Generellt hade artiklarna god kvalitet och under kvalitetsgranskningen bedömdes nästintill alla ha måttlig eller hög kvalité, förutom två artiklar som bedömdes ha låg kvalité (se bilaga 1). Flera av de vetenskapliga artiklarna som användes i litteraturöversikten var randomiserade studier vilket generellt anses vara högst värderat när det gäller studiemetod (SBU, 2017). Generellt håller artiklarna god kvalité men brister fanns gällande upplägget av interventioner samt avsaknad av information i artikeln.
12 av 15 artiklar var uttalat etiskt godkända och ytterligare två artiklar hade fått godkänt att utföra studierna men info saknades gällande etiska överväganden. Andra brister i
informationen var info gällande intressekonflikter, majoriteten av artiklarna redogjorde att det inte fanns några intressekonflikter men fyra av artiklarna saknade information angående intressekonflikt. En av de artiklarna hade låg kvalitet utifrån kvalitetsbedömningen, två hade måttlig kvalitet och en hade hög kvalitet. Gällande artikeln med hög kvalitet borde tillförlitligheten ändå ifrågasättas då resultatet och informationen som framkommer kan vara vinklad, men alla andra kriterier uppfyllde studien mycket väl och bedömdes därför ändå ha hög kvalitet med en brist i avsaknad av information gällande intressekonflikt.
6.2 Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att jämföra interventioner på arbetsplatser och ta reda på hur effektiva de är för att minska stillasittande och fysisk aktivitet. Utifrån studiens syfte var den mest lämpade metoden en litteraturöversikt. Dessutom ansågs det som den mest lämpade metoden på grund av tidsperioden och rådande omständigheter i samhället på grund av Covid-19. Vid andra omständigheter och längre tidsperiod hade det varit av intresse att skapa en egen experimentell studie inom ämnet med både kvalitativ och kvantitativ data men med ett omformulerat syfte.
En litteraturstudie innebär en genomsökning av forskningsfältet för att se vad den nuvarande forskningen säger om ämnesområdet. Datasökningen gav många träffar i relation till sökorden och ämnet, men endast ett fåtal artiklar ansågs relevanta för studiens syfte. Något som uppmärksammandes vid granskning på titel- och abstraktsnivå var att många interventioner använde sig av ståbord för att minska stillasittande vilket verkade ge goda resultat. Det visar på att det finns relativt mycket forskning om stillasittande och hur det kan påverkas men mindre i förhållande till fysisk aktivitet. Intentionen från början var att endast inkludera studier som undersökte båda utfallsmåtten och samspelet mellan fysisk aktivitet och stillasittande, men antal relevanta artiklar som hade med både fysisk aktivitet och stillasittande som utfallsmått var begränsat. Därför inkluderades även artiklar som endast fokuserade på ett av utfallsmåtten, vilket endast var tre av artiklarna. Önskvärt inklusionskriterie hade varit att endast ta med studier som hade samma mätmetoder för utfallsmåtten, för att underlätta i analysen av resultatet. Hade fler artiklar varit mer likartade, både i form av utfallsmått och interventionsmetod hade evidensgradering med hjälp av GRADE kunnat genomföras för att bedöma evidensen av en viss typ av interventionen. Det hade inte varit möjligt på grund av det begränsade antalet artiklar inom ämnet samt att det inte överensstämmer med syftet för denna studie. Studiens syfte var att undersöka olika interventioners effekter och därför inkluderades studier med olika interventionsmetoder samt olika varianter på utfallsmåtten fysisk aktivitet och stillasittande. Hade alla studier haft samma mätmetoder för stillasittande och fysisk aktivitet hade sammanställningen av resultat varit något simplare. Men med alla de olika utfallsmåtten som uppmärksammades inom stillasittande och fysisk aktivitet skapades ett bredare resultat och belyste komplexiteten med de båda faktorerna och dess påverkan på varandra. Därför användes endast kvalitetsbedömningsmallar från SBU och GRADE valdes bort i detta arbete.
Ett geografiskt inklusionskriterie var intentionen att ha med från början men på grund av begränsat antal relevanta artiklar valdes det bort, istället fokuserades det på andra inklusionskriterier och studier från hela världen inkluderades. Studierna inkluderade ändå liknande populationer och arbetsmiljön verkar vara liknande från vad som kan avläsas i
detta arbete. Endast en studie var relativt specifik för sitt geografiska område gällande interventionsmetod, som valde att ha med qigong som en interventionsvariabel, vilket är något som är mer populärt inom vissa geografiska områden. Något som däremot kan skilja mellan länder är befolkningens livsstilar och då deras nivå av fysisk aktivitet och stillasittande. Ett inklusionskriterie var att urvalet skulle vara arbetande och mycket stillasittande så därför blev populationerna ändå lika i studierna trots olika länder. Däremot kan livsstilar utanför arbetet skilja mellan länder samt olika levnadsvanor som kan påverka nivån av fysisk aktivitet innan interventioner införs.
Exklusionskriteriet gällande specifika målgrupper framkallades under databassökningarna då det uppmärksammades att flera studier riktade sina interventioner till grupper med hälsoproblem sedan innan. Flera studier hade populationer med blodtrycksproblem eller fetma eller diabetes. I dessa studier blev syftet mer att se hälsoförändringar genom interventioner av minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet vilket inte är ett fokus för denna litteraturöversikt.
Forskningsområdet för ämnet stillasittande och fysisk aktivitet har utvecklats mycket det senaste decenniet och därför är en stor del av studierna kring ämnet relativt nya. För att ändå precisera sökningen och endast inkludera senare studier skapades inklusionskriteriet att artikeln ska ha publicerats mellan 2010-2020.
Fyra databaser användes för att hitta de vetenskapliga artiklarna. Dessa databaser var relevanta för studiens ämne och inkluderade många olika tidskrifter. Fler databaser hade kunnat användas vid en större studie med längre tidsram.
7. Slutsats
Det finns många olika typer av interventioner som kan påverka fysisk aktivitet och stillasittande och vissa har större effekt än andra. Komponenter som flera har gemensamt i interventioner med goda resultat är att den influerar hela arbetsplatsen och gör det lätt-tillgängligt för deltagarna att förändra beteenden. Även viktigt för deltagarna att känna stöd från både kollegor och ledning. Senaste forskningen tyder på att fysisk aktivitet har en möjlighet att minska riskerna med långvarigt stillasittande och det är därför relevant att skapa interventioner för att arbeta med detta.
Frågeställningen besvarades genom att belysa flera olika interventioner med fokus på stillasittande och fysisk aktivitet, som har testats på arbetsplatser. När det gäller effekterna av interventionerna spelade flera faktorer roll, exempelvis utformningen av interventionen, fokus och hur interventionen riktades samt hur många variabler som inkluderades. Gällande interventioner riktade mot fysisk aktivitet och hur väl de fungerar för att minska stillasittandet i jämförelse med interventioner endast riktade mot stillasittande, på arbetsplatser varierade resultaten. Studier med primärt fokus att öka den fysiska aktiviteten kunde ibland ha påverkan på stillasittande. Vissa resultat tydde på att minskad tid i stillasittande speglade ökningen av fysisk aktivitet medan i andra resultat sågs inte signifikanta skillnader i stillasittande när fysisk aktivitet ökade. Interventioner med fokus på att minska stillasittande i form av att ersätta stillasittande arbete med stående arbete hade sällan signifikanta ökningar av fysisk aktivitet. Generellt inkluderades förändringar av både stillasittande och fysisk aktivitet och de flesta studierna hade med båda som utfallsmått.
Mer forskning behövs inom ämnet för att öka kunskapen om samspelet mellan fysisk aktivitet och stillasittande. Vid vidare forskning kan det vara av intresse att specificera mer, kanske utforska evidens för en viss typ av intervention. Kan även vara av intresse att utforska skillnader mellan olika branscher eller grupper.
Då stillasittande arbeten ökar är det relevant att fortsätta forska på ämnet för att skapa förändring och förhoppningsvis att fysisk inaktivitet inte ska vara ett globalt folkhälsoproblem i framtiden.
Referenser
Aittasalo, M., Livson, M., Lusa, S., Romo, A., Vähä-Ypyä, H., Tokola, K. & Vasankari, T. (2017). Moving to business - changes in physical activity and sedentary behavior after multilevel intervention in small and medium-size workplaces. BMC Public Health, 17(1). doi:10.1186/s12889-017-4229-4
Albin, M. & Skervfing, S. (2013). Arbets- och miljömedicin: miljöfrågor viktiga för folkhälsan. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten
mellan ämnen (s. 293-315). Lund: Studentlitteratur
Andersson, S. (2013). Psykologi: utmaningar och samverkansmöjligheter. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen (s. 209-227). Lund: Studentlitteratur
Audrey, S., Procter, S. (2015). Employers’ views of promoting walking to work: a qualitative study. Int J Behav Nutr Phys Act, 12(12). doi:10.1186/s12966-015-0174-8
Baker JD. (2016). The Purpose, Process, and Methods of Writing a Literature Review. AORN Journal, 103(3):265-269. doi:10.1016/j.aorn.2016.01.016
Blake, H., Lai, B., Coman, E., Houdmont, J. & Griffiths, A. (2019). Move-It: A Cluster-Randomised Digital Worksite Exercise Intervention in China: Outcome and Process Evaluation. International Journal of Environmental Research Public Health, 16(18). doi:10.3390/ijerph16183451
Brierley, M., Chater, A., Smith, L. & Bailey, D. (2019) The Effectiveness of Sedentary Behaviour Reduction Workplace Interventions on Cardiometabolic Risk Markers: A
Systematic Review. Sports Medicine, 49(11): 1739-1767. doi:10.1007/s40279-019-01168-9 Chae, D., Kim, S., Park, Y. & Hwang, Y. (2015). The Effects of an Academic–Workplace Partnership Intervention to Promote Physical Activity in Sedentary Office
Workers. Workplace Health & Safety, 63(6), 259–266. doi:10.1177/2165079915579576 Dahlgren, G., Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in
Health. Stockholm: Institute for Futures Studies.
Edwardson, C. L., Yates, T., Biddle, S. J. H., Davies, M. J., Dunstan, D. W., Esliger, D. W. & Munir, F. (2018). Effectiveness of the Stand More AT (SMArT) Work intervention: cluster randomised controlled trial. BMJ, 363, k3870. doi:10.1136/bmj.k3870
Ekelund, U., Steene-Johannessen, J., Brown, W. J., Fagerland, M. W., Owen, N., Powell, K. E., Bauman, A. & Lee, I. M. (2016). Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women. Lancet 388(10051), 1302–1310.
doi:10.1016/S0140-6736(16)30370-1
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB Folkhälsomyndigheten, 2018. Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med
stillasittande. Hämtad 2020-05-06 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/d/daglig-fysisk-aktivitet-kan-minska-halsoriskerna-med-stillasittande/
Folkhälsomyndigheten, 2020. Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad 2020-05-03 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Gardner, B., Smith, L., Lorencatto, F., Hamer, M. & Biddle, S. (2016) How to reduce sitting time? A review of behaviour change strategies used in sedentary behaviour reduction
interventions among adults, Health Psychology Review, 10(1), 89-112. doi:10.1080/17437199.2015.1082146
Haslam, C., Kazi, A., Duncan, M., Clemes, S. & Twumasi, R. (2019). Walking Works
Wonders: a tailored workplace intervention evaluated over 24 months. Ergonomics, 62(1), 31-41. doi:10.1080/00140139.2018.1489982
Kallings, L. (2011). FaR® – Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet., Östersund, Statens folkhälsoinstitut
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
Karasek, R. & Theorell, T. (1990) Healthy work: Stress, productivity, and the Re-
construction of working life. New York: Basic books.
Korp, P. (2013). Sociologi: hälsans sociala villkor. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.),
Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen (s. 113-134). Lund: Studentlitteratur
Lin, Y. P., Hong, O., Lin, C. C., Lu, S. H., Chen, M. M. & Lee, K. C. (2018). A "sit Less, Walk More" Workplace Intervention for Office Workers. Journal of Occupational and
Environmental Medicine, 60(6). doi:10.1097/JOM.0000000000001299
MacNiven, R., Engelen, L., Kacen, M. J. & Bauman, A. (2015). Does a corporate worksite physical activity program reach those who are inactive? Findings from an evaluation of the Global Corporate Challenge. Health Promotion Journal of Australia, 26(2), 142-145. doi:10.1071/HE14033
Maylor, B. D., Edwardson, C. L., Zakrzewski-Fruer, J. K., Champion, R. B. & Bailey, D. P. (2018). Efficacy of a Multicomponent Intervention to Reduce Workplace Sitting Time in Office Workers: A Cluster Randomized Controlled Trial. Journal of Occupational
Parry, S., Straker, L., Gilson, N. D. & Smith, A. J. (2013). Participatory workplace interventions can reduce sedentary time for office workers--a randomised controlled trial.
PLoS ONE, 8(11). doi:10.1371/journal.pone.0078957.
Procter, S., Mutrie, N. & Davis, A. & Audrey, S. (2014). Views and experiences of behaviour change techniques to encourage walking to work: A qualitative study. BMC public health.
14(868). doi:10.1186/1471-2458-14-868
Sköld, M., Bayattork, M., Andersen, L. & Schlünssen, V. (2019) Psychosocial effects of workplace exercise - A systematic review. Scand J Work Environ Health. 45(6):533‐545. doi:10.5271/sjweh.3832
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020a). Bedömning av icke
randomiserad interventionsstudie (retrospektiv och prospektiv ITT). Hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_icke_randomiserad_studie_retrospektiv_pro spektiv_itt.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (u.å). Bedömning av studier med
kvalitativ metodik. Hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020b). Bedömning av
randomiserad studie (ITT). Hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_randomiserad_studie.pdf
Statens folkhälsoinstitut, (2012). Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning (FHI121001). Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r20 12-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf
Stephens, S. K., Winkler, E. A. H., Eakin, E. G., Clark, B. K., Owen, N., Moodie, M. & Healy, G. N. (2019). Temporal features of sitting, standing and stepping changes in a cluster-randomised controlled trial of a workplace sitting-reduction intervention. International
Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 16(1). doi:10.1186/s12966-019-0879-1
Swartz, A. M., Rote, A. E., Welch, W. A., Maeda, H., Hart, T. L., Cho, Y. I. & Strath, S. J. (2014). Prompts to disrupt sitting time and increase physical activity at work, 2011-2012.
Preventing Chronic Disease, 11, E73. doi:10.5888/pcd11.130318
Taylor, W. C., Paxton, R. J., Shegog, R., Coan, S. P., Dubin, A., Page, T. F. & Rempel, D. M. (2016). Impact of Booster Breaks and Computer Prompts on Physical Activity and Sedentary Behavior Among Desk-Based Workers: A Cluster-Randomized Controlled Trial. Preventing
Chronic Disease, 13, E155. doi:10.5888/pcd13.160231
Unge, C., Schelp, L. & Källestål, C. (2004). Systematisk översikt om effektiviteten av
program för att främja hälsa på arbetsplatser. I C. Källestål (Red.). Hälsofrämjande arbete på
arbetsplatser (s. 19-46). Sandviken: Sandvikens tryckeri, utgiven av Statens folkhälsoinstitut.
forskning. Hämtad 2020-05-11 från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Wahlström, V., Bergman, F., Öhberg, F., Eskilsson, T., Olsson, T. & Järvholm, L. S. (2019). Effects of a multicomponent physical activity promoting program on sedentary behavior, physical activity and body measures: A longitudinal study in different office types.
Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 45(5), 493-504.
doi:10.5271/sjweh.3808
Wahlström, V., Fjellman-Wiklund, A., Harder, M., Järvholm, L. S. & Eskilsson, T. (2020). Implementing a physical activity promoting program in a flex-office: a process evaluation with a mixed methods design. International Journal of Environmental Research and Public
Health, 17(1). doi:10.3390/ijerph17010023
World Health Organisation, (u.å.-a). Physical Activity. Hämtad 2020-05-07 från: https://www.who.int/dietphysicalactivity/pa/en/
World Health Organisation, (u.å.-b). Physical Inactivity: A Global Health Problem. Hämtad 2020-05-06 från: https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_inactivity/en/
World Health Organisation, (u.å.-c). Physical Activity and Adults. Hämtad 2020-05-07 från: https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_adults/en/
World Health Organisation/World Economic Forum, (2008). Preventing noncommunicable
diseases in the workplace through diet and physical activity. WHO/World Economic Forum report of a joint event. World Health Organisation/World Economic Forum: Geneva.
Bilaga 1
Författare,
titel, (år) Syfte Studiedesign Utfallsmått Resultat Godkänd, etiskt godkänd Kvalitet Wahlström V., Bergman F., Öhberg F., Eskilsson T., Olsson T. & Järvholm L. Effects of a multicomponent physical activity promoting program on sedentary, physical activity and body measures: a longitudinal study in different office types (2019) Syftet med studien var att undersöka långsiktiga effekter, efter ett fysisk aktivitets-promotions program, på de objektiva måtten stillasittande, fysisk aktivitet och kroppsmått longitudinell icke-randomiserad studie med uppföljning, med en jämförelsegrupp Stillasittande: tid i stillasittande på arbetet (primärt utfallsmått), tid spenderat i stillasittande episoder längre än 30 minuter samt antal pauser per
stillasittande-timme, uppmättes med hjälp av instrumentet ActivPAL. Fysisk aktivitet: tid stående och tid gående, antal steg per arbetsdag. Daglig lätt fysisk
aktivitet och måttlig fysisk aktivitet samt tid i måttlig fysisk aktivitet i episoder längre än 10 minuter på arbetet, uppmättes med ActiGraph.
Kroppsmått: BMI, vikt, midjemått, midje-höftförhållande.
Det fanns skillnader i utfallsmåtten för båda grupperna men det var främst till flex-kontors gruppens fördel.
Signifikanta resultat inom flex-kontors gruppen var att tid i stående (p=<0,001) och gående (p=<0,001) ökade, likaså tid i måttlig fysisk aktivitet (p=<0,01). Mellan grupperna var det signifikanta skillnader i tid gående (p=0,001), antal steg (p=0,018), antal avbrott från stillasittande (p=0,001) och tid i måttlig fysisk aktivitet (p=<0,001) till flex-kontors gruppens fördel.
När det gäller tid i lätt fysisk aktivitet minskade det för båda grupper.
Etiskt
Edwardson C., Yates T., Biddle S., Davies M., Dunstan D., Esliger D., Gray L., Jackson B., O’connell S., Waheed G. & Munir F. Effectiveness of the Stand More AT (SMArT) Work intervention: cluster randomised controlled trial (2018) Syftet med studien var att undersöka effekterna av interventionen SMArT och om det kunde förändra tid spenderat i stillasittande En kluster RCT-studie med uppföljning efter 3, 6 och 12 månader Stillasittande: förändringar gällande tid i stillasittande under arbetstid (primärt utfallsmått), tid
spenderat i stillasittande episoder längre än 30 minuter, uppmättes med ActivPAL.
Fysisk aktivitet: Tid i stående och gående, uppmättes med ActivPAL. Tid
spenderandes i fysisk aktivitet med måttlig och hög intensitetsnivå, uppmättes med ActiGraph Andra mått: muskuloskeletal hälsa, arbetsrelaterade mått (t.ex. engagemang), kognitiv funktion, humör och känslotillstånd samt livskvalitet
Flera signifikanta skillnader i utfallsmåtten sågs mellan grupperna, till
interventionsgruppens fördel.
Tid i stillasittande minskade mer i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (p=<0,001), likaså för de andra utfallsmåtten gällande stillasittande. Interventionsgruppen spenderade mer tid stående jämfört med
kontrollgruppen (p=<0,001), däremot var det inga
signifikanta skillnader gällande fysisk aktivitet.
Etiskt
godkänd Hög
Swartz A., Rote A., Welch W., Maeda H., Hart
Syftet med studien var att undersöka En randomiserad studie med två interventions-Primära utfallsmått (stillasittande): total tid i stillasittande,
Tid i stillasittande minskade för båda grupperna men endast resultatet i
stå-Godkänt studie, ingen info
Strath S. Prompts to Disrupt Sitting Time and Increase Physical Activity at Work (2014) stillasittande beteende jämfört mellan två interventions-grupper varaktighet i stillasittande episoder, tid i längsta stillasittande episod, antal stillasittande episoder i minst 30 minuter respektive 60 minuter eller längre och antal sittande till
stående övergångar Sekundära utfallsmått: Antal steg per dag, tid i stående och tid gående
(p=0,009).
Genomsnittlig tid i stillasittande episoder minskade däremot mer i steg-gruppen (p=0,001) och tvärtom för antal
stillasittande episoder som var längre än 30 minuter (p=0,005).
Tid i stående ökade för stå-gruppen men inget för steg-gruppen.
Tid gående ökade nästan dubbelt så mycket för steg-gruppen jämfört med stå-gruppen och endast steg-gruppen gjorde en
signifikant ökning av antal steg per dag (p=0,001).
etik mer än att deltagarna gett samtycke till deltagande Macniven R., Engelen L., Kacen M. & Bauman A. Does a corporate worksite physical activity program reach those who are inactive?
Syftet med studien var att utvärdera GCC-programmet (ett program för att uppmana till att gå minst 10 000 steg per dag) och dess effekter på fysisk
aktivitet,
En okontrollerad prospektiv studie
Fysisk aktivitet: antal steg per dag (primärt utfallsmått),
Stillasittande: tid i stillasittande under arbetstid
Kroppsmått: längd, vikt och midje- och
höftomfång
Def flesta deltagarna uppnådde redan
rekommendationerna från start men ännu fler gjorde det vid uppföljning.
Genomsnittligt antal steg per dag hade ökat från 11 638 vid start till 13 787 vid uppföljning.
Tid i stillasittande per dag minskade vid interventionen
Etiskt
Findings from an evaluation of the Global Corporate Challenge (2015) stillasittande och olika kroppsmått (p=0,002).
Deltagare med lägre nivåer av stillasittande verkade ha större chans att öka sina antal steg under
interventionen. Blake H., Lai B., Coman E., Houdmont J. & Griffiths A. Move-It: A Cluster-Randomised Digital Worksite Exercise Intervention in China: Outcome and Process Evaluation (2019) Syftet med studien var att utvärdera en digital arbetsplats-baserad tränings-intervention i Kina med fokus på Qigong En tvåarmad kluster randomiserad studie med väntelistad kontrollgrupp Fysisk aktivitet: självskattad frekvens och duration i fysisk aktivitet senaste veckan Prestation på arbetet: självskattad prestation på arbetet under senaste tiden
Stillasittande: självskattat antal timmar i stillasittande under hela dagen Annat: datorn mäter även de gånger man accepterar notisen och gör qigong-programmet
Interventionen gav inga större resultat jämfört med kontrollgruppen.
Det blev en ökning av tid i fysisk aktivitet på
arbetsplatsen, men det gällde både
interventionsgruppen och kontrollgruppen.
Tid i stillasittande minskade signifikant för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (p=<0,001). Etiskt godkänd Måttlig Lin Y. P., Hong O., Lin C. C., Lu S. H., Chen, M. M. & Lee K. C. A "sit Less, Walk
Syftet med studien var att undersöka de långsiktiga effekterna med En kvasi-experimentell studie Psykosociala faktorer: själv-tillit för fysisk aktivitet, själv-tillit för stillasittande, stöttande arbetsmiljö och
Båda grupperna visade på