Argumentation för reglernas förenlighet 37

I förarbetena till de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna utfördes en utredning av reglernas förenlighet med EU-rätten. Utredningen fokuserade på reglernas förenlighet med

182 _{EU-kommissionen hänvisar i första hand till mål C-318/10 SIAT, p. 51.} 183 _{European Commission, EU Pilot 4437/13/TAXU – Sweden, s. 6.} 184 _{Carneborn, C, Nya tioprocentsregeln – En ren beräkningsregel?, s. 50.}

etableringsfriheten.185 _{Regeringen anser att de svenska reglerna är förenliga etableringsfri-}

heten och håller därmed fast vid den bedömning som gjordes i förarbetena.186

Regeringen uppmärksammar att det enligt EUD:s praxis föreligger ett hinder för en fri rör- lighet när skilda regler tillämpas på jämförbara situationer eller när samma regel tillämpas i olika situationer.187 _{Regeringen anser att sådan tillämpning inte sker i samband med de}

svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.188

Regeringen instämmer i den bedömning som gjorts av HFD i mål 2011 ref. 90 där de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna ansågs vara förenliga med de fria rörligheter- na.189 _{I domskälen till detta mål uttrycktes att liknande regler har prövats av EUD i Lank-}

horst-Hohorst-målet. Reglerna skiljde sig dock något åt. De tyska reglerna var bara tillämp- liga på räntor hänförliga till kapital som tillskjutits av ägare som inte hade rätt till skattekre- dit i Tyskland. De svenska reglerna uppställer i praktiken inte något krav på att beskattning ska ske på räntorna i Sverige. Anledningen till att reglerna i Lankhorst-Hohorst-fallet inte ansågs förenliga var just denna skillnad i de tyska reglerna. HFD ansåg därför att de svenska reglerna inte utgjorde något hinder mot de fria rörligheterna.190 _{HFD uttalade även}

att EUD i ett avgörande191 _{fastställt att medlemsstater kan villkora avdragsrätt med krav på}

hur beskattning sker i andra länder.192 _{Regeringen anser att denna princip är tillämplig på 10}

% -regeln som uppställer ett krav på hur räntebetalningen beskattas hos mottagaren.193 _Vi-

dare erinrade HFD att EUD i ett förhandsavgörande194 _{uttalat att negativa skattemässiga}

konsekvenser inte är ett hinder mot de fria rörligheterna om konsekvenserna är en följd av olikheter i medlemsstaternas lagstiftning.195 _{HFD ansåg med hänvisning till dessa förhands-}

185 _{Prop. 2012/13:1, s. 269 f..}

186 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 6.} 187 _{Regeringen hänvisar till mål C-311/97 Royal Bank of Scotland.}

188 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 6 f..} 189 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 8.} 190 _{HFD mål 2011 ref. 90.}

191 _{Mål C-231/05 Oy AA, p. 37.} 192 _{HFD mål 2011 ref. 90.}

193 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 8.} 194 _{Mål C-403/03 Schempp.}

avgöranden att de svenska ränteavdragsreglerna var förenliga med EU-rätten. Den negativa skattemässiga konsekvensen av att räntebetalningar till mottagare i länder där beskattning av räntan är lägre än tio procent inte är avdragsgilla, medan räntebetalning som sker till mottagare i Sverige är avdragsgill, är en negativ skattemässig konsekvens som följer av olik- heter i medlemsstaternas lagstiftning.196

Regeringen stödjer sig på HFD:s argumentation i bemötandet av EU-kommissionen utta- lande om att reglerna i princip bara blir tillämpliga på mottagare som inte har hemvist i Sverige i och med 10 % -regeln. Regeringen hänvisar också till ett avgörande från EUD där det framgår att en medlemsstat inte kan anses vara skyldig att utforma sin skattelagstiftning för att säkerställa att lagstiftningen utjämnar olikheter som följer av medlemsstaternas nat- ionella skattelagstiftning.197 _{Därför innebär reglerna inte någon indirekt diskriminering.}198

Regeringen håller heller inte med EU-kommissionen om att reglerna bara blir tillämpliga vid gränsöverskridande transaktioner. Även vid rent inhemska transaktioner finns möjlighet att transaktioner sker för att erhålla väsentlig skatteförmån. 10 % -regeln är bara är en del av den totala bedömningen gällande huruvida en transaktion är affärsmässigt motiverad.199

Med detta sagt går Regeringen ändå vidare till att rättfärdiga de svenska ränteavdragsbe- gränsningsreglerna. Regeringen gör detta i händelse av att reglerna kommer att anses hindra etableringsfriheten, och trots att EU-kommissionen gjort bedömningen att reglerna är ett hinder som inte kan rättfärdigas.200

EU-kommissionen tog endast upp rättfärdigandegrunden hindrande av skatteflykt. Rege- ringen å sin sida anser att syftet med reglerna inte endast är att hindra skatteflykt. Reglerna uppkom för att förhindra urholkning av skattebasen. Med detta, menar Regeringen, inne- fattas rättfärdigandegrunden att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten och i viss mån även territorialitetsprincipen. Detta eftersom reglerna hindrar att skattesub-

196 _{HFD mål 2011 ref. 90.}

197 _{Mål C-371/10 National Grid Indus, p. 62.}

198 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 8.} 199 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 10.} 200 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 12.}

jekt själva kan välja vilken medlemsstats beskattning som ska bli tillämplig och säkerställer att vinster som upparbetats i Sverige beskattas i Sverige.201

Regeringen hänvisar återigen till EUD:s resonemang i Oy AA-målet202_{. I målet accepterades}

begränsningar i koncernbidragsavdragsrätten. Utan begränsningarna hade bolagskoncerner fritt kunnat välja i vilken medlemsstat ett dotterbolags vinst tas upp till beskattning. En så- dan möjlighet skulle äventyra en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan med- lemsstaterna. Medlemsstaten där dotterbolaget var beläget skulle utan begränsningarna vara tvunget att ge upp sin beskattningsrätt. Regeringen tillägger att incitamentet att flytta vinst blir större om vinsten inte överhuvudtaget beskattas i mottagande land. Förfaranden som reglerna i Oy AA-målet förhindrade är således av samma karaktär som de svenska ränteav- dragsreglerna syftar till att förhindra.203 _{Rättfärdigandegrunden är därför tillämplig även på}

de svenska reglerna.

Regeringen anser därmed att hindrande av skatteflykt inte är den enda tillämpliga rättfärdi- gandegrunden. EU-kommissionens uttalande om att avdrag för räntekostnader bara får vägras till den del sådan kostnad inte är marknadsmässig är då inte längre relevant.204 _EUD

har nämligen uttalat att även om de krav som uppställs på rättfärdigandegrunden för att hindra skatteflykt inte är uppfyllda, kan de krav som uppställs på en välavvägd fördelning av beskattningsrätten vara uppfyllda, samt vara proportionerliga.205

EU-kommissionens uttalande med hänvisning till SIAT-målet att bevisbördan är problema- tisk och att de omständigheter på vilka bedömningen av affärsmässigt motiverat inte utgörs av objektivt fastställda kriterier. Regeringen hänvisar till att reglerna om bevisbörda följer de allmänna principer som finns för avdragsyrkanden i svensk skatterätt.206 _{För de omstän-}

digheter som krävs för att fastställa om en skattskyldigs förfarande varit i huvudsak att vinna skattefördelar finns det vägledning i förarbetena avseende affärsmässiga skäl. Vidare

201 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 12.} 202 _{Mål C-231/05 Oy AA, p. 55-56.}

203 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 13.} 204 _{Fråga om avdragsrätten för ränta som betalas avseende koncerninterna lån, Fi2013/153, s. 13 f..} 205 _{Mål C-311/08 SIG, p. 66.}

ställs det lägre krav på bevisningen än i SIAT-målet. Regeringen anser därför att reglernas tillämpning är tillräckligt förutsägbar och tydlig. Därmed är reglerna proportionerliga.207