Argumenterande text

I den argumenterande texttypen är det endast Skrivcirkeln som har fokus på fas 1. Läraren behöver komplettera de andra läromedlen med olika aktiviteter som stärker elevernas ämneskunskap innan skrivandet av argumenterande texter tar vid.

I fas 2 finns stort fokus i både Skrivcirkeln och i Skrivrummet. Båda läromedlen ger flera aktiviteter där eleverna får läsa modelltexter och utveckla läsförståelse med hjälp av frågor till texterna. Den argumenterande texttypen har en struktur som eleverna inte alltid möter utanför skolan till skillnad från den mer frekventa narrativa genren. Därför behöver läraren ta egna argumenterande texter som kan komplettera Fånga förmågan så att eleverna kan få något att förhålla sig till och på så sätt utveckla skrivförmågan. En svaghet med samtliga läromedel som läraren bör vara medveten om är att det inte finns aktiviteter som stärker syfte eller struktur med genren. Eleverna förväntas snabbt påbörja fas 3 eller 4. Det är därför upp till läraren att komplettera med andra aktiviteter för att stärka elevernas kunskap så att de kan bli självständiga skribenter. Annars finns risken att eleverna inte vet vad de förväntas producera och därmed inte lyckas skriva en godkänd text inom genren. En styrka i Fånga förmågan och Skrivrummet är att de har tydlig förankring i styrdokumenten med utskrivna kunskapsmål. Det finns inte utskrivet i Skrivcirkeln utan det är upp till läraren att känna sin läroplan och själv förmedla det till eleverna.

I Skrivrummet och Skrivcirkeln finns aktiviteter för gemensamt textskapande, framförallt i planeringsstadiet där mottagarmedvetenhet premieras. Däremot kan läraren lyfta fram språkliga drag för texttypen för att kvaliteten i elevernas text ska öka då det inte får fokus i den fasen. I Fånga förmågan synliggörs inte fas 3 och läraren får därför skapa egna tillfällen utöver arbetet med läromedlet för att eleverna ska få arbeta tillsammans.

Alla tre läromedel ger möjlighet för aktiviteter där elever får skapa egna texter med mottagarmedvetenhet. I Skrivcirkeln ges flera exempel på olika argumenterande texter. I Fånga förmågan ges flera teman för skrivandet. Något som läraren bör ha i åtanke i denna fas är att eleverna eventuellt inte har med sig tillräckliga kunskaper om texttypens struktur mer än att de arbetat med läsning av modelltexter. Läraren kan därför behöva finnas till hands för stöttning av skrivandet.

9. Slutsatser

Syftet med studien var att belysa vilka möjligheter utvalda läromedel ger elever för att kunna bli självständiga skribenter sett ifrån att teorin om att genrepedagogik bidrar till det. Det är svårt att dra kopplingar till vad som står i läroboken och det faktiska lärandet i klassrummet. Läroboken kan ha intentioner att ett visst lärande ska uppstå, men vad som sedan sker beror på många faktorer till exempel elevernas förkunskaper, lärarens upplägg på lektionerna och möjligheten att lära i interaktion. Innehållet i läromedlet är även en avgörande aspekt för lärandet. Som slutsats kan vi se att de tre analyserade läromedlen i olika grad erbjuder möjligheter att skapa självständiga skribenter. Genom att erbjuda olika typer av aktiviteter som kan användas i cirkelmodellens fyra faser. I vissa fall erbjuds djupare möjligheter till kunskap inom någon fas än i någon annan. Det ska dock uppmärksammas att det resultatet är utifrån hur genrepedagogiken och då framförallt cirkelmodellen menar att elever bäst

utvecklas till självständiga skribenter. Genom arbete med andra undervisningspraktiker erbjuder de säkerligen andra lärandemöjligheter. Kuyumcu (2013 s. 21) uttrycker att hur väl den genrebaserade skrivundervisningen arbetas med och vilka resultat det ger beror på det faktiska användandet av läromedlet i klassrummet. Alla läromedel lämpar sig dock inte för alla undervisningspraktiker utan det krävs att läraren modifierar och anpassar läromedlet efter de didaktiska val som de ställs inför undervisningen. Genrepedagogiken är en teori av många och även denna teori kommer med styrkor och svagheter. Om ett av de didaktiska valen är att läraren vill arbeta med genrepedagogik och cirkelmodellen krävs det noga genomgång av läromedlen inför planeringen för att säkerställa att alla fyra faser berörs. Det är också viktigt att tänka på att genrepedagogik är mer än att bara introducera texttyper. Det bör ses i ett större perspektiv och bli en ämnespraktik och inte enbart ses som en ”fiffig metod” så som Hansson (2013) poängterade. Studien har utgått ifrån cirkelmodellen och hur elever kan bli

självständiga skribenter utifrån den metoden. Hansson (2013) menar att genrepedagogik inte enbart är cirkelmodellen utan att den är en av tre komponenter. Om läraren har kunskap inom

genrepedagogik och hur de andra komponenterna hjälper till att utveckla elevernas kunskaper så kan cirkelmodellen användas som en framgångsrik metod i arbete med olika läromedel. För om eleverna får kunskap om exempelvis den argumenterande texttypen och hur den används för att påverka och övertyga läsaren blir de inte enbart självständiga skribenter utan de kan också i framtiden nyttja den kunskapen för att förstå och kritiskt granska politiska budskap eller andra medier. Om läraren därmed har god kunskap om genrepedagogik och

cirkelmodellen kan den användas för att även utveckla de andra komponenterna som Hansson (2013) beskrev.

Som tidigare nämnts i den teoretiska bakgrunden och beskrivningen av de mål som finns i kunskapskraven skall all undervisningen kunna kopplas till styrdokumenten. Framförallt ska elever utveckla sitt tal- och skriftspråk där till exempel egna tankar och åsikter ska få

genomsyra olika texttyper (Skolverket 2017). Som analysen har visat är det två av läromedlen som gör det extra tydligt kring kunskapsmålen och hur de är förankrade i styrdokumenten genom att skriva ut dem. Däremot väcks tankarna om elever faktiskt når upp till de målen genom arbete med läromedlen. Det läromedlet som inte har utskrivna kunskapsmål har istället tydligt anpassade aktiviteter för att nå upp till målen. Som slutsats anser vi att det är viktigt att som lärare kvalitetssäkra de läromedel som är i bruk i den dagliga verksamheten. För att säkerställa samt kvalitetssäkra undervisningen är det kollegiala lärandet ute på skolorna viktigt. Det krävs att det förs pedagogiska diskussioner för att öka möjligheten att

undervisningspraktiken nyttjas på ett framgångsrikt men även lustfyllt sätt (Kuyumcu 2013, s. 21). Att läromedel behöver undersökas och inte tas för givna att de uppfyller de mål och kunskapskrav som lärare vill att elever ska ta del av är dock tydligt efter denna

läromedelsanalysen. I inledningen nämns att det hos många lärare finns en uppfattning om att så länge de följer ett läromedel så följer de också kursplanen (Skolverket 2006 s.11). Därför blir en slutsats att det är meningsfullt att föra diskussioner kollegor emellan angående de läromedel som används i skolan. Genom diskussioner av den här karaktären kan styrkor och svagheter belysas och kunskap om läromedel förmedlas mellan kollegor. Det leder till att läromedel kan användas på ett mer framgångsrikt sätt.

Det kan vara bra för både lärare och elever att ha ett läromedel att förhålla sig till. Det bidrar till en viss struktur i undervisningen och läraren erhålls många förslag på bra aktiviteter som annars skulle vara alldeles för tidskrävande att skapa själv. I den här studien har fokus varit på skrivutveckling. En slutsats vi kan dra är dock att undervisningen inte bör vara helt styrd av

ett läromedel då eleverna riskerar att missa visst innehåll utan det bör istället finnas med som en komponent och kompletteras med annat material för maximal kunskapsutveckling.

Då skolverksamheten har begränsad budget påverkar det användning av de material som köps in. Alla skolor kan inte köpa in nya läromedel varje termin och det i sin tur påverkar att det som köpts in också kommer att få användas under en längre period. Även om läromedlet anses vara det bästa på marknaden kräver det en bra lärare med hög kompentens för att det ska resultera i god undervisning där elever utvecklar sina förmågor och når upp till

kunskapskraven. Läromedlet riskerar annars att bli en bok som snabbt arbetas igenom istället för att arbetas med. Som studien visar kan läromedel till stor del användas i genrepedagogisk undervisning oberoende av om det är skapat utifrån den teorin men det kräver att läraren har stor kompetens om den undervisningspraktiken för att det ska bli meningsfullt. I slutänden är det läraren som har den avgörande rollen för elevers kunskapsutveckling. Stor vikt ligger på hur läromedlet används av läraren samt den stöttning som eleverna erhålls för att uppnå maximal kunskapsutveckling och på så vis bli självständiga skribenter.

10. Metoddiskussion

Genom att enbart förhålla sig till tre läromedel kan ger en snävare bild av de läromedel som finns tillgängliga för lärare att använda i sin undervisning. Men det skapar en känsla för hur några läromedel i svenskämnet är utformande. Om studien hade baserats på ett större antal läromedel och dess innehåll hade mer generella slutsatser kunna dragits och därmed ökat generaliserbarheten. Studien blir därför inte särskilt generaliserbar men den öppnar upp för tankar och funderingar kring hur innehållet i läromedel påverkar elevernas lärande. För att göra en djupgående analys valde vi att avgränsa oss till tre läromedel. Samma motivering gäller för antalet genrer vi valde att granska. Därför föll antalet på tre analysobjekt och två olika genrer.

Det fanns inget kriterium för att läromedlet skulle utgå ifrån genrepedagogik. Det kan i sin tur medföra att vissa faser inte finns utskrivna i läromedlet och därför riskerar vår analys att ge en negativ vinkling av ett läromedel. Skrivcirkeln är tydligt utformad utifrån genrepedagogik och därmed kan det bli problematiskt att jämföra det läromedlet med de andra som inte utgår ifrån den teorin. Genom att lägga till de ytterligare bidragande aspekterna utöver vad som ingår i just cirkelmodellens beskrivning kan vi ändå göra en rättvis analys av läromedlet och visar på styrkor samt svagheter i samtliga. Med tanke på att studiens analys endast fokuserar på innehållet i läromedlen finns det risk att vissa moment inte uppmärksammats då de eventuellt kan ha funnits med i lärarhandledningen. Eftersom fokus ligger på hur läromedlet utvecklar självständiga skribenter bland eleverna valde vi att inte analysera eller ta lärarhandledningen i beaktning.

Genom att skapa ett analysschema undviker vi att väga in irrelevanta aspekter. Med tanke på att studien är av kvalitativ karaktär leder det i sin tur till att vi kopplar samman vissa typer av aktiviteter med de olika faserna. Till exempel när vi såg indikationer för aktiviteten

”tankekarta” utan att det stod specifikt utskrivet så sammanfördes det i vårt resultat. Det krävdes ett visst tolkningsarbete. Det bör tas i beaktning då det kan påverka reliabiliteten. Det krävs dock tydliga kategorier av aktiviteter för att analysen ska få ett riktat fokus och mäta det vi på förhand valt ut att studien ska mäta. Ett giltigt resultat beror på hur studien har

analyserats utifrån de givna aktiviteterna i analysschemat. För att öka reliabiliteten genomfördes därför ett test där författarna först analyserade en tredje texttyp från ett läromedel på var sitt håll för att sedan diskutera och jämföra om analyserna var lika. Då

samma resultat visades vid testet konstaterades att analysschemat stärkte studien och därmed kunde användas i studiens analys. Om analysen hade skiljts åt markant hade författarna tvingats se över analysschemat och hur data urskildes och analyserades. Genom att göra ett experiment på det här sättet ökar tillförlitligheten för resultatet.

Författarna valde att beskriva de mål och kunskapskrav som finns i svenskämnet för årskurs 4–6 kopplat till skrivande för att öka validiteten i studien. Då studiens skulle undersöka hur läromedel erbjuder möjligheter för elever att dels bli självständiga skribenter men att på så vis även nå kunskapskraven för årskurs 6. Studie är därmed relevant och mäter det som är

11. Referenser

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. upplaga. Oxford: University Press

Derewianka, B. (2003). Trends and issues in genre-based approaches. Relc Journal (34.2) s. 133-154

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Medveten och explicit skrivundervisning Natur och Kultur, Stockholm

Gebhard, M. (2010). Teacher education in changing times: a systematic functional linguistics (SFL) perspective. Tesol quarterly.

Gibbons, P. (2012). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrum.

Hallgren och Fallgren Studieförlag AB, Stockholm

Hansson, F. (2013). Genrepedagogik på svenska – en fiffig metod? Texter om svenska med didaktisk inriktning, (10), s. 70-78

Hedboe, B och Pollas, J. (2008). Genrebyrån En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext.

Hallgren och Fallgren Studieförlag AB, Stockholm

Hertzberg, F. (2001). Tusenbenets vakre dans

Publicerad i ”Rhetorica Scandinavica” nummer 18-2001, s 92-105

Kuyumcu, E. (2013). Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, (3).

http://www.asinger.net/Undervisning_Larande_nr3_2013.pdf (Hämtad 2018-04-10).

Kuyumcu, E. (2011). Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en F-6- skola.

Stockholm: Utbildningsförvaltningen Stockholm stad, Språkforskningsinstitutet.

Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284.

Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2017). Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2017).

Stockholm Skolverket

Stridsman, S. (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. 19 november.

http://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel (Hämtad 2018- 04-10).

White, P, Mammone, G och Caldwell, D. (2014). Linguistically based inequality, multilingual education and a genrebased literacy development pedagogy: insights from the Australian experience. Journal language and education (Vol 29.3) s. 256-271

11.1 Läromedelsreferenser

Södergren, M. (2016). Skrivcirkeln – resor i världen. Åk 6. Stockholm, Liber AB

Illustratör: Coronel, M.

Fällman-Bajagic, K., Nieland, S., och Hansson, C. (2013). Zick Zack Skrivrummet, åk 6. Stockholm, Sanoma Utbildning AB.

Illustratör: Fazeli, F. Fazeli form & illustration

Johannesson, M. och Nilsson, U. (2015). Fånga förmågan 6 svenska. Malmö, Gleerups Utbildning AB

12. Bilagor

Bilaga 1

Rubriker Innehåll

Café Beethoven - Arvet från Ada Kvintett - Namnet på caféet - Mammas recept - Brorsans stol - Artikeln i tidningen - Reklambladet - Klagobrevet - Extrajobbet - Faktatexten - Samovaren - Kommunens hemsida - Piano eller flygel - Temakväll hjältar

- Temakväll skräck kundundersökningen - Visa att du kan

Greppa språket - När, hur och var - Visa att du kan

- Sätt ihop och utveckla meningar - Visa att du kan

- Jag och min, du och din - Visa att du kan - Hoppa på eller hoppa på - Visa att du kan - Vem stal och vad stals - Visa att du kan - Skapa bilder - Visa att du kan

Sommarlägret - Ovanvikens sommarläger - Packlistorna

- Första dagen på lägret - Första dagen med barnen - På stranden

- Sara och Yusuf försvinner - Tillbaka till stranden och grottan - Varelsen i brunnen

- Grottens tips - Grottens krav

- Tillbaka till verkligheten - Familjedagen

- Reklamfilmen

- Bedöm

Blanda och ge - Pyrets chokladkaka - Regalskeppet i Vasa - Lök och tårarna

- Taxiresenär misstänkt för rån - Tio saker hittade i en sjömans ficka - På en öde ö

- Jägare i snö - Slumpen

- Sms

Verktygslådan - Ordklasser och sambandsord - Meningar - Ord - Återberättande texter - Beskrivande texter - Instruerande texter - Berättande texter - Argumenterande texter - Förklarande texter

Bilaga 2

Rubriker Innehåll

Samtala och presentera - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Samtalsövningar

- Muntlig presentation - Modell för att samtala - Matris för självskattning - Modell för presentera - Matris för självskattning

Skriva berättande texter - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Bygg upp en berättelse

- Modell för att skriva berättande texter - Matris för självskattning

Läsa skönlitteratur - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Lässtrategier

- Modell för att läsa skönlitteratur - Matris för självskattning

Informationssökning och källkritik - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Hitta rätt källa

- Vem är avsändaren - Modell för källkritik - Söktips på nätet - Matris för självskattning

Läsa faktatexter - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Lässtrategier

- Modell för att läsa faktatext - Matris för självskattning

Skriva olika slags texter - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Beskrivande text

- Förklarande text - Återberättande text - Instruerande text - Argumenterande text - Modeller för olika texttyper - Matris för självskattning

Textbearbetning och respons - Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? - Styckesindelning

- Modell för att bearbeta en text och ge respons - Matris för självskattning

Bilaga 3

Rubriker Innehåll

Berättande text - Bygga upp kunskaper - Läsa och lära: drömresan - Lära och skriva tillsammans - Visa vad du kan

Återberättande text - Bygga upp kunskaper

- Läsa och lära: koka soppa på en sten - Lära och skriva tillsammans

- Visa vad du kan Beskrivande text - Bygga upp kunskaper

- Läsa och lära: Cheopspyramiden - Lära och skriva tillsammans - Visa vad du kan

Förklarande text - Bygga upp kunskaper - Läsa och lära:

*Varför är det viktigt att rädda regnskogen? * hur byggs ishotellet i Jukkasjärvi? - Lära och skriva tillsammans - Visa vad du kan

Instruerande text - Bygga upp kunskaper - Läsa och lära:

*Pannacotta *Sushi

- Lära och skriva tillsammans - Visa vad du kan

Argumenterande text - Bygga upp kunskaper - Läsa och lära: safaridröm - Lära och skriva tillsammans - Visa vad du kan

Bilaga 4

Texttyp - Aktivitet Förekomster Uppgifts-

och sidnummer Förekomster Uppgifts- och sidnummer Förekomster

Fas Skrivcirkeln Skrivcirkeln Fånga

förmågan Fånga förmågan Skrivrummet Fas 1 - Uppbyggnad av ämneskunskap skapa tankekarta studera ämnesspecifika ord studera bilder utifrån ämne använda olika informationskällor Ytterligare bidragande aspekter metakognition

hjälpverktyg, tips och råd utskrivna läroplansdelar Fas 2 - Textförebilder - olika arbetssätt beskriva syftet beskriva struktur genrerelaterade ord /innehåll/grammatik fylla i lucktexter rekonstruera omkastade texter svara på frågor till text/ läsförståelse läsning av modelltexter

reflektera över texten/ inre bilder

Ytterligare bidragande aspekter

metakognition

hjälpverktyg, tips och råd utskrivna läroplansdelar Fas 3 - Gemensam textskapande gemensamt textskapande språkliga drag uppmärksammas planering av text mottagarmedvetenhet Ytterligare bidragande aspekter metakognition

hjälpverktyg, tips och råd utskrivna läroplansdelar Fas 4 - Självständig textskapande

skriva egen text

mottagarmedvetenhet planering av text Ytterligare bidragande aspekter metakognition (bedömning, reflektion)

hjälpverktyg, tips och råd

utskrivna läroplansdelar