Argumentationen efter omläggningen, rättfärdigande av den nya politiken

Scenbyte, Sverige som scen

Den 24 november 2015 meddelade regeringen sitt beslut om åtgärder för att ”skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande”.¹⁴⁰ I analysmaterialet från perioden efter flykting-politiken lagts om (december 2015 till december 2017) är en minskning av antalet asyl-sökande också ett uttalat mål (syfte). Det är en tydlig skillnad mot tidigare.¹⁴¹ I den flykting-politiska argumentationen efter november 2015 har dessutom scenen, bakgrunden mot vilken resonemanget förs, bytts ut. Om flyktingpolitiken tidigare diskuterades med krigets Syrien och livsfarliga båtfärder över medelhavet som fond, riktas strålkastarljuset nu oftare mot det svenska samhället och dess förmåga att ta emot de asylsökande. När den restriktivare flyktingpolitiken ska motiveras beskrivs ett svårt läge ute i kommunerna med överfulla asyl-boenden och en socialtjänst som gått på knäna.¹⁴² En knapp månad efter att den striktare politiken införts ser Löfven i sitt jultal tillbaka på hur människor tvingades sova på kartonger. Skildringen får i sig utgöra ett argument för att förändring behövdes.

Men när jag besökte Malmömässan i november och såg den svåra situation som mötte asylsökande där med akuta sängplatser som inte var mer än kartonger rakt på betonggolvet. Familjer med små barn som tvingades leva där ibland i flera dygn i väntan på boende, bara för att belastningen var så stor. Då fungerade inte längre vårt mottagande.¹⁴³

Samma bild av ett Sverige där ”många samhällsviktiga verksamheter är hårt ansträngda” och människor tvingats sova på pappkartonger tecknas av Johansson i interpellationsdebatten den

140 Regeringskansliet 2015-11-24.

141

Analysen behandlar kommunikationen från socialdemokratiska regeringsföreträdare. Inom den

socialdemokratiska rörelsen i vidare bemärkelse finns grupperingar som är kritiska till den restriktivare politiken, däribland sidoförbundet Socialdemokrater för tro och solidaritet som också vänder sig emot vad de ser som en hårdnande retorik. Se t.ex. Socialdemokrater för tro och solidaritet, ”Öppna muren – gör en human

flyktingpolitik självklar igen!”, 2016-06-15, http://news.cision.com/se/socialdemokrater-for-tro-och-solidaritet/r/oppna-muren---gor-en-human-flyktingpolitik-sjalvklar-igen-,c2029598 (2018-03-02) och Sam Linderoth, ”Flyktingfrågan splittrar S, ETC 2015-11-05, https://www.etc.se/inrikes/flyktingfragan-splittrar-s (2018-03-02).

142

Se t.ex. Stefan Löfven, ”Den svenska modellens styrka”, Tal vid kommunkonferens i Örebro, 12 mars 2016, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2016/den-svenska-modellens-styrka/ (2018-01-29).

143 Stefan Löfven, Jultal i Stockholm, 19 december 2015, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2015/jultal/ (2018-02-28).

29

11 december 2015.¹⁴⁴ De här beskrivningarna av misärliknande förhållanden har vissa likheter med de tidigare skildringarna av flyktingläger och krigsområden och i båda fallen är det skildringar som riktar sig till åhörarens empati. Skillnaden är att de två scenbeskrivningarna innehåller olika krav på handling. Om beskrivningarna av död och skövlade samhällen kopplats till vikten av ett generöst flyktingmottagande, leder berättelserna om ett fullbelagt Sverige till slutsatsen att färre flyktingar bör tas emot.

Att ta emot flyktingar framställs dock fortfarande som viktigt och hedervärt, ett ideal. Både Löfven och Johansson uttrycker stolthet över det stora flyktingmottagande Sverige haft. Löfven kallar det ”den största humanitära insatsen i svensk historia”,145

och Johansson är ”fantastiskt stolt över att vi kunnat ta emot över 150 000 människor och ge skydd undan krig, förföljelse och förtryck till den som fått sin asylansökan beviljad”.¹⁴⁶ I sitt tal på parti-kongressen 2017 är Löfven dock bestämd med att den situation som rådde under hösten 2015, då Sverige tog emot fler asylsökande än någonsin, aldrig ska få uppstå igen. ”Sverige ska aldrig tillbaka till situationen vi var i under flyktingkrisen. Aldrig.”¹⁴⁷

Löfven talar även under den här tidsperioden om lidandet för de människor som är på flykt undan krig och terror och om situationen för de som bor i flyktingläger kring Syrien. När det gäller frågan om handling kopplas scenerna från kriget däremot inte i första hand till flyktingmottagande i Sverige. Löfven menar i sitt tal på 1 maj 2016 tvärtom att det nu ”krävs en flyktingpolitik som sträcker sig utanför Sveriges gränser, med en modig utrikespolitik, med ett progressivt utvecklingssamarbete och ett omfattande humanitärt bistånd – så att människor inte ska behöva fly för sina liv”.¹⁴⁸ Det betonas i flera av talen att ”flyktingkrisen” är just global och kräver internationellt arbete. I sitt sommartal 2016 berättar Löfven, snarlikt ett av talen från den tidigare perioden, om ett flyktingläger han besökt. I tidigare tal användes flyktinglägerberättelsen som argument för att ge utsatta människor skydd i Sverige. Nu i 2016 års sommartal är den slutsats Löfvens drar efter sitt besök i Jordanska flyktingläger att de allra flesta flyktingar överhuvudtaget aldrig kommer till Sverige och Europa. Sveriges uppgift som ”en av de största givarna till FN:s flyktingkommissariat” bör istället vara att bidra till att dessa

144 ”Tillfällig paus i flyktingmottagandet”, Interpellationsdebatt 2015/16:241, 11 december 2015,

http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/tillfallig-paus-i-flyktingmottagandet-_H310241 (2018-02-08), anf. 10.

145 Riksdagens partiledardebatt, 13 januari 2016, http://riksdagen.se/sv/webb-tv/video/partiledardebatt/partiledardebatt_H3C120160113pd (2018-01-09), anf. 1.

146 ”Tillfällig paus i flyktingmottagandet”, Interpellationsdebatt 2015/16:241, 11 december 2015, anf.12.

147

Stefan Löfven, Tal vid omval, Partikongressen, 9 april 2017,

https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2017/tal-vid-omval---partikongressen-2017/ (2018-01-29). Jfr formuleringen i Löfven, ”Den svenska modellens styrka”, Tal vid kommunkonferens i Örebro, 12 mars 2016.

148 Stefan Löfven, Tal på 1 maj, Göteborg, 2016, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2016/tal-i-goteborg-den-1-maj/ (2018-02-28).

30

människor får hjälp där de är.¹⁴⁹ Vikten av handling betonas, men insatserna förläggs utanför Sveriges gränser. Det kan ställas mot Morgan Johanssons uttalande i riksdagens aktuella debatt den 25 september före det att politiken lades om. Johansson sa då att det är en ”illusion att tro att bistånd kan ersätta flyktingmottagande” och frågade sig hur man ska kunna hjälpa på plats ”när på plats är sönderslaget?” 150

Som konstaterats skiljer sig argumentationen före och efter omläggningen åt när det gäller mot vilken scenbakgrund diskussionen förs, men även snarlika scenarion verkar alltså leda till olika slutsatser om hur man bör handla.

Hänvisning till situationen

Att förklara sitt agerande utifrån scenen eller de rådande omständigheterna är att anamma en deterministisk syn, där handlingar styrs av skeenden bortom individens kontroll.¹⁵¹ När Löfven och Johansson ska motivera den restriktivare flyktingpolitiken sker det med hänvisning till en extrem situation. Löfven använder begrepp som ”nödvändigt beslut” och att regeringen gjort ”det som krävts” vilket indikerar att det inte funnits något annat val. Han och de andra i regeringen kan därmed inte heller skuldbeläggas för sitt handlande. När Centerpartiets Annie Lööf i riksdagens partiledardebatt 11 januari 2017 frågar Löfven om han inte skäms över att ha inskränkt rätten till familjeåterförening, svarar han följaktligen med att peka på situationen. De åtgärder som införts var ”helt nödvändiga i en exceptionell situation”.152

Det är alltså på grund av omständigheterna som de restriktivare åtgärderna införts. Om handlingar som hänvisas till scenen skriver Burke: ”one may deflect attention from the criticism of personal motives by deriving an act or attitude not from traits of the agent but from the nature of the situation.”¹⁵³ Genom att peka på tvingande omständigheter kan den enskilda aktören befria sig från ansvar, och också som syns i Löfvens svar till Annie Lööf, värja sig från kritik om det oriktiga eller omoraliska i agerandet.

Burke skiljer mellan action, handling, och motion, som kan översättas med rörelse. Medan handlingen är aktiv, medveten och knuten till en aktör syftar rörelse i Burkes terminologi på ett skeende som påverkar ting eller människor men där det inte ligger någon genomtänkt avsikt bakom, som en olycka eller ett väderfenomen.¹⁵⁴ Tidigare har Social-demokraterna och Sverige framställts som en aktör som aktivt griper in i scenen med syfte att

149 Stefan Löfven, Sommartal i Vasaparken, 21 augusti 2016, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2016/ny-sida2/ (2018-01-29).

150 Aktuell debatt om den akuta flyktingkrisen, 25 september 2015, anf. 2.

151

King 2009, s. 169.

152 Riksdagens partiledardebatt, 11 januari 2017, http://riksdagen.se/sv/webb-tv/video/partiledardebatt/partiledardebatt_H4C120170111pd (2018-01-29), anf. 102.

153 Burke 1969a, s. 17.

154

31

förändra den och att förbättra situationen för de människor som flyr undan våld och lidande. Flyktingmottagandet är alltså en medveten handling. Med den deterministiska retoriken underordnar sig den socialdemokratiska aktören istället scenen, de befinner sig i en rörelse eller ett skeende styrt av yttre omständigheter. Denna förändring återspeglas också på en språklig nivå. I retoriken före omläggningen används formuleringar som tydligt pekar ut aktör och handling som att ”vi (aktör) behöver ge röst åt (handling) de barn som just nu ligger inlåsta i lastrummet på en båt någonstans på Medelhavet”,155

eller att Sverige (aktör) ”ska vara ett land där vi välkomnar (handling) människor som flyr undan krig och förtryck.”¹⁵⁶ När den nya restriktivare politiken införs förklaras den mer som ett resultat av ett slags tillstånd. Johansson talar i interpellationsdebatten 11 december 2015 om ”migrationsströmmarna” och om den pågående ”flyktingkrisen”, det vill säga något som drabbat Sverige och världen,157

och Löfven hänvisar bland annat i jultalet 2015 till ”flyktingsituationen” som ett slags rådande omständighet.¹⁵⁸ Det sker vidare en omkastning av roller. Om det förut var flykting-arna som var offer för situationen är det i den här motivkonstruktionen regeringen och det svenska samhället som tvingats vika sig för övermäktiga omständigheter. När handlingen, beslutet om en restriktivare flyktingpolitik, relateras till det ansträngda läget i Sverige öppnar det också för en ny prioriteringsordning. Löfven talar i sitt jultal 2015 om att varje land utöver att ta ansvar för flyktingmottagandet också måste kunna leva upp till ”sitt samhällsåtagnade”, det vill säga att samhällsapparaten i övrigt fungerar som den ska och att alla medborgare kan få den service de har rätt att förvänta sig.¹⁵⁹ Med den principen som rättesnöre framstår det som förståeligt, till och med förtjänstfullt, att regeringen ”vidtar åtgärder” när kommuner och myndigheter går på knäna.

Uppdelningen som skisserats ovan är dock inte entydig. Även om Socialdemokraterna i de tidigare talen framställs som en aktiv aktör, hänvisar Löfven och Johansson samtidigt till att Sveriges är bundet att av både moralisk skyldighet och internationella överenskommelser i sitt agerande. Efter den politiska omläggningen rättfärdigas den åtstramade flyktingpolitiken med att omständigheterna i princip tvingar regeringen att agera som de gör, samtidigt som formuleringar om att ”vidta åtgärder” och ”ett läge där varje ansvarsfull regering måste agera”, visar medvetet handlande politiker, det vill säga omläggningen av flyktingpolitiken är ett aktivt val.

155

Löfven, Tal på första maj, Sundsvall 2015.

156 Regeringsförklaringen angiven av statsminister Stefan Löfven, 15 september 2015.

157 ”Tillfällig paus i flyktingmottagandet”, Interpellationsdebatt 2015/16:241 11 december 2015, anf. 8.

158 Löfven, Jultal i Stockholm, 19 december 2015.

159

32

System som orsak och lösning

Grundorsaken till att de omständigheter som de hänvisas till överhuvudtaget uppstått går förstås att finna i de krig och våldsamheter människor flyr ifrån. Löfven talar således om att bekämpa det våld människor flyr ifrån,¹⁶⁰ och om att förstärka utrikespolitiken för att ”stoppa flyktingkrisens orsaker”.¹⁶¹ Att hänvisa till omständigheter är att förklara handlande utifrån scenen, men blir ganska abstrakt. I talen och debattinläggen framträder också en annan mer konkret källa till det ansträngda läget i Sverige, nämligen andra EU-länder som varit ovilliga till att ta emot flyktingar. Om åberopande av tvingande omständigheter generellt kopplas till ett deterministiskt fokus på scenen, är den delen av argumentationen där EU berörs mer inriktad på medel eller system. Att Sverige lagt om sin flyktingpolitik beskrivs som en konsekvens av att EU:s asylsystem inte fungerat: ”Och när EU:s asylsystem havererade i höstas, sökte människor asyl i Sverige i en takt som vårt samhälle helt enkelt inte klarade av.”¹⁶² Sverige ses som en kugge i ett större EU-maskineri, där alla länder måste göra sitt för att helheten ska fungera. Det är ett system med flera nivåer. När fördelningen av flyktingar inte fungerar på den högre nivån, i EU, blir det konsekvenser på lägre nivåer, för enskilda länder som Sverige. ”Lösningen finns”, säger Löfven i 2015 års jultal, ”på EU-nivå”.¹⁶³ Utgående från systemtanken har Sverige skött sin uppgift och ska inte beskyllas för att helheten inte fungerar.

Principen om en jämlik fördelning inom EU bygger dels på en föreställning om att EU-länderna har ett ansvar för människor på flykt och dels på att det ansvaret är något som går att dela efter principer om proportionalitet, med en lagom stor bit åt varje land. Kravet på en gemensam asylpolitik för EU framfördes upprepade gånger redan före den svenska politiken lades om november 2015. Skillnaden nu är att Sveriges ansvar framställs som tydligt avgräns-bart. Att döma av hur Johansson formulerar sig i interpellationsdebatten den 11 december finns en bestämd gräns för hur stor del av EU:s ansvar Sverige kan ta, och den gränsen sägs nu vara passerad.

Men även om Sverige kan göra mycket och har gjort mycket, mer än någon annan, är vi i ett sådant läge att vi inte kan göra allt. Även Sverige har en gräns. […] Vi måste försöka få ned

160 Regeringsförklaringen angiven av statsminister Stefan Löfven, 13 september 2016,

https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2016/regeringsforklaring-2016/ (2018-01-29).

161 Löfven, ”Den svenska modellens styrka”, Tal vid kommunkonferens i Örebro, 12 mars 2016.

162 Stefan Löfven, ”Striden om den svenska modellen”, Tal på Rågsveds servicehus i Stockholm, 29 februari 2016, https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/politiker/stefan-lofven/tal3/tal-2016/ny-sida/ (2018-02-28).

163

33

antalet som söker sig till just Sverige. Det finns fler länder i EU att söka asyl i. Därför bör andra EU-länder också ta ett större ansvar.¹⁶⁴

Trots att gränsen sägs vara nådd är det inget regelrätt stopp för flyktinginvandring Social-demokraterna vill förespråka. Både Johansson och Löfven poängterar att asylrätten ska värnas.¹⁶⁵

Att tala om en rättvis fördelning är att utgå från mottagarländernas perspektiv. Rättvisa innebär i det fallet att antalet asylsökande delas jämt mellan EU-länderna (och på nationell nivå Sveriges kommuner) det vill säga flyktingar som en börda länderna måste fördela mellan sig. Om utgångpunkten istället varit den enskilda individens skulle orättvisa snarare beskrivas i termer av ojämlika livsvillkor, att en del människor, exempelvis flyktingar, har det svårare än andra. Ur den synvinkeln är det människor på flykt som bär de tunga bördorna. Arbetet för rättvisa kunde då tänkas bestå i att ge flyktingarna skydd och möjligheter till ett lättare liv. Ett sådant rättviseperspektiv uttrycks också av Löfven och Johansson före november 2015, även om det parallellt talades om en mer jämlik fördelning av flyktingar. Detta pragmatiska fram-hållande av systemfel som orsak och ett fungerande system som lösningen blir extra påtagligt eftersom det inte i lika hög grad som tidigare vägs upp med moraliska argument och tankegångar av typen om-det-var-jag. I materialet från tiden före november 2015 skildras återkommande människor på flykt som individer att identifiera sig med, men det temat före-kommer knappt i materialet från perioden efter omläggningen.

Större fokus på negativa konsekvenser kopplat till flyktingmottagande

Att lyfta fram svårigheter och problem är givetvis inte detsamma som att anse att flykting-invandring är ett hot. Trots det finns i Löfvens och Johanssons retorik efter omläggningen for-muleringar där det är möjligt att tolka in ett närmande till hotperspektivet. Johansson var i interpellationsdebatten om åldersbedömningar av ensamkommande flyktingungdomar september 2015 noga med att han inte ville misstänkliggöra asylsökande (se ovan). I en interpellationsdebatt 11 december samma år är tonen en annan. Johansson menar där att de gränskontroller regeringen infört kommer ”ge en bättre överblick över vilka det faktiskt är som kommer till Sverige och vad deras avsikter är samt minska risken för att den allmänna ordningen och inre säkerheten påverkas till följd av de stora migrationsströmmarna”.166

Han

164 ”Tillfällig paus i flyktingmottagandet”, Interpellationsdebatt 2015/16:241 11 december 2015, anf. 10.

165

Se t.ex. Regeringsförklaringen angiven av statsminister Stefan Löfven, 13 september 2016, och ”Tillfällig paus i flyktingmottagandet”, Interpellationsdebatt 2015/16:241 11 december 2015, anf. 10 där Johansson avvisar Moderaternas förslag om att helt stänga gränserna med att det skulle komma i konflikt med EU-rätten och asylprocedurdirektivet.

166

34

antyder därigenom att det kan finnas personer med tvivelaktiga avsikter bland de som kommer till Sverige och att migrationsströmmarna utgör en potentiell risk för ”den allmänna ordningen och inre säkerheten”. Om han inte såg någon sådan risk skulle gränskontrollerna, enligt Johanssons sätt att argumentera, inte behövas. I riksdagens partiledardebatt den 11 oktober 2017 antyder även Löfven att flyktingmottagande kan vara förknippat med en säkerhetsrisk.

Herr talman! Dådet på Drottninggatan var naturligtvis en fruktansvärd händelse. Det är ett trauma för ett land som råkar ut för något sådant, som dessvärre också andra länder råkar ut för.

Det är därför vi måste se till att ha ordning också i migrationspolitiken. Det är därför vi lade om flyktingpolitiken eftersom det måste bli ordning på den.¹⁶⁷

Löfvens anförande följer på ett inlägg av SD:s Jimmie Åkesson där terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017 kopplas ihop med frågan om utvisningar av de som fått avslag på sin asylansökan. Ordet ”därför” i Löfvens replik antyder en koppling mellan terrorism och migration, att flyktingpolitikens utformning kan påverka risken för terrorattentat. Kopplingen till regeringens åtstramningar av migrationspolitiken skulle kunna ses som en efterhands-konstruktion av Löfven för att vinna politiska poäng. För en sådan tolkning talar dels att omläggningen av flyktingpolitiken skedde mer än ett år innan dådet på Drottninggatan, inte som en följd av det, och dels att terrorismaspekten inte alls fanns med som argument då regeringen den 24 november 2015 presenterade den restriktivare politiken.¹⁶⁸ Löfven tillägger sen att ”det inte går att dra ett likhetstecken mellan flyktingar och terrorism per se, som Sverigedemokraterna gärna vill göra”.¹⁶⁹ Oavsett hur det uttalandet ska tolkas antyder Löfvens formulering ett visst samband mellan terrorism och migrationspolitisk, om än inte nödvändigtvis ett generellt sådant.

Motivkonstruktion, en fråga om val

Motivkonstruktionen i Löfvens och Johanssons argumentationer fram till flyktingpolitiken lades om kunde utifrån Burkes pentad grovt beskrivas som att: ”Målet (syfte) för Social-demokraterna (aktör) är att kunna hjälpa (handling) människor på flykt undan krig (scen), även om det krävs mycket arbete, och stora resurser (medel)”. Efter omläggningen är det schemat inte längre lika giltigt. En lika förenklad motivkonstruktion för den senare perioden skulle istället kunna skisseras enligt följande: ”På grund utav en för svenska kommuner och

167 Riksdagens partiledardebatt, 11 oktober 2017,

http://riksdagen.se/sv/webb-tv/video/partiledardebatt/partiledardebatt_H5C120171011pd (2018-01-29), anf. 16. Min kursivering.

168 Se Regeringskansliet 2015-11-24, där terroraspekten inte alls tas upp.

169

35

myndigheter mycket ansträngd situation (scen) har regeringen (aktör) infört (handling) en rad åtgärder (medel) för att minska antalet personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige (syfte). De båda motivkonstruktionerna är generaliserade. Lagda bredvid varandra visar det ändå att det skett en förskjutning av fokus – från människor på flykt i världen till förhållandena i det svenska samhället. Sin tydligaste illustration får kanske perspektiv-förskjutningen om Löfvens uttalande i regeringsförklaringen 2014 att Sverige ska ”vara en fristad för dem som flyr undan krig och förtryck”,170

jämförs med beskedet i november 2015 att svenskt flyktingmottagande behöver ”ett andrum”.¹⁷¹ Flyktingars rätt till en ”fristad” ställs mot Sveriges behov av ett ”andrum” och valet av prioritet skiljer de två perioderna åt.

En kärna i Burkes dramatism är att den form en händelse ges, vilka termer den beskrivs med och ur vilken vinkel den betraktas, bestämmer hur händelsen kommer att uppfattas och där med vilka åtgärder som kan anses vara lämpliga som svar. Det är ingen tvekan om att mycket av det som skedde innan och under hösten 2015 hade sitt ursprung i faktorer bortom svenska politikers kontroll. Det stora antalet flyktingar var ett resultat av kriget i Syrien och människors fullt naturliga strävan mot en tillvaro undan våld och terror. Vilken situation den