fönsterbaserade väggar och dörrar (Figur 10.3).

Figur  10.2:  Den  valda  placeringen  för  tiltarbetsstationen.  

Figur  10.3:  Det  vidareutvecklade  lösningsförslaget  gällande  fysiska  utformningsdetaljer.  

Dessa väggar finns i operatörens alla riktningar vilket gör att denne har bra uppsyn över flödet. För att hålla ute kyla och inte orsaka termisk belastning ska hela

arbetsbåset vara isolerat och utformat så att ytterdörren mot landgången och tilten ska hålla ute kyla, samtidigt som den är fönsterbaserad. Mot elevatorbordet och elevatorn ska enbart en ljudisolerande dörr vara placerad för att släppa in värmen från justerverket. Lösningsförslaget angående höj och sänkbara arbetsytor var bäst av de tre förslagen som utvärderades (Figur 10.4). Det enda kravet som lösninget briste på var att det inte var en vibrationsisolerande lösning. Därför har en

trampmatta placerat där operatörerna kommer befinna sig. Denna kommer inte eliminera vibrationerna helt men reducera dom en aning. En fördel med att ha en höj och sänkbar stå-/sittstol är att alla operatör kan lätt anpassa arbetsstationen till deras utformning och önskemål, vilket är eftersträvat.

Figur  10.4:  Vidareutveckling  och  detaljutformning  av  arbetsmiljön  för  tiltarbetsstation.  

10.2 ÖVERBLICKSSKÄRMAR

Lösningsförslaget om att placera indirekta överblicksskärmar bakom och direkta framför operatören var det förslag som hade högst uppfyllnadsgrad i utvärderingen med god marginal. Eftersom det hade upp emot 95 % uppfyllnadsgrad så finns det inte så mycket att förbättra av förslaget. En av förbättringarna visas i

detaljutformningen är en färgkodning (Figur 10.5). Den här färgkodningen är en enkel metod som kan användas för att snabbt koppla samman vilken skärm som tillhör vilket område. Delar av fackdelen har färgen röd medan många delar i intaget och tilten är blå, vilket ger oss två färger som kan användas för färgkodning av de skärmar som visar information från de områdena. Organisationen kan förtydliga denna metod genom att måla färgerna på exempelvis golven i anknytning till område. På det sättet kopplas en undermedvetenhet ihop hos operatörerna och varje område. Genom att placera dessa i sekvens kopplat med hur långt ifrån observationsplatsen informationen kommer från kan information också uppfattas snabbt utan större ansträngning för individen.

Figur  10.5:  Detaljutformning  av  överblicksskärmar  med  koppling  till  område.