3. Digitalisering
3.2 Artificiell intelligens och digitalisering i Finland
Artificiella intelligensen utvecklas allt snabbare och medvetenheten om möjligheterna som AI medför har ökat markant. Till följd av den ökade användningen och förståelsen av AI, har allt fler länder utarbetat nationella AI-strategier.40 Finland strävar efter att bli ett föregångarland i tillämpningen av AI, varmed ett program för artificiell intelligens inleddes i maj 2017. Finland är redan en AI-föregångare på vissa områden, till exempel ligger landet på andra plats i en jämförelse av AI:s påverkan på den ekonomiska tillväxten,41 men för att garantera en vägledande roll även i fortsättningen, behövs enhetliga riktlinjer, utveckling av både experter och själva artificiella intelligensen och ett samhälle som är redo för utveckling och förändring.
Digitalisering var det övergripande temat i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering och de flesta av regeringen Sipiläs spetsprojekt beaktade digitalisering. I regeringsprogrammet fastställdes att utbildningen ska moderniseras bland annat genom utnyttjandet av digitalt material och digitala lärandemiljöer och att de offentliga tjänsterna ska digitaliseras.42 Regeringsprogrammet fastställde att de offentliga tjänsterna görs
”användarorienterade och i första hand digitala” genom förnyelse av verksamhetssätten.43 I enlighet med regeringen Sipiläs regeringsprogram utarbetades under hösten 2015 nio principer för digitalisering som stöd för den offentliga servicens utveckling.44 De nio principerna är:
• Vi utvecklar kundvänliga tjänster.
39 Europeiska kommissionen, Digital Economy and Society Index (DESI) 2020 Thematic chapters, s. 13.
40 Arbets- och näringsministeriet, Publikation 2019:23.
41 AI Finland.
42 Lösningar för Finland: Strategiskt program för statsminister Juha Sipiläs regering 2015, s. 17, s. 26.
43 Ibidem, s. 26.
44 Finansministeriet, pressmeddelande 3.2.2016. Principerna publicerades i februari 2016.
13
• Vi eliminerar onödig ärendehantering.
• Vi skapar lättanvända och säkra tjänster.
• Vi producerar snabbt nytta för kunden.
• Vi betjänar även under störningssituationer.
• Vi begär ny information endast en gång.
• Vi utnyttjar befintliga offentliga och privata digitala tjänster.
• Vi öppnar informationen och gränssnitten åt företag och medborgare.
• Vi utser en ansvarig för tjänsten och för genomföringen av den.
Kundvänliga handlingssätt är principernas kärna, det vill säga då tjänsterna utvecklas ska kundernas (såväl människors som företags) behov, målsättningar och förargelser beaktas.45 Principen om öppnandet av informationen och gränssnitten åt företag och medborgare innebär att informationen och gränssnitten är tillgängliga för allmänheten, om de inte på grund av särskilda skäl ska hemlighållas.46 Denna princip realiserar den i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tryggade rätten till information som behandlas mer i detalj senare i avhandlingen.
Digitaliseringens centrala ställning under regeringen Sipiläs regeringsperiod kommer tydligt fram i åtgärderna som vidtogs under 2015–2019. Förutom utarbetandet av digitaliseringsprinciperna finansierades femton betydande digitaliseringsprojekt, förbereddes lagar, genomfördes utredningar, togs nya tjänster i användning, grundades ett digitaliseringsteam, grundades en Digi i vardagen-delegation för två år och ett Digikommunförsök genomfördes 2016-2019.47 För att veta om de valda lösningarna och den valda teknologin kommer att klara sig i framtiden beställdes en utvärdering om deras hållbarhet av utrednings- och konsultföretaget Gartner.48
Digitaliseringen beaktas i hög grad även i Antti Rinnes regeringsprogram, som efter statsminister Rinnes avgång i december 2019 är regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Regeringsprogrammet fastställer behovet av utveckling av både
45 Finansministeriet, promemoria 3.4.2017.
46 Ibidem, s. 2.
47 Finansministeriet, Offentliga tjänster digitaliseras.
48 Ibidem. Enligt utvärderingsresultaten klarade lösningarna och teknologin framtidstestet.
14 lagstiftning och förvaltning så att digitalisering och hållbar utveckling möjliggörs och målet att höja teknik- och digitaliseringsberedskapen hos den offentliga sektorn.49 I Sanna Marins regeringsprogram fastslås år 2023 som tidsgräns för den i Sipiläs regeringsprogram nämnda digitaliseringen av de offentliga tjänsterna. I regeringen Marins regeringsprogram fastställs att ”ett program för främjande av digitaliseringen ska sammanställas så att de offentliga tjänsterna står till medborgarnas och företagens förfogande digitalt före 2023”.50 Genomförandet av programmet för främjande av digitalisering inleddes i början av år 2020 och ska innan tidsgränsen 2023 garantera att
”medborgarna och företagen har tillgång till högklassiga digitala offentliga tjänster i enlighet med lagen om digitala tjänster, att näringsidkarna sköter i fortsättningen sin myndighetskommunikation endast via digitala servicekanaler och att verksamhetsmodellen för digitalt stöd är i bruk i hela landet och det digitala stödet utvecklas så att det även betjänar näringsidkare”.51 För skyddet av personuppgifter fastställer Marins regeringsprogram att det ska säkerställas att lagarna gällande skyddet av personlig integritet, dataskyddet och uppgifternas offentlighet ”fungerar som en helhet inom de ramar som dataskyddsförordningen anger”.52
Användningen av artificiell intelligens resulterar i att nya etiska frågor uppkommer, varför en utredning gällande etisk och tillförlitlig användning av artificiell intelligens påbörjades under regeringen Sipiläs regeringsperiod.53 I januari 2018 beslöt Sipiläs regering om utarbetandet av en redogörelse för informationspolitik och artificiell intelligens. Redogörelsen fokuserade i stor grad på de etiska frågorna som gäller användningen av artificiell intelligens.54 I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering fastställdes också att anvisningar gällande etisk användning av artificiell intelligens måste utarbetas och att det under regeringen Marins regeringsperiod ska genomföras ”behövliga lagändringar som främjar digitaliseringen och utnyttjandet av
49 Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 2019, ss. 109–110.
50 Ibidem, s. 110.
51 Finansministeriet, Programmet för främjande av digitalisering. Finansministeriet har huvudansvaret för programmet, men även kommunernas, företagens och den tredje sektorns vid planeringen och
genomförande av programmet.
52 Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 2019, s. 111.
53 Statsrådets redogörelse om informationspolitiken och artificiell intelligens (SRR 7/2018 rd), s.3.
54 Finansministeriet 2018, s. 2. Redogörelsen publicerades i december 2018.
15 artificiell intelligens när sociala förmåner söks eller behandlas eller när det fattas beslut om dem”.55
För att fundera på framtiden av tillämpningen av AI och bereda ett förslag till programmet för artificiell intelligens tillsattes en styrgrupp för programmet i maj 2017.56 Styrgruppens centrala mål var att garantera ett välmående Finland även i framtiden då AI används i allt större utsträckning. Styrgruppens första rapport från oktober 2017 innehöll åtta rekommendationer för åtgärder som borde vidtas för att göra tillämpningen av AI framgångsrik.57 Åtgärdsrekommendationerna utökades under arbetsprocessens gång till sammanlagt elva rekommendationer. De slutliga rekommendationerna är:58
1. Vi förbättrar företagens konkurrenskraft med hjälp av AI.
2. Vi utnyttjar data inom alla sektorer.
3. Vi påskyndar och underlättar ibruktagande av AI.
4. Vi säkrar spetskompetens och lockar till oss de bästa experterna inom området.
5. Vi vågar göra djärva val och investeringar.
6. Vi bygger de bästa offentliga tjänsterna i världen.
7. Vi skapar nya modeller för samarbete.
8. Vi gör Finland till en vägvisare i AI-eran.
9. AI förändrar arbetets karaktär.
10. Vi styr AI-utvecklingen mot ett spår som utgår från människan och baserar sig på förtroende.
11. Vi förbereder oss på utmaningar som gäller säkerhet.
Styrgruppen understöddes av övervakningsgruppen DigiNYT särskilt gällande utvecklingen av den offentliga sektorn. 59 DigiNYT övervakade uppnåendet av
55 Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 10.12.2019, s. 119, s. 168.
56 Arbets- och näringsministeriet, Programmet för artificiell intelligens (hämtad 15.7.2020). Styrgruppen tillsattes av näringsminister Mika Lintilä. Ordförande för styrgruppen var Pekka Ala-Pietilä som nuförtiden är medlem i EU:s expertgrupp på hög nivå för AI-frågor.
57 Arbets- och näringsministeriet 41/2017.
58 Arbets- och näringsministeriet 2019:23, kapitel 3. De åtta första rekommendationerna är de ursprungliga.
59 Ibidem, s. 44.
16 regeringsprogrammets digitaliseringsmål och den offentliga förvaltningens IKT-utveckling under tiden december 2015 till mars 2019.60
Slutrapporten publicerades i mars 2019 och förutom de ovannämnda åtgärdsrekommendationerna innehöll rapporten elva centrala åtgärder som borde genomföras inom de närmaste åren.61 Därutöver ska en utredning om möjligheterna att bevilja alla människor i arbetsför ålder ett kompetenskonto eller en kompetenssedel som gör det möjligt att skaffa utbildning, genomföras.62 Behovet för utveckling av kompetensen ökar i takt med att AI förändrar arbetslivet och de behövliga färdigheterna.63 Företagen som deltog i utarbetandet av AI-programmet poängterade hur viktigt det är att alla i en organisation har AI-kunskap, det vill säga målet är inte att skapa AI-enheter som besitter all kunskap.64
Förutom programmet för AI och programmet för digitalisering, inledde finansministeriet år 2018 ett förstudieprojekt för AI-programmet AuroraAI. AuroraAI ”skapar en handlingsmodell som möjliggör smidigare matchning mellan serviceleverantörerna och de som behöver service”.65 Programmet effektiverar användningen av tjänster genom att rekommendera rätt tjänst vid rätt tidpunkt.66 I Marins regeringsprogram fastställdes det att utvecklandet av AuroraAI-programmet ska fortsätta på ett datasäkert och etiskt hållbart sätt.67 Till skillnad från det nationella AI-programmet som fokuserar på allmänna riktlinjer och den stora helheten, ligger AuroraAI-programmets fokus på att göra vardagen smidigare för den enskilde individen.68
60 Finansministeriet, DigiNYT-gruppen för övervaka uppnåendet av digitaliseringsmålsättningarna.
61 Arbets- och näringsministeriet 2019:23, ss. 13–14.
62 Ibidem, ss. 13–14. Beviljandet av ett kompetenskonto eller en kompetenssedel skulle skapa en fungerande vuxenutbildningsmarknad. Rätten till kompetenskonto eller kompetenssedel skulle gälla alla invånare i arbetsför ålder, dvs. även arbetslösa, företagare och personer i arbetsför ålder som står utanför arbetslivet skulle ha rätt till utbildning.
63 Finansministeriet, pressmeddelande 20.6.2018. Det har bedömts att cirka en miljon människor kommer att behöva utveckla sin kompetens.
64 AI Finland. Genom att erbjuda alla möjligheter till kompetensutveckling, säkerställer man att kunskapen inte centreras till en utvald grupp av människor.
65 Finansministeriet, nyhet 14.10.2019.
66 Ibidem.
67 Regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering 6.6.2019, s. 110. En utvecklings- och verkställighetsplan som gäller till 2023 utarbetades under förstudieprojektet.
68 Mannila 2019, s. 24.
17 I januari 2020 inledde myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sin verksamhet. Myndigheten grundades då befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanslogs till en myndighet.69 I enlighet med 2 § och 3 § i lagen om myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) hört det till myndighetens uppgifter att i hela landet
1. främja digitaliseringen och informationssäkerheten samt erbjuda användarstöd för tjänsterna,
2. utveckla datalager samt informationstjänster,
3. verifiera och certifiera handlingar och elektroniska identiteter, 4. uppdatera befolkningsdata, styrkande av livshändelser och övriga
rättsskyddstjänster.
I enlighet med 3 § 2 mom. i lagen om myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) ska myndigheten för digitalisering och befolkningsdata också sköta om
”medborgarrådgivning, användarstöd för digitala tjänster samt sakkunniguppgifter och tjänster i samband med informationshantering inom den offentliga förvaltningen”.70 Förutom dessa uppgifter kan myndigheten ha ytterligare uppgifter om vilka det föreskrivs särskilt.