7. RESULTAT OCH ANALYS – REFLEX 123 OCH ARENA 123
7.2. ARENA 123 LÄROMEDELSANALYS
Arena 123 är skriven av Lars-Olof Karlsson och beskrivs som basen till undervisningen i samhällskunskap för elever som läser studieförberedande program. Läroboken ska omfatta kurserna 1,2 och 3 inom ämnet. Eleverna ska genom boken få de rätta verktygen för att skapa ett kritiskt tänk angående frågor som belyser både fakta och värderingar.
Kapitlet jag har analyserat heter Individen i samhället och omfattar 21 sidor. Även här har jag sorterat bort irrelevanta delar och väljer att fokusera på innehåll som kretsar kring genus och jämställdhet, sammanlagt blir det fyra sidor plus en femte sida med diskussionsfrågor.
Kön
Likt Reflex 123 finns även här en kapitelrubrik som heter Kön. Bokens introduktion av kapitlet börjar;
Inom kategorin kön har ”man” länge varit normen och är så fortfarande, även om det inte är längre lika påtagligt som i ett land som Sverige. (…) Samhället var ett tydligt patriarkat, dvs. ett samhälle där män har makt över kvinnor, där män kontrollerar kvinnor. 70
68 Ibid, 63
69 Bronäs, A. Samhällskunskapsböcker och demokrati i Att spegla världen – Läromedelsstudier i teori och
praktik; Ammert, N (red). (2011) s180
Kapitlet fortsätter att diskutera könens roll i samhället och vad det är som har hänt i samhällslivet i Sverige fram tills idag och problematiserar även frågan om ett jämställt samhälle;
I vårt land har mycket hänt under de senaste hundra åren. Kvinnor har i mångt och mycket nått samma positioner som män i det offentliga livet och många män engagerar sig i hemmet och barnens uppfostran nästan lika mycket som kvinnor, men skillnader finns fortfarande. Det ser man t.ex. i statistik över kvinnors andel av chefsjobb och styrelseposter i näringslivet och i hur föräldraledigheten fördelas. (…) Företeelser som prostitution, sexuellt våld och annan misshandel mot kvinnor visar att ett jämställt förhållande mellan könen ännu är långt borta. 71
Boken väljer att sedan att konkretisera sig ytterligare;
Vad är egentligen skillnaden mellan män och kvinnor? Varför är flertalet
lastbilschaufförer män och flertalet sjuksköterskor kvinnor? Varför sminkar sig kvinnor mer än män? Varför ifrågasätts kvinnor med många sexuella kontakter mer än män? 72
Vad är då bokens slutsats om vad skillnaden är? Det följande svaret tyder:
Många menar att en del, eller kanske alla, sådana skillnader är konstruerade. Att man lär sig skillnaderna när man växer upp. Vi behandlas olika av de vuxna vi har runt omkring oss beroende på om vi är flickor eller pojkar. Vi får en bild av vad som förväntas av oss och dessutom ofta förstärks av media och reklam. Skillnaderna är alltså inte en effekt av naturen utan av kulturen.
Arena 123 ger tillskillnad från Reflex 123 en djupare förklaring till varför det finns skillnader och hur de skapas. Här kunde även Arena 123 använt sig av skillnaden mellan kön och genus men den skillnaden definieras inte. Dock trycker boken på att skillnaderna är skapta av vår kultur och inte naturen. Arena 123 nämner även att skillnaderna förstärks genom reklam och medier vilket är något som Reflex 123 helt utelämnar.
För att visa att skillnaderna mellan könen är något som samhällen skapat, främst i moderna samhällen, visar läroboken ett konkret exempel på detta:
71 Ibid, s25
Antropologer som undersökt isolerade samhällen med liten påverkan från andra kulturer har sett att vad som uppfattas som manligt och kvinnligt varierar kraftigt. Det stärker tanken att skillnaderna är konstruerade. Antropologer har letat efter samhällen som är motsatsen till patriarkala samhällen, så kallade matriarkat där kvinnor har makten över män.
Att boken tar upp ytterligare exempel på att skillnaderna är konstruerade för eleverna ett eget förhållningssätt att kritiskt tänka och reflektera över vad som faktiskt står i boken. Reflex 123 valde att endast definiera skillnaderna mellan kön och genus men de konkreta skillnaderna på hur de faktiskt skapades utelämnades helt. Som jag nämnt innan handlar min textanalys i mångt och mycket att studera en text som ett hjälpmedel till att upptäcka olika förhållanden i samhällslivet. Arena 123 belyser problem och gör det s.k. abstrakta konkret när de förtydligar de samhällsproblem de tar upp med reella exempel. 73
Jämställdhet
I frågor om genus och jämställdhet ges det inte mycket utrymme i boken, ordet genus nämns inte en enda gång. Dock ges det mycket utrymme till normer och värden. Boken uttrycker sig kring normer på följande sätt;
Majoritetens kultur brukar man säga utgör normen, dvs det normala i betydelsen till ”det vanliga”, det man först tänker på. (…) Att normen inte skulle vara en invandrare, inte en rullstolsburen, inte en homosexuell och inte heller en extremt rik person är ganska troligt. Men skulle det vara en man eller kvinna, eller en individ ur medelklass eller arbetarklass? Ibland är det inte så enkelt som att normen är majoriteten, ibland är snarare normen ”det dominerande”, det som hörs och syns mest, det som politik och media fokuserar på. 74
Tillskillnad från Reflex 123 syftar Arena 123 på att mannen kanske inte längre är normen i samhället. Som jag påvisade tidigare skriver Reflex 123 ut att männen är de vinnande i samhället medan Arena 123 lämnar den frågan öppen och påvisar att det kanske inte är självklart vem som är normen i samhället längre när det kommer till frågan om kön.
Boken fortsätter med att uttrycka sig kring maktordningar och dess betydelse;
73 Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H & Wängmerud, L. (2012) s211 74 Karlsson, L-O (2011), s20, fet stil i original.
Genom att vara medveten om maktordningarnas betydelse kan man delvis titta förbi dem och bedöma människor som individer istället för utifrån olika kategorier. Det handlar om att inte ha förutfattade meningar om vad människor är utifrån exempelvis kön, etnicitet eller sexualitet eller annorlunda uttryckt om att inte betrakta människor utifrån stereotyper. 75
Även i Arena 123 nämns myndigheten DO och radar upp flera punkter utifrån en punktlista på olika typer som kan behandla vad som är diskriminering. En punktlista är enligt Bronäs ett bra sätt att förmedla viktig information till läsaren. Esaiasson, Gilljam och Wängmerud betonar hur språket är med och formar texten. En viktig del av språket är hur det är uppbyggt i en text, t.ex. genom en punktlista. Bronäs tar upp att punktlistor ger en fördel till läsaren att rangordna vad som är viktigt. Att läsaren uppfattar det som kommer först som mest betydelsefullt och att det sedan dalar nedåt. I den här punktlistans kommer begreppet klass först, följt av kön, de begrepp som ligger sig på punktlistan är ålder och funktionsnedsättning.
Nyckelord och diskussionsfrågor
I kapitlets slut finns det 30 uppgifter som ska omfatta hela kapitlet av dessa är det två frågor som belyser genus och kön. Frågorna som ställs är ”Vad innebär påståendet att man är norm inom kategorin kön?” och ”Ge exempel på företeelser som bryter mot vad som betraktas som manligt och kvinnligt?”.
De få frågor som finns bjuder in eleverna till djupare reflektioner men som sagt är det betydligt få frågor som kretsar kring jämställdhetsaspekter till kapitlet som helhet. Författarnas beskrivning av läroboken är att den ska ge eleverna verktyg till ett kritiskt tänk och för att skapa ett kritiskt tänk måste eleverna själva lära sig att självständigt kunna reflektera och för det krävs det nog mer frågor än två som inbjuder till diskussion.