I studien förmedlade deltagarna att eleverna själva hade olika uppfattningar om att lämna klassrummet för studiehandledning. Några upplevde det, enligt lärare och studiehandledare, som skönt. Det blev ett tryggt lärtillfälle i en mindre grupp där de kunde lyfta både språkliga och ämnesrelaterade frågor. Andra elever ifrågasatte att de skulle lämna klassrummet. Några sa sig inte behöva stöttningen och några upplevde studiehandledningen som pinsam även när studiehandledningen skedde i klassrummet. Vi menar att det är viktigt att studiehandledningen inte blir en exkluderande åtgärd där undervisningen skiljer sig från det som sker i klassrummet. Vidare menar vi att flerspråkigheten behöver synliggöras i klassrummet och inkluderas i verksamheten.
Attityden gentemot studiehandledning var överlag positiv hos både elever, föräldrar och lärare. Många föräldrar uttryckte en stor tacksamhet till studiehandledarna. De föräldrar som var emot att deras barn skulle få studiehandledning baserade det på att det upplevdes skamligt att få extra stöd. Det förekom även negativa attityder till åtgärden hos föräldrar där barnen hade romani som modersmål, de menade att det var bättre om barnen helt undervisades på svenska. Vi kopplar det till samhällets hierarki av olika språk. Deltagarna upplevde ändå att om föräldrarna informerades om studiehandledningens syfte och
funktion ändrade många uppfattning. För många nyanlända elever var
studiehandledningen otroligt viktig eftersom de under mycket av tiden i klassrummet befann sig i frustrationszonen, en av de fyra zonerna för lärande och undervisning. Undervisningen i klassrummet ställer ofta för höga krav på eleven som skulle behöva mer stöttning. Med hjälp av studiehandledning på modersmålet kan eleverna istället förflyttas
till utvecklingszonen, den som inom den sociokulturella teorin benämns som zone of proximal development (ZPD). Samtliga deltagare hade en positiv attityd gentemot studiehandledning och menade att det var en viktig åtgärd för de flerspråkiga eleverna. Vi kunde dock se ett samband mellan entusiasmen för åtgärden och vilken möjlighet deltagarna hade att samarbeta och diskutera kring åtgärden med varandra.
Slutsats
Utifrån tidigare forskning och resultatet av vår studie konstaterar vi att inom den svenska skolorganisationen är studiehandledning på modersmålet ett kraftfullt verktyg för att erbjuda flerspråkiga elever en likvärdig utbildning. Trots att mycket ekonomiska och organisatoriska faktorer påverkar utformningen av studiehandledningen så erbjuder den didaktisk och språklig stöttning. Inom SO-ämnet fyller studiehandledningen en dubbel roll i att den även fungerar integrerande genom att förklara samhällets normer och funktioner. En avgörande faktor för att studiehandledningen ska ge resultat blir egna initiativ till samverkan mellan klasslärare och studiehandledare. I vår studie framkom ett starkt engagemang hos deltagarna och även en glädje i att arbeta på en mångkulturell arbetsplats. I framtida studier skulle det vara intressant att använda sig av både observationer och intervjuer för att lyfta fram hur man arbetar med studiehandledning i praktiken. Dessutom skulle det vara intressant att utforska studiehandledningens integrerande effekter.
Referenslista
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.) (2013). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur. s 547-577.
Axelsson, Monica (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I: Bunar, Nihad (red.)(2015). Nyanlända och lärande: mottagande och
inkludering. Stockholm: Natur och Kultur. s.81-138.
Back, Christina & Berterö, Carina (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2, utök. uppl. Stockholm: Liber. s.148-161.
Bergendorff, Inger (2014). Nyanlända elever i Sverige. I: Kästen Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.) (2014). En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. s. 31-48.
Blob, Mathias (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn: en
översiktsstudie av arbetet i fyra storstadskommuner. Norrköping: Integrationsverket.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bunar, Nihad (red.)(2015). Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur.
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjorn (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Cummins, Jim (2000). Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the
crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Duff, Patricia (2001). Language, literacy, content, and (pop) culture: Challenges for ESL students in mainstream courses. Canadian Modern Language Review, 58, 103-132.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma: talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Diss. Göteborg:
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren &
Fallgren.
Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2006.
Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.)(2013). Svenska som andraspråk – i
forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige 17: 3– 4, 152–170.
Kästen Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.) (2014). En bra början: mottagande och
introduktion av nyanlända elever. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lgr80 (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlag.
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Jupp, Cressida (1996). Supporting Small ESL Groups in a Mainstream Primary School. I: Clegg, John (red.) (1996). Mainstreaming ESL: Case Studies in Integrating ESL Students
in to the Mainstream Curriculum. s.40-64
Liang, Xiaoping, Mohan, Bernard A. & Early, Margaret (1998). Issues of cooperative learning in ESL classes: A literature review. TESL Canada Journal 15:2, 13-23.
Odenstad, Christina (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap en analys av
gymnasielärares skriftliga prov. Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad:
Karlstads universitet, 2010.
Odenstad, Christina (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever-rätten till en god utbildning i
en trygg miljö. Rapport 2009:3.
Skolverket (2014). Att bana väg för nyanländas lärande: mottagande och skolgång. Stockholm.
Skolverket (2015a). Delrapportering av uppdrag om försöksverksamhet med ökad
undervisningstid i svenska eller svenska som andra språk för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm.
Skolverket (2015b). Studiehandledning på modersmålet-att stödja kunskapsutvecklingen
hos flerspråkiga elever. Stockholm.
Skolverket (2016). PM-Nyinvandrade elever i grundskolan. Stockholm.
Starrin, Bengt & Renck, Barbro. Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. s.52-78.
Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, Wayne & Collier, Virginia (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. NCBE Resource Collection Series No. 9. George Washington University, www.ncbe.gwu.
Tholander, Michael & Thunqvist Cekaite, Asta (2015). Konversationsanalys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. s. 194-217.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom den humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wang, Yan, Many, Joyce & Krumenaker, Larry, (2008). Understanding the Experiences and Needs of Mainstream Teachers of ESL Students: Reflections from a Secondary Social Studies Teacher. TESL Canada Journal 25:2, 66-84.
Wigerfelt, Berit (2004). Modersmålslärare: en yrkesgrupp mellan retorik och realitet.
Nära gränsen? : perspektiv på skolans arbetsliv : resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet i Malmö.. s. 221-255.