Arbetsorganisationen

Under projektets första etapp prövade vi olika organisationsformer. Det visade sig finnas ett stort behov av handledare för varje stadsdel. I projektets

andra och tredje etapp har vi därför utsett handledare för de olika stadsdelarnas grupper av deltagare. Merparten av handledarna har rekryterats bland deltagarna från den första etappen av Levnadsundersökningen. Handledarna har svarat för sammanhållningen av deltagargrupperna, men också utdelningen av namn på intervjupersoner. Jag har först delat ut namn på intervjupersonerna till handledarna portionsvis. Utdelningen har skett i form av s k spårningslistor, vilka har bestått av samtliga uppgifter om respektive intervjuperson. Jag har löpande registrerat utdelningen till handledarna i min databas.

Vadå? Levnadsundersökning? Efter att ha deltagit, planerat och startat upp olika undersökningar under årens lopp - ännu en! Detta är ju vardagsliv för många som arbetar inom vården. Vad ska den leda till? Visst är jag nyfiken och lite spännande är det alltid med nya erfarenheter. Vem skall man arbeta tillsammans med? Och på Sofielunds gamla skola - där kan man väl inte vara, det ser så ruckligt ut. Jodå, visst kan man! Det var förberedelser och föreläsningar. Ibland upplever jag att allt bara ältas om och om igen. Frågeformulär - inbokningar - förklaringar. Ja, ibland är det som att slå huvudet i en vägg - och ibland skiner solen. Men visst går det! - Och titta, gamla bekanta! Gunilla som jag gick omvårdnadssköterske-utbildningen med - och Carina som arbetade nattpasset på jobbet! -Javisst, går det! (Laila)

Handledarna har i sin tur delat ut spårningslistorna till deltagarna. Därefter har deltagarna först delat ut formulären i brevlådorna och därefter tagit kontakt med intervjupersonen, främst genom telefon. Såväl utdelning som telefonkontakt har ofta krävt ett omfattande spårningsarbete. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har färre invånare tillgång till telefon i Malmö än i andra svenska städer. Malmö toppar också statistiken över andelen abonnenter med

hemligt telefonnummer. Till stöd har deltagarna haft den handbok som jag har skrivit. Förutom definitioner av alla ingående begrepp i frågeformuläret har handboken bestått av allmänna råd om presentation och intervjuer.

Nu är det jag som har övertaget! Det är ju jag som vet! Jag måste vara säker när jag ringer på dörrklockan! Jag har hört rösten per telefon. Intervjupersonen har sett mitt foto. Jag stiger in i en okänd värld. Tar av mig jackan och skorna. Intervjupersonen visar var vi ska sitta.

Jag ser mig om. Finns det något som gör att vi snabbt kan få kontakt? Jo, det finns det som regel. Ett husdjur eller kanske ett vackert skåp, en vacker tavla eller en prydnadssak. På sista intervjun jag var på utbrast jag ”Nej, så trevliga gardiner.” Sedan är isen bruten och jag kan som regel börja utföra mitt arbete. (Ingrid)

Alla spårningslistor och frågeformulär från framgångsrikt genomförda intervjuer lämnas tillbaka till handledarna. Först kodar emellertid deltagarna vissa av svaren, t ex yrkestillhörighet eller utbildning, enligt samma modell som Folk och Bostadsräkningarna (FoB). Även spårningslistorna över uteblivna intervjuer, t ex där intervjupersonen har nekat eller inte går att få tag på, lämnas tillbaka. Handledarna genomför en kvalitetskontroll för varje genomförd intervju. Kvalitetskontrollen är till för att eliminera såväl slarvfel som logiska fel. Slarvfel kan t ex uppstå om deltagarna fyller i formuläret felaktigt eller glömmer att ställa en fråga till intervjupersonen. Då återgår frågeformuläret till deltagarna som ibland måste ta kontakt med intervjupersonen återigen. Med logiska fel menas fel som uppstår när t ex intervjupersonen uppger sig ha förskolebarn i frågan om familj, men sen glömmer att ange barnbidrag i frågan om disponibel inkomst. Även logiska fel kan leda till behov av kompletteringar.

Visst lät det spännande med en levnadsundersökning! Redan är jag ju med i ett projekt som har varit mycket utvecklande för mig som person och yrkesmänniska. Ökade kunskaper om människors levnadsvillkor i den stadsdelen jag arbetar i verkar ju intressant. Önskan att bli en mer kompetent människa och yrkeskvinna lockar mig. Nu har jag mött alla deltagarna. Vi är olika personer med olika yrkes- och livserfarenheter. Men återigen är männen i minoritet. Varför???

Överallt där det handlar om omsorg och relationer mellan människor, dominerar kvinnor. Inom min dagliga gärning dominerar kvinnorna, och männen är en försvinnande liten del. Eftersom mitt andra projekt heter ”Det jämställda dagiset” kan ni ju förstå att kvinnligt och manligt är intressant för mig. Mina tankar och idéer har naturligtvis påverkats av de båda projekten. Det finns för mig den röda tråden i båda. Jag slutar aldrig att ha ett intresse både för stora och små människor. Deras livsvillkor, och hur deras situation är och kan bli i jämlikhet och jämställdhet. (Marie-Louise)

Kvalitetskontrollen följs av att handledaren skriver in resultat på dator i dataprogrammet MS Works efter en mall som jag har utformat. Därefter genomför handledarna slutkontroller parvis, då inskrivningarna på dator jämförs med frågeformulären. Slutligen överlämnas datafiler och frågeformulär till mig. För att hålla reda på alla spårningslistor och formulär registrerar vi hela förloppet löpande. Varje spårningslista som jag lämnar ut respektive tar emot, registrerar jag i min dator. Liknande registreringar sker när handledarna delar ut och tar emot spårningslistor och formulär. Hela hanteringen av spårningslistor och formulär är således mycket noggrann, allt för att på bästa sätt kunna uppfylla kraven på anonymitet. Identiteten på varje frågeformulär behålls bara så länge undersökningen pågår. Därefter avskiljs identiteten och intervjusvaren anonymiseras.