I detta kapitel diskuteras och fördjupas de metodologiska överväganden som är knutna till analyserna i de empiriska studierna. Inledningsvis diskute-ras typen av källor som använts i studierna, vilka förstås som auktoritativa förändringsinitiativ. Därefter introduceras argumentanalys, den metod som använts i studien, där argumenten i texterna fungerat som meningsbärande enheter. Kapitlet avslutas med att forskningsdesignen beskrivs genom ett konkret exempel.
Policy och argument
Den typ av texter som ligger till grund för analysen i kommande studie kal-las ofta auktoritativa texter. Simola (2000) skiljer på auktoritativa policytex-ter (authoritative policy documents) och styrande policytexpolicytex-ter (steering policy documents). De styrande policytexterna är ofta av lagstiftande karaktär och avser direkt påverka den praktik de riktar sig mot. De auktoritativa texterna avser också påverka en verksamhet men är mindre formellt styrande (se också Klette 2002, Carlgren & Klette 2008, Englund & Englund 2012). De texter som fungerar som empiriskt material i denna studie - direktiv, Statliga offentliga utredningar (SOU) och Departementsskrifter (Ds) definieras som auktoritativa texter, då de ämnar påverka lärarutbildningens praktik men är initierade så tidigt i en beslutsprocess att de inte kan räknas som direkt sty-rande av denna praktik. Texterna avser alltså initiera en förändringsprocess och texten kan därför även, i sin helhet, ses som argumentativa. Därmed kan enskilda argument vara svåra att identifiera och särskilja från andra ar-gument. I studien hanteras detta genom att argumentens element - situat-ionsbeskrivning, handlingsriktning samt de centrala utgångspunkterna - är det som ligger till grund för analysen. Intresset ligger inte i att värdera argu-menten eller analysera hur de förhåller sig sinsemellan, vilket är brukligt inom argumentationsanalyser, utan fokus riktas istället mot vad argumentet uttrycker. Vad det är för bild som ramas in i texten med avseende på mål, innehåll, organisation och utvärdering satt i relation till en rådande situation och till en önskad handlingsriktning. I analysen värderas inte argumenten i
sig och det handlar således om en analys med hjälp av argument och inte en analys av argument.
Analys av policytexter
Texter kan ha skilda funktioner i olika analyser. Texten kan i sig vara studie-objektet, vilket innebär att det manifesta innehållet i texten analyseras. Det kan då röra sig om exempelvis kvantifiering av ett ords användande. Eller så kan texten i analysen fungera som en representation av något, vilket kan innebära att en text studeras som en representation av en viss grupp som står bakom texten eller som en representation av en viss situation eller ett visst fenomen (Titscher, Meyer m.fl. 2000). I denna studie används policy-texter kring lärarutbildningen som en representation av hur lärarutbildning-en ramas in och tillskrivs något inom statlig policy vilket i sin tur ramar in vidare agerande. Texterna används för att skildra en situation eller ett om-råde. Även kvantifieringar av exempelvis meningsbärande ord används som komplement till analyserna med en mer kvalitativ ansats.
I de två delstudierna är det direktiv respektive SOU och Ds-rapporter som fungerar som källor. En enkel presentation av dessa typer av dokument ges på regeringens hemsida:
När regeringen tillsätter en statlig utredning får den i uppdrag att utreda en fråga. Regeringen anger utgångspunkterna för arbetet i ett så kallat kommittédi-rektiv. Direktivet talar om vilken fråga som ska utredas, vilka problem som ska lösas och när utredningen ska vara färdig. Kommittén arbetar därefter relativt självständigt.
Utredningen består av en ordförande och en eller flera andra ledamöter. Den bi-träds av sakkunniga och experter. En utredning med ledamöter som represente-rar riksdagspartierna kallas för en parlamentarisk kommitté. Utredningsuppdrag kan även lämnas till en enda person som då kallas för särskild utredare.
Utredningens slutsatser och förslag presenteras för regeringen i en rapport, ett betänkande, i regel i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Ett förslag kan också utarbetas av en intern utredning inom ett departement och presenteras då vanligen som en rapport inom Departementsserien (Ds). (Regeringen.se 2012) De olika typerna av källor är från olika faser av beslutsprocessen. Såväl di-rektiv som SOU-rapporter och Ds-rapporter är dock initierade tidigt i en beslutsprocess. Direktiven har regeringen som avsändare. SOU-rapporter skrivs av en av regeringen tillsatt utredare eller kommitté. Vad gäller Ds rapporter skrivs dessa av regeringens olika departement. De Ds-rapporter som ingår i den empiriska analysen i denna studie kommer från
utbildnings-departementet. SOU-rapporter och Ds-rapporter skickas efter det att utred-ningen lämnat sina förslag ut på remiss där myndigheter, organisationer och kommuner som berörs av förslaget får yttra sig. Även privatpersoner har rätt att yttra sig i denna fas. Efter detta förfarande går beslutsfattandet vi-dare. De i studien undersökta källorna är alltså initierade tidigt i processen och privatpersoner, myndigheter, organisationer, kommuner och andra in-tressegrupper har ännu inte fått uttala sig. De är formulerade av utbild-ningsdepartementet, regeringen eller av kommittéer eller utredare som ge-nom direktiv inramats av regeringen. Därav förstås källorna som statliga förändringsinitiativ.
Det kan vara relativt lätt att fånga hur ett visst högskolesystem ser ut vid en bestämd tidpunkt men betydligt svårare att fånga dynamik och rörelser i systemet. Clark (1983) menar, som tidigare nämnts, att ett sätt att fånga denna dynamik är att utgå från situationen vid en tidpunkt för att sedan söka förändringar i vad som kommer, givet den situationen. Askling (2012) har studerat hur högre utbildning i Sverige har förändrats över tid och häv-dar att man genom att studera officiella måldokument och betänkanden, utredningsrapporter och propositioner i samband med reformer kan spåra uppfattningar kring systemets brister och de åtgärder som föreslås för att komma tillrätta med dessa brister. I kommande analys studeras, genom situ-ationsbeskrivningarna, det som uppfattas som brister eller situationer i be-hov av hantering i det samtida utbildningssystemet, samhället, och lärarut-bildningen. Genom de handlingsriktningar som föreslås blir den uttalat öns-kade hanteringen av dessa brister eller situationer synliga.
Argumentanalys
Argumentanalys är en typ av textanalys, som innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa element. De argument, eller de element argument består av, som framförs i en text fungerar som meningsbärande enheter, alltså kritiska moment i texten. Argumentanalysen i denna studie fokuserar på att finna situationsbeskrivningar, handlingsriktningar och de centrala utgångspunkter i de texter om lärarutbildning som analyseras i syfte att identifiera vilken funktion och roll lärarutbildning tillskrivs, framförallt i relation till skola. I den andra delstudien specificeras och kompletteras frågan genom fallet IT.
I analysen fokuseras och analyseras textinnehållet, i form av argument, i de källor som ligger till grund för studien och kan därmed sägas vara en form av innehållsanalys. Innehållsanalys används för att utifrån skilda frågeställ-ningar och intressen studera olika former av kommunikation och informat-ionsflöde. Det är svårt att dra en bestämd gränslinje mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Vissa hävdar att en kvalitativ innehållsanalys är en typ av innehållsanalys där ingenting räknas eller mäts, medan andra anser att
även den kvalitativa innehållsanalysen innebär att något kvantifieras, samti-digt som mer ingående tolkningar också är en del av processen (Bergström
& Boréus 2005). En innehållsanalys förutsätter en avgränsning av det som ska studeras och ett urval av en empiriska data. Detta sker i och med att man genom ett teoretiskt resonemang formulerar regler för hur observat-ionen ska tolkas. Utifrån dessa regler kan forskaren lokalisera och analysera de delar av råmaterialet som korresponderar till den fråga som avses stude-ras (Bryder 1985). Urvalet av de meningsbärande enheterna i de empiriska källorna i denna studie har gjorts dels utifrån den teoretiska analysramen, dels utifrån källornas innehåll.
Innehållsanalyser kan genomföras manuellt eller datorbaserat. Fördelen med en manuell analys är att mer komplicerade bedömningar och tolkningar kan användas medan en fördel med en databaserad analys är att större text-mängder kan bearbetas (Bergström & Boréus 2005). En annan fördel med att använda dator i analysen är att det maskinella tillvägagångssättet kan synliggöra sådant som inte lätt låter sig upptäckas av det mänskliga ögat. Ett manuellt och ett maskinellt tillvägagångssätt kan verka kompletterande och ge en såväl djupare som bredare analys än vad som skulle vara möjligt med endast ett av tillvägagångssätten. I denna studie kombineras manuella och maskinella analyser. I den första delstudien ligger fokus främst på manuell analys, dock med hjälp av ett dataprogram, i den andra delstudien används i större utsträckning databaserad analys.
Altheide (1996) hävdar att all forskning och vetenskap på ett eller annat sätt involverar deltagande från forskaren i valet av ämne, metod, datainsamling och tolkning. Han menar att somliga vetenskaper drar nytta av det medan andra vetenskaper förnekar det. Innehållsanalys, menar Altheide (1996), har av tradition tillhört de senare fallet. Altheide (1996) har dock som ambition att blanda objektiv innehållsanalys med deltagande observation. Resultatet av blandningen benämner Altheide etnografisk innehållsanalys (etnographic content analysis). I en sådan förutsätts forskaren interagera med de dokument som analyseras. Ett dokument definierar Altheide som en symbolisk repre-sentation som kan analyseras. Analysen används för att förstå kulturer, eller hur objekt, symboler och meningar processas och ordnas för att utgöra en social gemenskap (Jfr Fleck 1935/1997, Douglas 1987, tankestilar) inom ett samhälle (Jfr Durkheim 1925/2002, Fleck 1935/1997 och Douglas 1987).
Hur ett dokument analyseras och vilken relevans de ges är beroende av forskarens perspektiv och agerande. Dokumentet existerar fristående från forskaren men det är i mötet med forskarens intressen och frågor som do-kumentet får mening och betydelse, det vill säga ett dokument tranformeras till data genom forskaren och de resultat och tolkningar som kommer ur dokumentet återspeglar forskarens perspektiv och tillvägagångssätt.
Med hänvisning till George Herbert Mead, Herbert Blumer och Alfred Schultz menar Altheide att analysprocessen är reflexiv och rör sig i flera riktningar:
I den etnografiska innehållsanalysen förutsätts en återkommande och reflexiv rörelse mellan begreppsutveckling, datainsamling, datakodning, analysering och tolkning. (Altheide 1996, s. 8)
Målet med metoden är att vara systematisk och analytisk men samtidigt flexibel. Kategorier och variabler används som en ingång i materialet som ska studeras men nya kategorier och förändringar av de befintliga är tillåtna och förväntade under analysens gång. I studien fokuseras på att samla narra-tiv och numerisk data utan att ”tvinga in” data i på förhand bestämda kate-gorier. Analysen används för att granska, komplettera och ersätta teoretiska anspråk. Fokus ligger på att under analysens gång utveckla konstruktioner för att underlätta förståelsen av dokumenten man analyserar. Man kan också tänka sig att utveckla konstruktioner som är lämpliga att använda på andra dokument eller andra fall (Altheide 1987, 1996). Jämförelser kan då dras till grounded theory, en metod som baseras på undersökta data, utan på förhand ställda hypoteser. Metoden syftar till att generera en teori om hur den soci-ala världen fungerar (Glaser & Strauss 1967).
Forskningsdesign
De empiriska källorna i studien har bearbetats och kodats med hjälp av da-taprogrammet Nvivo 9.2 (www.qsrinternational.com). Nvivo är mjukvara som möjliggör systematisk bearbetning av kvalitativt material genom att det kodas upp efter olika principer, utformade av forskaren. Det finns en flexi-bilitet inbyggd i programmet som förutsätter rörelser inom bearbetningsfa-sen på det sätt Altheide (1987, 1996) förespråkar. Dokumenten har analy-tiskt behandlats i flera steg och omgångar. Vissa givna kategorier av koder har identifierats på förhand utifrån studiens syfte och teoretiska analysram.
Andra kategorier har lagts till under analysens fortskridande utifrån källor-nas innehåll. Det har alltså i analysen funnits en öppenhet för att empirin inte alltid enkelt låter sig inordnas i de på förhand skapade kategorierna.
Genom att texterna relateras till varandra växer nya kodningar fram och andra revideras eller försvinner utifrån de likheter och skillnader som blir tydliga i relationen texterna emellan. Ett exempel för att visa på arbets-gången tas från delstudie ett. De resultat som kommit fram utifrån en första bearbetning av källorna har sedan legat till grund för vidare bearbetning.
Somliga resultat är intressanta i sig medan andra behöver bearbetas ytterli-gare eller kontextualiseras för att bli relevanta.
Figur 2: Nvivoanalys, steg 1
Figur 2 visar några av kodningarna gjorda i dokumenten i delstudie ett. De ljusare staplarna visar de tillfällen i respektive dokument där situationsbe-skrivningarna fokuserar på samtida lärarutbildning (SL). Det som framgår i figur 2 har sedan analyserats vidare utifrån den specifika kodningen (eller noden) med särskilt fokus på den text där kodningen är mest frekvent före-kommande, det vill säga direktivet från 2007. De mörkare staplarna i figur 2 visar ett annat fall som lett till vidare analyser. Här är det en kodning som är relativt frekvent förekommande i samtliga av dokumenten. Det handlar här om handlingsriktningar som hänvisar till lärarutbildningens anpassning efter skolan (A). I detta fall har analysen fortsatt med att denna kodning har de-lats upp i underkoder, vilka visas i figur 3. Här är det nya likheter och skill-nader som träder fram och som i sin tur har lett analysen vidare.
Figur 3: Nvivoanalys, steg 2
Utifrån figur 3 kan nya infallsvinklar födas, vilka i sin tur bidrar till en vidare bearbetning av materialet. Det mest markanta här är frekvensen i direktivet från 2007 av stapeln benämnd A3, vilken visar på handlingsriktningar foku-serade kring anpassning efter skolans behov. På detta sätt har texterna ana-lyserats i flera steg och slutligen har ett antal teman valts ut för vidare reso-nemang och diskussion.
Denna typ av bearbetning av materialet har kombinerats med bearbetningar av mer kvantitativ karaktär. Exempelvis har ordsökningar använts för att mäta frekvensen av meningsbärande ord. Urvalet av de meningsbärande orden har gjorts dels utifrån studiens syfte och de frågor som formulerats utifrån detta, dels utifrån vad som framkommit i de mer kvalitativa genom-gångarna av texterna. Eftersom källorna ser olika ut vad gäller exempelvis sidantal och dessutom är producerade i olika tider där ett och samma ord kan inneha något olika betydelse har dessa sökningar förvisso visat på in-tressanta resultat men främst behandlats som indikatorer på resultat i behov av vidare diskussioner och resonemang.