Arbetssätt i verksamheten 35

I resultatet av den här studien lyfts det fram att det är av vikt att konkretisera matematiken och att det är betydelsefullt att arbeta med matematiken kontinuerligt i verksamheten. Det här är något som Linder, Powers-Castello och Stegelin (2011) även betonar i sin studie då de menar att meningsfulla matematikaktiviteter kan inverka på barnens fortsatta matematikförståelse. För att det ska ske behöver förskollärarna vara medvetna och öppna för att kunna konstruera matematiksituationer som bygger på barnens intressen och erfarenheter. Men enligt Cross, Woods och Schweingruber (2009) förbiser majoriteten förskollärarna matematik och lägger mer vikt på läskunnighet och social-emotionell utveckling. I vår studie framgår det däremot inte att förskollärarna inte lägger vikt på matematik utan de uttalar sig istället att det borde läggas mer tid på det i vardagens olika situationer. Detta kan kopplas samman med det Hannula-Sormunen, Lehtinen & Räsänen (2015) lyfter fram i sin studie då de påpekar att det inte finns så mycket väletablerad litteratur kring matematik i förskolan. Det här kan förstås som att om det hade funnits mer litteratur som berörde matematik i förskolan hade verksamheterna kunnat se annorlunda ut, genom att litteraturen hade hjälpt förskollärarna med

36

tips och idéer hur de hade kunnat lyfta fram och konstruera vardagliga matematiska situationer tillsammans med barnen i förskolans kontext.

Något som även framkom i vårt resultat är att förskollärarna hade svårt att sätta ord på vad vardagsmatematik är genom att de uttalade sig kring det eller att de tystnade. Detta skulle kunna förklaras i enlighet med vad Sheridan et. al (2011) belyser i sitt resultat och det är att förskollärarna behöver bli mer självsäkra på sin egen kompetens och att det behövs en djupare kunskap kring matematik. Det här kan även kopplas samman med Hannula-Sormunen, Lehtinen & Räsänen (2015) som nämner att det inte finns så mycket litteratur kring matematik att tillgå.

6.2. Metoddiskussion

Vi valde till vår studie att använda oss av intervjumetoden då vi ansåg att det var ett lämpligt metodologiskt val som passade i enlighet med vårt syfte då vi ville belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Vi valde att konstruera semistrukturerade frågor att använda under intervjun. Det här eftersom att vi ville få ett samtal med förskolläraren där frågorna var flexibla och rörliga. För att dokumentera intervjun användes ljudupptagning och anteckningar. Hade vi utfört studien igen hade vårt val av metod varit desamma då det är lämpligt i förhållande till vårt valda vetenskapsteoretiska perspektiv då vi ville undersöka hur förskollärare resonerar om vardagsmatematik. Vårt val av dokumentationsverktyg såsom ljudupptagningar och anteckningar hade även kvarstått. Dock hade vi kunnat göra en förändring i tillvägagångssättet genom att intervjua fler deltagare åt gången och därmed få en bredare diskussion där förskollärarna delger varandra sina erfarenheter och kunskaper gällande matematik. Den här intervjuformen kallas för fokusgruppssamtal (Bryman, 2011). Vidare anser vi att valet av diskurspsykologi var svårt att förstå i början av studien men ju mer vi läste på om begreppet desto större blev vår förståelse. Om vi haft en större förståelse från början hade det kunnat påverka våra semistrukturerade frågor och det i sin tur lett till en bredare och djupare diskussion. Således hade vårt resultat och vår analys kunnat bli djupare. Dock vill vi poängtera att empirin vi samlade in räckte för att svara på våra forskningsfrågor.

37

7. Slutsats

Syftet med vår studie var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Det här med utgångspunkt från forskningsfrågan; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten?

Utifrån den här studiens resultat drar vi en slutsats kring förskollärarnas resonemang, de belyser att vardagsmatematik är ett stort område som inte är enkelt att definiera då det finns många olika delar i det. Men de poängterar även att ämnet är viktigt för dem att arbeta med tillsammans med barnen och att det är betydelsefullt för dem att synliggöra och använda sig av matematiska begrepp och dylikt i de vardagliga situationerna som uppstår i verksamheten. Vardagssituationerna kan vara allt från påklädning i hallen, räkna knapparna i jackan som ska knäppas eller skorna som ska sättas på, men även matsituationerna där barnen får vara med och duka, räkna antal glas och bestick. Förskollärarna menar att det här stärker barnens fortsatta matematiklärande. Med det här sagt vill vi även poängtera att förskollärarna inte behöver bli matematiker utan endast att de får upp ögonen för matematik som helhet och att den är betydelsefull för barn att lära sig redan i förskolan samt vilken betydelse förskolläraren har i barnens utveckling och lärande.

8. Didaktiska implikationer

Studien riktar sig till verksamma förskollärare och förskollärarstudenter då det i studien lyfts fram vilken betydelse det är för barnen att ha aktiva och medvetna förskollärare som belyser och synliggör vardagsmatematiken. Med den här studien är vår förhoppning att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring vardagsmatematik och hur det kan synliggöras i förskolans kontext. Vi vill även med studien lyfta fram hur förskollärare kan arbeta för att stötta barn i deras matematiska utveckling och vad som kan ske längre fram i åldrarna om barnen fått en god grund att stå på i tidig ålder samt vikten av att benämna de rätta begreppen för barnen. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att matematik som helhet är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolans verksamheter, de benämner även olika konkreta situationer där förskollärarna kan lyfta fram och synliggöra vardagsmatematik för barnen.

38

9. Vidare forskning

Eftersom denna studie endast har fokuserat på hur fem förskollärare resonerat kring begreppet vardagsmatematik och dess synliggörande, hade det varit av intresse att göra en större studie där fler förskollärare blev intervjuade. Det hade även varit av intresse att genom observationer undersöka hur förskollärarna som deltog i studien egentligen arbetar med att synliggöra vardagsmatematik i förskolans kontext. Detta med tanke på att den här studien enbart utgår ifrån intervjuer där förskollärarna blivit ombedda att tala om vardagsmatematik som begrepp och hur den synliggörs i vardagen.

39

10. Referenslista:

Aasebø, T.S. & Melhuus, E.C. (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). Intervjuer. I: G, Ahrne, & P, Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Anders, Y., & Rossbach, H. G. (2015). Preschool Teachers’ Sensitivity to Mathematics in Children’s Play: The Influence of Math-Related School Experiences, Emotional Attitudes, and Pedagogical Beliefs. Journal of Research in Childhood Education, 29(3), 305–322. doi: 10.1080/02568543.2015.1040564

Bates, A. B., Latham, N. I., & Kim, J. A. (2013). Do I Have to Teach Math? Early Childhood Pre- Service Teachers' Fears of Teaching Mathematics. Issues in the Undergraduate Mathematics Preparation of School Teachers, 5.

Benz, C. (2012). Maths Is Not Dangerous--Attitudes of People Working in German Kindergarten about Mathematics in Kindergarten. European Early Childhood Education Research Journal, 20(2), 249–261.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande: småbarns möten med matematik. Diss. Åbo: Univ., 2007. Åbo.

Björklund, C. (2010). Broadening the horizon: toddlers’ strategies for learning

mathematics. International Journal of Early Years Education Vol. 18, No. 1, March 2010, 71–84. doi: 10.1080/09669761003661246

40

Björklund, C., & Barendregt, W. (2016). Teachers’ Pedagogical Mathematical Awareness in Swedish Early Childhood Education. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 359–377.

Brown, E. T. (2003). The influence of teachers' efficacy and beliefs on mathematics instruction in the early childhood classroom (Doctoral dissertation, University of Louisville).

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (2015). Social constructionism. (Third edition.) London: Routledge.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion ” Motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism”. I: M, Börjesson & E, Palmblad. (Red.). Diskursanalys i praktiken. (s. 7–28). Malmö: Liber.

Choi, J. Y., & Dobbs-Oates, J. (2014). Childcare quality and preschoolers' math development. Early Child Development and Care, 184(6), 915–932.

Cross, C., Woods, T., & Schweingruber, H. (2009). Mathematics learning in early childhood: Paths toward excellence and equity. National Research Council of National Academies Press. Center for Education.

Dalgren, S. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag (Vol. 30). Linköping University Electronic Press.

Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2009). Grundläggande matematik. I: S. Sheridan., I, Pramling Samuelsson., & E, Johansson. (Red.). Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. (s.125–150). Göteborg: Acta Universitatis

41

Emanuelsson, G. (2006). Matematiken del av vår kultur. I. E, Doverborg & G, Emanuelsson. (Red.) Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. (1. uppl.) (s.29–43). Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Fuson, K. C., Clements, D. H., & Sarama, J. (2015). Making early math education work for all children. Phi Delta Kappan, 97(3), 63–68.

Geist, E. (2015). Math anxiety and the “math gap”: How attitudes toward mathematics disadvantages students as early as preschool. Education, 135(3), 328–336.

Hannula-Sormunen, M. M., Lehtinen, E., & Räsänen, P. (2015). Preschool children’s spontaneous focusing on numerosity, subitizing, and counting skills as predictors of their mathematical performance seven years later at school. Mathematical Thinking and Learning, 17(2–3), 155– 177.

Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reserverat eller marknad?. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Musikhögskolan i Malmö.

Krajewski, K., & Schneider, W. (2009). Early development of quantity to number-word linkage as a precursor of mathematical school achievement and mathematical difficulties: Findings from a four-year longitudinal study. Learning and instruction, 19(6), 513–526.

Lee, S. (2012). Toddlers as mathematicians?. Australasian journal of early childhood, 37(1), 30. Linder, S. M., Powers-Costello, B., & Stegelin, D. A. (2011). Mathematics in early childhood:

Research-based rationale and practical strategies. Early Childhood Education Journal, 39(1), 29–37.

Lundström, M. (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik (Doctoral dissertation, Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten University of Gothenburg, Faculty of Education).

42

Notari-Syverson, A. & Sadler, Faith H. (2008) Math is for everyone. Division for Early Childhood. doi: 10.1177/1096250608314589


Paksu, A. D. (2008). Comparing teachers’ beliefs about mathematics in terms of their branches and gender. Hacettepe Üniversitesi Eğitim Fakültesi Dergisi, 35(35).

Potter, J., & Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology. London: Sage. Potter, J. & Wetherell, M. (2001). Unfolding Discourse Analysis. I: Wetherell, M., Taylor, S., &

Yates, S. J. (Red.). Discourse theory and practice: A reader. (s.198–209). Sage. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I: G, Ahrne, & P,

Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220–236). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden–a profession in change. Educational Research, 53(4), 415–437. doi:

10.1080/00131881.2011.625153

Sjöberg, L (2013). Vem har makten att bestämma det normala? – dikursanalytiska angreppssätt. I: S, Erlandsson, & L, Sjöberg. (Red.). Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt. (s.81–97). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016) Läroplanen för förskolan Lpfö98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2004). The effective

provision of pre-school education (EPPE) project: Final Report: A longitudinal study funded by the DfES 1997–2004. Institute of Education, University of London/Department for

Education and Skills/Sure Start.

Thiel, O. (2010). Teachers’ attitudes towards mathematics in early childhood education. European Early Childhood Education Research Journal, 18(1), 105–115.

43

Trawick-Smith, J., Swaminathan, S., & Liu, X. (2016). The relationship of teacher–child play interactions to mathematics learning in preschool. Early Child Development and Care, 186(5), 716–733. doi: 10.1080/03004430.2015.1054818

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Umeå.

Vogel, R. (2013). Mathematical situations of play and exploration. Educational Studies in Mathematics, 84(2), 209–225. doi: 10.1007/s10649-013-9504-4

Wager, A. A., & Parks, A. N. (2016). Assessing early number learning in play. ZDM, 48(7), 991– 1002. doi: 10.1007/s11858-016-0806-8

Wetherell, M. (2001). Editor's Introduction. I: Wetherell, M., Taylor, S., & Yates, S. J. (Red.). Discourse theory and practice: A reader. (s.9–13). Sage.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

44

11. Bilagor

11.1. Bilaga 1

Intervjufrågor till Förskollärare Semistrukturerade intervjufrågor:

• Hur länge har ni arbetat som förskollärare? • Vilken ålder på barn arbetar ni nu med?

• Hur tänker ni kring matematik?

• Vad är dina egna erfarenheter kring matematik, känner du dig trygg med matematik? • När anser ni att barnen möter matematik i förskolan?

• Hur definierar ni vardagsmatematik?

• Hur betydelsefullt anser ni det är att synliggöra vardagsmatematiken i de vardagliga

situationerna?

• Hur arbetar ni kring vardagsmatematik i verksamheten?

• Hur synliggör ni vardagsmatematiken för barnen?

• Känner ni er nöjd med ert arbetssätt i matematik eller vill ni utveckla något?

Följdfrågor:

• Hur menar du då?

45

11.2. Bilaga 2

Samtyckesblankett till Förskollärare Hej!

Vi heter Johanna Borgcrantz och Julia Svensson vi läser sista terminen på

förskollärarprogrammet på Halmstads Högskola. Vi skriver nu vårt examensarbete där syftet är att höra hur förskollärare resonerar kring matematik. Som metod för att samla in data till vårt arbete har vi valt att intervjua förskollärare och spela in samtalet för att kunna lyssna igenom och analysera materialet efter. Intervjuerna kommer att vara i ca 15–20 minuter. Vi söker nu deltagare som vill medverka i intervjuer kring ämnet matematik. Vi kommer att göra gruppintervjuer (med ca två deltagare) beroende vad som passar verksamheten bäst.

I vår studie följer vi vetenskapsrådets fyra etiska principer, vilket menas med att du som deltar är skyddad inom dessa områdena. Första området är informationskravet det menas med att den deltagande får information kring vårt syfte och hur intervjuerna ska gå till.

Samtyckeskravet är att du som deltagare frivilligt deltar och kan som helst avbryta din medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet samlas in och sparas på en säker plats som ingen obehörig kan komma åt. Till sist kommer nyttjandekravet som innebär att det insamlade materialet endast får användas i forskningssyftet av oss.

Hoppas detta låter intressant och att du vill delta i vår studie! Med vänliga hälsningar Johanna & Julia

Vill du veta mer kontakta gärna oss:

Johanna Borgcrantz johabo14@student.hh.se

Julia Svensson julsve14@student.hh.se

Examinator Halmstads Högskola:

Jonnie Eriksson jonnie.eriksson@hh.se

✂–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Namn:

_____________________________________________________________________

□ Ja, jag samtycker till att delta i studien. □ Nej, jag vill inte delta i studien.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Johanna Borgcrantz Julia Svensson