Det kan konstateras att under första tidsperioden sågs MTV som en huvudsakligen nyskapande och ungdomlig kanal. Viss kritik framförs dock om kanalens sätt att bidra till en homogeniserad värld. Det visar sig framför allt i de relativt få texter som talar om MTV som ett hot mot det unika och som en kanal som gärna exploaterar artister.
I början av nittiotalet ansågs MTV vara trendsättare då de hjälpte fram nya musikstilar som till exempel ”grungen” samtidigt som man var en pådrivande kraft för utvecklingen av musikindustrin. Med hjälp av MTV:s stora spridning och tittarantal kunde nationella artister bli internationella. Det sägs också att ungdomar lätt kan identifiera sig med kanalen och detta visar sig i texter som handlar om ungdomars reslust, intresse för nya sporter och så vidare. MTV har även blivit ett forum för unga uttryckssätt av olika slag. Tidsperioden kännetecknas av ett övervägande positivt förhållningssätt gentemot kanalen.
Det förekommer viss kritik riktad mot MTV:s utbud och det menas att kanalen redan har tröttat ut människor. Det har även under denna period börjat att debatteras om huruvida MTV är ett kommersiellt likriktat företag med enbart vinstsyften eller ej.
I båda tidsutsnitten används MTV både som ett positivt och negativt prefix i olika texter. Det kan röra texter som handlar om till exempel sport, musik, film, utställningar och så vidare.
Tidsutsnittet 2000-2003
Under den andra perioden går det att se en trend där MTV har etablerat och visualiserat sig i olika världsdelar samt att medier som Internet och satelit-tv har hjälpt till att sprida en positiv bild av MTV. Andra texter påstår att USA använder MTV som en kanal för att sprida proamerikanska budskap. Det finns också exempel där texterna diskuterar kanalens inblandning i artisternas uppträdande i musikvideor samt låttexternas budskap. Diskussionen förs i båda dessa fall i en negativ anda.
I det andra tidsutsnittet återfinns även en ökning av artiklar som ofta är korta och agerar som reklam för MTV och de program som visas, eller kommer att visas, i kanalen. Många olika tidningar använder samma faktaunderlag då de skriver dessa korta notiser.
Slutligen anses det att reklam-, film- och tv-branschen tagit till sig MTV:s form- och bildspråk. Detta uppfattas både som positivt och negativt då MTV i ett fall anses vara bidragande till ungdomars mediamedvetenhet och i ett annat fall begränsat musikmedvetenheten hos den yngre publiken.
Resultatsammanfattning
I MTV:s begynnelse var kanalens fokus mer inställt på den amerikanska marknaden och den nådde inte till Sverige i någon större bemärkelse. Det man la grunden till var sitt numera världsomspännande varumärke och detta ses som grunden till den kil som tar plats i det svenska medialandskapet. Greppet man tog för att utöka sin plats i medialanskapet var att härma radiokanalernas sätt att tänka. Tack vare deras nya och provokativa stil blev de en spjutspets som nytänkande tv-kanal samt leverantör av nya och moderna musikvideor. För att expandera startades MTV Europe 1987 i fjorton länder. MTV har under årens lopp byggts på med fler dotterbolag över hela världen.
För att nå en djupare penetration i rätt tittarsegment valde man att göra grundliga tittarundersökningar som idag ligger till grund för den aktuella målgruppen 14-34 åringar. Den modell man kom fram till kallas för livsstilskluster. Klustret användes som mall för att föra samman målgruppen som har snarlika intressen gällande musik kläder och åsikter. Livsstilsklustret berättar därefter hur individerna i det samma använder sin tid och sina pengar. Klustret är bundet till materiella faktorer vilket gör att MTV:s tittare är relativt likvärdiga vart man än befinner sig geografiskt. I dagsläget kan man se att kanalen inte gått ifrån något av det ovan nämnda utan håller fast vid sin modell.
En synergieffekt MTV och dess annonsörer får ut av livsstilsklustren är att de artister som visas upp på kanalen kan använda de produkter som annonsörerna vill ha sålda. Detta blir en direktkontakt med målgruppen och med denna hjälp kan man rikta reklamen till den specifika gruppen samtidigt som man håller kvar tittarna hos kanalen.
Tecken tyder på att en av anledningarna till varför MTV har så stor kraft i Sverige beror på att de tillhör underhållningskonglomeratet Viacom, ett av de största i världen. Konglomeratet täcker det mesta inom media, det vill säga film, tv, radio, tidningar och musikproduktion. Deras nät sträcker sig transnationellt och gör MTV till den största kabelkanalen som existerar år 2004. Tack vare att Viacom äger film-, bokpublicerings- och tv-bolag, kan de använda dessa medier för att öka sin storlek och makt. Med denna marknadsstrategi tar de allt större plats i det svenska medialandskapet.
Det visar sig vidare att MTV har genomgått en förändring ifrån ett radioflöde utan tablå till det nuvarande traditionella tv-flödet med tablå. Det tidigare blev kortlivat och man tappade tittarsiffror för att tittaren var tvungen att se på programmet i minst femton minuter för att registreras till skillnad mot dagens tre minuter. Detta bidrog till att MTV har det mer konventionella tv-formatet idag. Man valde att lägga in mer traditionella tv-program med innehåll, till exempel sitcoms. Det var först när MTV valde att lägga programmen i trettiominutersblock som kanalen fick en egen plats i tv-tidningars tablåer.
För att fånga tittaren använder MTV årstidsbundna flöden för att kanalen ska vara i fas med tittarens vardagliga liv. Dessa flöden är även de uppdelade i vecko-, daglig och sextiominutersrytm. Dessa följer standarden för vanlig tv-tablåsättning. MTV väljer att visa program som repeteras över en längre tidsperiod, men de går även in och formar de dagliga programmen efter det specifika tittarsegmentet. Timrytmen bryts av reklam, nyheter och påannonseringar.
Den ökade kritiken ser innehållsmässigt likvärdig ut under de båda tidsutsnitten. Kritiken handlar i huvudsak fortfarande om MTV:s homogenisering och stereotypifiering av populärkultur. I början av nittiotalet fanns en rädsla för likriktning av musikvideor och musikindustrin, till skillnad mot nutida skribenters åsikter som befäster MTV:s stagnation och homogeniserande effekt.
Det som kan ses, gällande likvärdigt beröm för kanalen då och nu, är att under den tidigare tidsperioden sågs kanalen som en injektion av nyskapande och utveckling. Denna stimulans satte fart på ett helt nytt formmässigt tänkande vad gäller film, tv, musikvideo och så vidare. Detta har lett till att skribenter idag erkänner MTV som skapare av en helt ny formmässig standard för populärkulturen.
I förhållande till kritik verkar de positiva texterna ha följt en ekvivalent progression mellan de två tidsutsnitten. Det som däremot har tillkommit i dagsläget är mängden ”tomma” artiklarna. Med tomma artiklar menas de texter där innehållet snarare fungerar som textreklam för MTV än som en artikel där skribenten intar en positiv eller negativ ställning.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att MTV först och främst använde sig av, av dem själva utvecklad, marknadsföring för att nå till det rätta publiksegmentet. Efter att ha lanserats som ungdomskanal intog kanalen en frontposition samtidigt som man satsade på att ytterligare expandera över hela världen. MTV ingår numer i det stora företagskonglomeratet VIACOM och expansionen är ett faktum då kanalen existerar i de flesta länder världen runt. Det är också på grund av denna expansion som MTV idag återfinns i Sverige och även här har stor makt.
Tekniskt sett har musikvideokanalen gått från ett ständigt strömmande radioflöde till det traditionella flödet där programpunkterna är tidsbundna och kanalens sändningar representeras av en tablå i tidningar. Man använder även andra flödestyper för ligga i fas med till exempel årstider och veckorytmer.
Kritiken mot kanalen har ökat under den undersökta tioårsperioden och det man kritiserar mest är kanalens sätt att bidra till globalisering och homogenisering av populärkulturen. Man berömmer dock fortfarande kanalen för att de var nyskapande och satte nya trender då de lanserades. Det går också att skönja en ny uppkomst av så kallade ”tomma artiklar”. Dessa artiklar kan läsas som rena pressreleaser.