KONKLUSION OCH KLINISK BETYDELSE
BILAGA 1. ARTIKELÖVERSIKT
FÖRFATTARE, ÅRTAL,LAND
STUDIENS SYFTE TYP AV STUDIE DELTAGARE METOD,DATAINSAMLING, ANALYS
HUVUDRESULTAT KOMMENTAR GÄLLANDE KVALITET
KATEGORIER
COCCHIERI ET AL.,(2015).
ITALIEN
Att beskriva egenvårds- upprätthållande, hantering och tilltro hos italienska vuxna med hjärtsvikt och att identifiera
sociodemografiska och kliniska avgörande faktorer för egenvården.
Kvantitativ tvärsnittsstudie
1192/(ej angivet)
Enkätundersökning, demografisk och klinisk data, SCHFI. Beskrivande och analytisk statistik.
Egenvården hos personer med hjärtsvikt i Italien var otillräcklig. Män, ej arbetande och äldre hade risk för sämre data hos fattiga hjärtsviktspatienter och deras utförande av egenvård samt att undersöka vilka barriärer och utmaningar de möter vid hanteringen av sin hjärtsvikt.
Deskriptiv tvärsnittsstudie
65/(ej angivet)
Ett lämpligt urval, från 4 enheter.
Egenvårdsbeteende mättes med SCHFI, självrapporterat.
Demografiska och kliniska data hämtades från intervjuer samt datajournaler. Öppna intervjufrågor. Deskriptiv statistik. P<.05. SPSS v.11. Innehållsanalys.
Generellt låg egenvårdsförmåga i urvalet. Deltagare med lägre utbildning utförde fler
egenvårdsbeteenden än de med högre utbildning. Deltagarna hade svårigheter med att tolka sina symtom.
71% hade upplevt andningsbesvär inom de tre senaste månaderna, av dem var det endast 28%
som identifierade detta som ett symtom på hjärtsvikt, av dem var det 71% som inte vidtog någon åtgärd alls.
Medel. Convenience urval. Litet urval från 4 olika enheter i Kalifornien.
Tvärsnittsstudie anses ha lågt bevisvärde (Forsberg &
Wengström, 2015, s.
81). En stor andel data var självrapporterat.
Ekonomi.
Utbildning.
Ålder. Miljö.
Artikelöversikt - 2
egenvårdsbeteendet i en hjärtsviktspopulation i
Demografisk data och SCHFI. Beskrivande statistik.
27% kvinnor i urvalet.
Deltagarna hade en låg nivå av
upprätthållande och hanterande av egenvård men en adekvat nivå av tilltro till egenvård. Gifta hade högre poäng på upprätthållande och hantering av egenvård.
Medel. Litet urval med flertalet män. NYHA-klass 2 - 3, kan ej generaliseras till hela HS populationen. Data samlades in från 3 olika enheter.
Kön. Civilstånd.
SIABANI ET AL., (2016).IRAN
Att beskriva egenvård och dess samband hos patienter med kronisk hjärtsvikt i västra Iran.
Kvantitativ tvärsnittsstudie
255/24 Enkätundersökning.
Personlig intervju. SAS version. Self-care hjärtsviktsindex (SCHFI).
Egenvårdsunderhåll och
egenvårdshantering hade signifikant och positivt samband med högre utbildningsnivå.
Ålder hade inte något signifikant samband med egenvården.
Hög. Stort urval, lika många män som
Att bestämma om det finns tvärkulturella könsskillnader utifrån självrapporterad egenvård vid hjärtsvikt och att beskriva könsskillnader i de avgörande faktorerna
Sekundär analys från sex originalstudier. SCHFI var inte en avgörande faktor ur någon aspekt för egenvård i multivariata modeller.
Gifta kvinnor var 37%
mindre benägna att rapportera adekvat upprätthållande av egenvård.
Hög. Stort urval från 3 olika länder, från flera olika enheter.
Kön. Socialt stöd.
Utbildning.
Ålder.
Artikelöversikt - 3
VELLONE ET AL., (2014).
ITALIEN
Att analysera hur beteenden hos vuxna med hjärtsvikt och dennes partner påverkar varandras egenvård och därigenom livskvaliteten.
Tvärsnittsstudie 1192 patienter, 138 par/(ej angivet)
Enkätundersökning, SCHFI. CC-SCHFI. SF-12.
Statistisk analys, APIM.
SPSS v. 20.
Anhörigas stöd till partnerns egenvård var låg enligt CC-SCHFI.
Medel. Ingen power beräkning gjordes för datainsamlingen. Ett lågt antal partners kan ev. vara bias. socialt stöd, social problemlösningsförmåga , depressiva symtom och egenvårdsbeteende. Att identifiera vilka av dessa variabler som kan förutsäga depressiva symtom och
egenvårdsbeteende hos personer med hjärtsvikt.
Beskrivande tvärsnittsstudie
201/(4) Enkätundersökning.
Självrapporterade demografiska samt kliniska data. HFSS hjärtsviktssymtom. ISEL-12 och GGSNS för socialt stöd. SPSIR-S för social problemlösningsförmåga . EHFScBS-9 mätte egenvårdsbeteende.
Beskrivande statistik, SPSS v.20 och LISREL 9,5.
p = .05. Sambandsanalys av multivariata data genom SEM (strukturerad
ekvationsmodellering).
Upplevt högre socialt stöd var direkt associerat med fler egenvårdsbeteenden.
Medel. Hög andel vita män i urvalet.
Bekvämlighetsurval.
Tvärsnittsundersökning ger ingen uppfattning om tidsaspekt eller orsak. upplevt socialt stöd och egenvårdsbeteende vid hjärtsvikt. Att bestämma i vilken utsträckning observerade samband förmedlade tilltro till egenvårdsförmågan i ett urval av personer med hjärtsvikt i eget boende.
Tvärsnittsstudie 150/(916) Enkätundersökning via besök eller telefon.
SCHFI mätte
egenvårdsbeteende vid hjärtsvikt. MOS för upplevt socialt stöd.
Statistisk analys med SAS 9,2. Multipel
regressionsanalys. P<.05.
Medelåldern var 61 år.
Mer emotionellt och eller informativt stöd associerades
signifikant med bättre upprätthållande av egenvård, den associationen
förmedlas av tilltron till egenvården.
Medel. Tvärsnitt som inte förklarar orsakssamband.
Bekvämlighets urval från en enhet, svårt att generalisera till hela hjärtsviktspopulationen . God könsfördelning med 51% kvinnor.
Socialt stöd.
Artikelöversikt - 4
stödjande relationer och bidrar till stödjande relationer i
hjärtsviktsegenvård.
Tvärsnittsstudie 173/98 Enkätundersökning och djupgående intervjuer.
Self-care hjärtsviktsindex (SCHFI), Care instrument -3 (SCI-3). och tilltron till egenvården ökade. avgörande faktorer hos anhörigvårdare gällande tilltron till egenvård hos hjärtsviktspatienter.
Tvärsnittsstudie 382/53 Enkätundersökning och självrapporterade undersökningar, icke slumpmässigt urval. Self-care of heart failure index (SCHFI). MMSE och COPE index.
Patient och
vårdgivares tilltro till egenvården ökade signifikant bara hos patienten; om patienten var en kvinna, om anhörigvårdare inte var maka/make, eller hade dålig fysisk hälsa och om hur stor omvårdnadsbördan var.
Hög. Tvärsnittsstudie, i övrigt finns alla delar med. hos äldre patienter med hjärtsvikt.
European heart failure self-care, behavioral scale, Minnesota living with heart failure questionarie.
En ökad förståelse för hjärtsvikt medförde ett förbättrat
egenvårdsbeteende.
Hög, finns ingen bortfallsanalys.
Äldre. kunskap
Artikelöversikt - 5 status och kardiologisk händelsefri överlevnad och anledningar till olikheter i resultat hos patienter med hjärtsvikt.
Prospektiv överlevnad. SPSS 23,0.
86% var kaukasier.
Medelpoäng på SCHFI var mindre än 70. En femtedel av det totala urvalet hamnade i gruppen med lägre inkomst. Den gruppen var generellt yngre och hade färre kostnadsskäl jmf med kaukasier.
Medel. Mätning av ekonomi gjordes med en enda fråga. Urval från en klinik i södra USA med stabila HS-patienter. En femtedel av deltagarna var afroamerikanska.
Ekonomi. Ålder.
Etnicitet.
WODA ET AL., (2015).USA
Att skapa en tydligare förståelse av vilka faktorer i boendemiljön som påverkar
Deltagarna tog egna bilder och fick utifrån dem tänka kreativt om sociala influenser i vardagen och egenvård.
Grupp-analys utifrån hjärtsviktshantering.
Fyra teman beskrev deltagarnas engagemang i egenvården.
Familjestöd ger mig knuffen jag behöver, social interaktion lyfter mig, att förbättra tanken kan förbättra hjärtat, det är viktigt men utmanande att följa hjärtsviktsdieten.
Medel. Socialt stöd.
Ekonomi. Miljö.
Etnicitet.
Artikelöversikt - 6
MACABASCO -O´CONNELL ET
AL.(2011).
USA
Att undersöka relationen mellan hälsokompetens och hjärtsviktsrelaterad livskvalitet och att undersöka om kompetensrelaterade skillnader i kunskap, upplevd självförmåga (self-efficacy) och/eller egenvårdsbeteende förklarade relationen.
Tvärsnittsstudie 605/(ej angivet)
Sekundär analys från RCT studie. Modifierat mätinstrument, ICICE, som innehöll frågor om hjärtsviktskunskap och frågor om egenvård, framgår ej i studien om instrumentet är validerat och reabilitetstestat.
TOFHLA mätte literacy.
HFSS mätte
hjärtsviktssymtom. Urval från 4 olika enheter.
Låg läs- och skrivförståelse var associerat med sämre hjärtsviktskunskaper och sämre egenvård.
Medel. Stort urval.
Svårt att mäta
knowledge och literacy.
Läs- och
Att identifiera hinder och faktorer som främjar egenvård bland
hjärtsviktspatienter med högre eller lägre nivåer av kunskap.
Tvärsnittsstudie 612/(ej angivet)
Enkätundersökning och data från journaler.
Heart failure Knowledge scale, European heart failure self-care behavior scale, NYHA system.
En signifikant faktor som medverkar till en bättre egenvård var bättre
Att undersöka de individuella och sammanhängande faktorer som patienter och deras
anhörigvårdare anser ha inflytande på deras vilja och förmåga att genomföra en effektiv hjärtsviktsegenvård.
Kvalitativ 42/(ej angivet)
Semistrukturerad intervju studie. Öppna frågor.
Deltagarna hade bristande kunskap om sitt tillstånd och orsaken till den.
Deltagarna sökte inte kunskap om hjärtsvikt och därmed blev motivation bristande i egenvården. De viktigaste faktorerna vid egenvård ansågs vara att minska på saltintaget, ta sin medicin och
Artikelöversikt - 7
RIEGEL ET AL., (2010).
AUSTRALIEN
Att beskriva skillnaden mellan män och kvinnor avseende egenvården vid hjärtsvikt.
Kvalitativ &
Kvinnorna hade något bättre
egenvårdshantering medan männen hade bättre tilltro till egenvården. Männen ville ha mer påtagligt stöd i det dagliga livet medan kvinnorna var i större behov av emotionellt stöd.
Hög. Mixed methods study. skillnader mellan könen.
Tvärsnittsstudie 122/(ej angivet)
Enkätundersökning. Self-care of heart failure index, heart failure knowledge and barriers to adherence scale, multidimensional scale of perceived social support.
Viktiga faktorer som bidrar till förbättrat egenvårdsbeteende är upplevd kontroll, tilltron till egenvården och
egenvårdhantering.
Högre tilltro till egenvården och dålig funktionell status men inte ålder var relaterat till bättre
egenvårdsbeteende hos kvinnor. De framkom att
majoriteten av kvinnor och män inte bedrev sin egenvård konsekvent.
Hög. Kön. Ålder.